Ändringarna i högskolelagarna träder i kraft vid årsskiftet – möjligheterna till kontinuerligt lärande ökar

De ändringar i universitetslagen och yrkeshögskolelagen som hänför sig till Visionen för högre utbildning och forskning 2030 träder i kraft den 1 januari 2019. Lagändringarna innebär mer möjligheter för kontinuerligt lärande och uppdragsutbildning i högskolorna. Det blir också lättare att bli antagen till en högskola. Republikens president stadfäste lagarna den 28 december 2018.

- Lagändringen ger universiteten och yrkeshögskolorna nya möjligheter att reagera på samhällets och arbetslivets föränderliga behov, så som t.ex. efterfrågan på kontinuerligt lärande, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.

-Det kontinuerliga lärandet blir högskolornas uppgift, det blir lättare att bli antagen till högskoleutbildning och att byta studieinriktning, det blir möjligt med kontinuerlig ansökan och projektfinansieringens administrativa börda blir lättare, fortsätter Grahn-Laasonen.

Lagarna är till sin natur möjliggörande: högskolorna kan ta i bruk de  nya verksamhetsmodellerna enligt eget övervägande. Ändringarna har beretts i samarbete med högskolorna.

Främjandet av kontinuerligt lärande som en del av högskolornas uppgift lyfts fram. För att man i praktiken ska kunna öka möjligheterna för kontinuerligt lärande har ministeriet beviljat universiteten en finansiering på 30 miljoner euro för utvecklandet av utbildningsutbud och verksamhetsmodeller i anslutning till kontinuerligt lärande.

Framöver kan även EU- och EES-medborgare delta i uppdragsutbildning som leder till högskoleexamen. Det får inte tas ut utbildningsavgifter av den studerande, utan beställaren står för kostnaderna.

Det blir lättare att komma in på högre utbildning. Högskolorna kan anta överflyttande studerande inom universitetet separat från övriga överflyttande studerande. Användningsområdet för separat antagning preciseras och det blir möjligt att tillämpa flexibel antagning året runt.

Det blir lättare att antas till utbildning som leder till högre högskoleexamen. Yrkeshögskolan kan flexibelt besluta om omfattningen på studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen och som ordnas genom internationellt samarbete.

För att lätta den administrativa bördan överförs den projektfinansiering som beviljats till högskolorna från att omfattas av statsunderstödslagen till finansieringssystemet enligt universitets- och yrkeshögskolelagen. Motsvarande ändring har gjorts i statsbudgeten 2019.

Riksdagen godkände i samband med lagarna utlåtanden där man förutsätter att statsrådet följer upp uppdragsutbildningens effekter och att man rapporterar om uppföljningsresultaten. Man ska också följa med och se till att verkställandet att de nya uppgifterna inte äventyrar högskolornas möjligheter att sköta examensutbildningen och de grundläggande uppgifter som gäller forskning.

Också Villmanstrands tekniska universitet byter namn: från och med den 1 januari 2019 är namnet Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet LUT. På så sätt syns universitets bägge campusområden i namnet.

Upplysningar:
- Undervisningsråd Birgitta Vuorinen tfn  02953 30335 
- Specialmedarbetare Heikki Kuutti Uusitalo, tfn 050 302 8246

***

Lagarna är en del av verkställandet av Visionen för högre utbildning och forskning 2030. Undervisnings- och kulturministeriet samt högskolorna och forskningsinstituten lade i november 2017 fram gemensam vision ”Förslag till Finland: Finland 100+”. I visionen ställer man upp som mål att det ska finnas bättre möjligheter till kontinuerligt lärande i högskolorna samt att minst 50 % av åldersklassen avlägger en högskoleexamen.