Minister Hanna Kosonen tackar arbetsgruppen för arbetet
Förslaget till statsandelsreform för performativ konst färdigt
Den 26 februari 2020 tog forsknings- och kulturminister Hanna Kosonen emot förslaget till statsandelsreform för performativ konst som utarbetats av en arbetsgrupp som leddes av statssekreterare Tuomo Puumala. Arbetsgruppens förslag har beretts i nära samarbete med aktörer på fältet.
Den nya lagen om främjande av performativ konst föreslås ersätta den nuvarande teater- och orkesterlagen. Namnet på och tillämpningsområdet för den nya lagen om främjande av performativ konst är allmännare än den nuvarande teater- och orkesterlagen och omfattar alla former av performativ konst.
Minister Kosonen tackar arbetsgruppen för dess förslag till lösningar på utvecklingsbehoven i samband med statsandelsreformen för performativ konst. - Arbetsgruppens förslag innebär en betydande förändring för fältet inom den finländska performativa konsten. Förslaget förnyar statsandelssystemet så att det motsvarar utvecklingen inom konstområdet genom att systemet blir mer flexibelt och transparent, men så att det nuvarande systemets goda sidor samtidigt bevaras. Jag tror att reformen kommer att stärka mångfalden inom den performativa konsten och ge fler människor möjligheter att verka inom området. Därtill tror jag också att reformen kommer att förbättra tillgången till t.ex. teatertjänster på regional nivå och även deras tillgänglighet med tanke på olika befolkningsgrupper.
Arbetsgruppens centrala förslag bl.a.:
- Enligt arbetsgruppens förslag ska en reform av finansieringen göra systemet mer flexibelt. I fortsättningen ska statsandel beviljas antingen tills vidare eller för en viss tid på tre år. Uppfyllandet av villkoren för statsandel bedöms med jämna mellanrum. En flerårig finansieringsplan ska också införas. Möjligheten att låta en verksamhetsenhet omfattas av statsandel för viss tid ökar möjligheterna till förnyelse av aktörsfältet.
- Statsandelen ska fortsättningsvis grunda sig på det pris per enhet som beräknas på basis av de faktiska kostnaderna, det fastställda antalet årsverken samt statsandelsprocenten. Priset per enhet beräknas separat för musik och för annan performativ konst enligt konstinstitutionsform.
- Statsandelsprocenten ska i regel vara densamma som för närvarande, dvs. 37 procent. Skillnaderna i verksamhetsfältet samt i kostnads- och inkomststrukturen för olika slags konstinstitutioner kan beaktas genom att statsandelen beviljas med en höjd statsandelsprocent för en del av verksamhetsenhetens årsverken. Detta ersätter de statsunderstöd efter prövning som för närvarande beviljas för samma verksamhet.
- Höjd statsandelsprocent kan beviljas om en betydande del av verksamheten är exempelvis turné- eller besöksverksamhet, uppträdanden som riktar sig till barn, språkliga minoriteter eller grupper med särskilda behov, eller om det finns något annat särskilt kulturpolitiskt skäl för detta. Den höjda statsandelsprocenten är 60. Av de enskilda aktörerna behåller Tampereen Työväen Teatteri och Svenska Teatern sin nuvarande ställning och deras statsandelsprocent förblir densamma, dvs. 60 procent.
Regeringen har reserverat tilläggsfinansiering som stöd för reformen. I samband med planen för de offentliga finanserna för 2020–2023 har det beslutats att för genomförandet av statsandelsreformen för performativ konst reserveras en miljon euro för 2020, 1,5 miljoner euro för 2021, 7 miljoner euro för 2022 och 10 miljoner euro för 2023.
I år fördelas över 123 miljoner euro i statsandelar. Teatrarna får ca 57 miljoner euro, museerna 46,5 och orkestrarna ca 20 miljoner euro. Inom statsandelssystemet finns 57 teatrar, 28 orkestrar och 124 museer.
Arbetsgruppens förslag ska nu sändas på remiss. Målet är att den nya lagen ska träda i kraft den 1 januari 2022 och att statsandelarna för 2022 ska beviljas enligt den nya lagstiftningen.
- Publikation Esittävän taiteen valtionosuusjärjestelmän uudistaminen (Reform av statsandelssystemet för performativ konst)
- Ytterligare information: Reform av statsandelssystemet för performativ konst och frågor och svar om statsandelsreformen för performativ konst
Mer information:
- statssekreterare Tuomo Puumala, tfn 0295 161 002
- överdirektör Riitta Kaivosoja, tfn 02953 30129