För högskolor avsett utvecklingsunderstöd för Studier i rörelse inom ramen för programmet Mer motion i Finland

Bakgrund

Med utvecklingsunderstöden för Studier i rörelse/högskolor stöds genomförandet av idrottslagen (390/2015), Statsrådets redogörelse om idrottspolitiken (2018) och regeringsprogrammets program Mer motion i Finland (2023) när det gäller utvecklingen av en fysiskt aktiv verksamhetskultur vid högskolorna.

Idrottslagen betonar den ställning som motion och idrott som främjar hälsa och välbefinnande har i den helhet som utgörs av idrottsväsendet och samhällets olika sektorer. Lagens centrala syfte är att främja olika befolkningsgruppers möjlighet att röra på sig och utöva motion och idrott, befolkningens välbefinnande och hälsa samt fysiska funktionsförmåga, barns och ungas uppväxt och utveckling, medborgar- och föreningsverksamhet inom idrott och motion samt minskande av ojämlikhet inom idrotten. 

Ett av målen i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering (2023) är att få alla åldersgrupper att motionera mer. Regeringsprogrammet har också som mål att stärka jämställdheten mellan könen och jämlikheten inom motion och idrott. 

Till de centrala åtgärderna inom regeringsprogrammets program Mer motion i Finland hör att uppmuntra alla högskolors deltagande i Studier i rörelse, att stärka kompetensen i motion och idrott inom olika utbildningsområden samt att skapa förvaltningsövergripande samarbete för att främja den fysiska aktiviteten. 

Studier i rörelse, högskolor

Inom Studier i rörelse avses med en motionsinriktad verksamhetskultur personalens och studerandenas attityder, verksamhet och kompetens samt läroanstaltens miljö, strukturer, verksamhetssätt och ledning. En motionsinriktad verksamhetskultur utvecklas i samarbete med studerandena och personalen. Utvecklingen är planmässig och organiserad. Resultaten av utvecklingsarbetet följs upp och utvärderas (verktyget Bedömningen av nuläget för högskolor: https://liikkuvaopiskelu.fi/sv/verktyg/bedomningen-av-nulaget/. Centralt i utvecklingsarbetet är att integrera verksamheten i högskolans och studerandenas vardag, att bedriva utvecklingsarbetet på ett brett plan och att arbeta tillsammans. 

Verksamheten inom Studier i rörelse ger många fördelar. När fysisk aktivitet är en del av studiedagen främjas de ungas studieförmåga och välbefinnande på ett mångsidigt sätt. Inom Studier i rörelse avses med främjande av studieförmågan att lärandet, studiernas framskridande och välbefinnandet förbättras med fysiska, aktiva och motionsbaserade metoder. Studieförmågan är den studerandes arbetsförmåga. Med verksamhet inom Studier i rörelse kan man stödja till exempel den studerandes förankring i studiegemenskapen, grupptillhörighet, gemenskapskänsla, sociala färdigheter, ork och välbefinnande samt erbjuda upplevelser av glädje, delaktighet, lärande och kunnande. 

Enligt en rapport som utarbetats om verksamheten inom Studier i rörelse (Siekkinen & Vehviläinen 2023) är det särskilt viktigt att fästa uppmärksamhet vid att utvecklingen sker på ett brett plan när studiedagarna görs mer motionsinriktade. Man bör öka hela personalens medvetenhet om de åtgärder som vidtas vid läroanstalten för att främja fysisk aktivitet och välbefinnande. För att göra verksamheten synlig och integrera den i vardagen krävs det både strategier och resurser av utbildningsanordnarna. Verksamheten inom Studier i rörelse bör riktas så att den stöder åtgärder som vidtas vid läroanstalten för att främja välbefinnandet.

Mål och åtgärder

Målet för utvecklingsunderstöden är att 

1. skapa och etablera en motionsinriktad verksamhetskultur i högskolorna och
2. öka högskolestuderandenas fysiska aktivitet, motion och idrott. 

Det är önskvärt att särskilt fokus läggs på den målgrupp som utgörs av studerande som rör på sig lite. 

Högskolan ska samordna projektet genom att utveckla strukturer, verksamhetssätt och samarbete som stöder verksamheten. Varje projekt kan utveckla en aktiv verksamhetskultur på sitt eget sätt enligt organisationens behov och önskemål. 

Åtgärderna kan exempelvis handla om att utveckla kompetensen hos personalen och studerandena och att förändra deras attityder, att öka den fysiska aktiviteten under lektionerna och studiedagen samt att förändra läroanstaltens yttre och inre miljö så att den sporrar till fysisk aktivitet. När verksamheten genomförs är det viktigt att främja studerandenas delaktighet, lärande och studier. 

För att uppnå genomslag i verksamheten bör flera åtgärder vidtas, och verksamheten bör integreras i läroanstaltens och studerandenas vardag. I projektet kan man utnyttja tidigare god praxis samt utveckla nya verksamhetsmodeller. 

Målen ska enligt idrottslagen uppnås med utgångspunkt i jämlikhet och likvärdighet mellan könen. I projekten ska särskild uppmärksamhet fästas vid att verksamheten är tillgänglig och vid möjligheter till anpassad motion och fysisk aktivitet. Ansökan ska innehålla en beskrivning av hur projektets verksamhet och de förväntade resultaten främjar jämlikhet och likvärdighet bland studerandena.

Sökandena ska registrera sig i Studier i rörelse: Kom med – Studier i rörelse Vid fastställandet av åtgärderna inom projektet ska verktyget ”Bedömningen av nuläget” avsett för högskolor användas och blanketten på följande adress fyllas i: https://liikkuvaopiskelu.fi/sv/verktyg/bedomningen-av-nulaget/ En bedömning av nuläget som gjorts under 2024 ska bifogas ansökan som bilaga. 

Ledningen ska vara engagerad i genomförandet av projektet (se Ledningens checklista på https://liikkuvaopiskelu.fi/sv/verktyg/ledningens-checklista/). I ansökan ska det anges när högskolans ledning har behandlat ärendet (t.ex. sammanträdesdatum).

Centrala framgångsfaktorer när det gäller verksamhet inom Studier i rörelse:

1. Åtgärder som gäller organiseringen av verksamheten inom Studier i rörelse

• En aktiv verksamhetskultur utvecklas genom att man påverkar personalens och studerandenas attityder, verksamhet och kompetens samt läroanstaltens miljö (utomhus och inomhus), strukturer och verksamhetssätt.
• Ledningen av verksamheten inom Studier i rörelse utvecklas som en del av organisationens verksamhet och en person som ansvarar för samordningen av verksamheten och ett team utses.
• Studerandena och personalen görs delaktiga i planeringen, genomförandet och utvärderingen av verksamheten.
• I verksamheten inom Studier i rörelse främjas likvärdighet, jämställdhet mellan könen och tillgänglighet.
• Verksamheten skrivs in i de långsiktiga planerna, årsplanerna (t.ex. årsklockan) och/eller kursinnehållet.

2. Åtgärder som gäller undervisningen     

• Sittandet och orörligheten samt statiska arbetsställningar minskas.
• I undervisningen införs fler rörliga pauser.
• Verksamhetsmetoder som ökar den fysiska aktiviteten används. 
• Tekniken utnyttjas för att öka den fysiska aktiviteten.
• Studie- och arbetsförmågan främjas i studierna.
• I undervisningen på nätet/distans beaktas pauser i sittandet.

3. Åtgärder som gäller högskolan och studerandena

• Miljön vid högskolan utvecklas så att den sporrar till fysisk aktivitet och byte av ställningar samt ökar möjligheterna till rörelse under studiedagen, både under och mellan lektionerna.
• Utnyttjandet av idrottslokalerna utanför undervisningstiderna ökas.
• Identifieringen av studerande som rör på sig lite utvecklas (den fysiska aktiviteten diskuteras) och dessa erbjuds stöd (t.ex. Personal Trainer-verksamhet).
• Fysiska aktiviteter som studerandena utövar tillsammans med andra studerande utvecklas (t.ex. motionstutorer, -agenter eller -aktivatorer).
• Möjligheterna till fysisk aktivitet samt motion och idrott under studiedagen eller direkt i samband med den utvecklas.
• Studerandena sporras att ta sig till högskolan på ett fysiskt aktivt sätt.
• Evenemang och jippon används för att öka den fysiska aktiviteten, motionen och studieförmågan.
• Välbefinnandet och studieförmågan främjas genom att utnyttja fysisk aktivitet för att stödja förankringen i studiegemenskapen, gemenskapskänslan (grupptillhörighet), orken och återhämtningen samt studiemotivationen.

4. Åtgärder som gäller samarbetet

• Den fysiska aktiviteten och studieförmågan främjas med hjälp av mångprofessionellt samarbete.
• Verksamheten inom Studier i rörelse utvecklas i samarbete med studerandehälsovården (SHVS/välfärdsområdena) och som en del av stödåtgärderna för välbefinnande i studierna.
• Samarbetet inom projektet utvecklas och projektaktörernas engagemang för att främja den fysiska aktiviteten sporras.
• Det förekommer ett brett samarbete med olika intressentgrupper, såsom olika läroanstalter, studentorganisationer, idrottsföreningar och andra organisationer, företag och andra lokala aktörer samt kommuner och olika kommunala verksamheter (t.ex. ungdoms- och idrottsverksamheten och den tekniska verksamheten).

Understödet beviljas efter prövning. I bedömningen beaktas projektets ändamålsenlighet i relation till utlysningens mål och tyngdpunkter, verksamhets- och ekonomiplanens genomförbarhet samt projektets kvalitet, omfattning och genomslag. I bedömningen av ansökningarna och den inbördes jämförelsen av dem utgår man från en helhetsbedömning där följande beaktas:

1. Ansökningsspecifika villkor för beviljande 

Understödet söks för perioden 1.8.2024–30.6.2025. Projekten är ettåriga. 

Vid bedömningen kan sådana projekt prioriteras som inte under de senaste åren av undervisnings- och kulturministeriet har fått understöd för en motionsinriktad livsstil i syfte att öka studerandenas fysiska aktivitet i högskolorna.

Om ministerarbetsgruppen för en fysiskt aktiv livsstil och funktionsförmåga, som fastställer riktlinjerna för programmet Mer motion i Finland, när den fastställer riktlinjerna för anslagen för 2025 beslutar att rikta understöd till verksamhet som avses i denna utlysning, kan de som har beviljats understöd via denna utlysning ansöka om nytt understöd i form av fortsatt understöd för ett andra projektår. 

Projekten ska vara klart och tydligt angivna utvecklingsprojekt där man utvecklar verksamhetssätten, metoderna och strukturerna eller tillämpar tidigare god praxis och verksamhetsmodeller i nya omgivningar. Högskolan ska samordna projektet. Vid beviljandet av understöd betonas tvärsektoriellt, tväradministrativt och tvärprofessionellt samarbete samt principen om integrering av motion. I samarbetet mellan olika förvaltningsområden betonas betydelsen av samarbete mellan välfärdsområdena och de förvaltningsområden som ansvarar för frågor som gäller motion och idrott, undervisning och förhållanden samt gemensamma åtgärder som bidrar till ökad motion och fysisk aktivitet. Det är önskvärt att högskolan/högskolorna har ett brett samarbete med olika intressentgrupper, såsom olika läroanstalter, studentorganisationer, idrottsföreningar och andra organisationer, företag och andra lokala aktörer samt kommunerna och de olika kommunala verksamheterna (t.ex. ungdoms- och idrottsverksamheten och den tekniska verksamheten). Dessa aktörers åtgärder och/eller tjänster kan inkluderas i projekten.  

I utlysningen betonas projekt som är gemensamma för flera högskolor, vilket kan anses vara en fördel vid bedömningen av ansökningarna. När understöd söks för ett projekt som är gemensamt för flera högskolor ska en av dessa utses till administratör för ansökan. Den administrerande högskolan ansöker om understödet och svarar för användningen av det, för en eventuell återbetalning och för redovisningen för understödet till undervisnings- och kulturministeriet. Till ansökan ska fogas ett avtal som de deltagande högskolorna har ingått om principerna för arbets- och ansvarsfördelningen samt om understödets användning och ansvaret för användningen. Understödet får överföras som understöd till en projektpartner för att användas av denna endast om tillstånd att vidarefördela understödet har begärts av ministeriet och ett sådant tillstånd har beviljats och antecknats i understödsbeslutet.  

Projektets övriga finansiering ska utgöra minst 40 procent av projektets faktiska totalkostnader. Den övriga finansieringen kan inte vara kalkylerad, exempelvis kalkylerade hyror för egna lokaler, överföringsposter eller talkoarbete, då detta inte inbegriper intäkter eller utgifter som antecknas i bokföringen. Det understöd som ministeriet beviljar kan täcka högst 60 procent av projektets totalkostnader. Den övriga finansieringen ska kunna påvisas i resultaträkningen i samband med redovisningen.

Det har genomförts mycket utvecklingsarbete och många enskilda projekt som främjar en motionsinriktad livsstil. När understöd beviljas beaktar ministeriet hur väl man i projektplanen har beaktat befintliga forskningsdata samt god praxis och rekommendationer från tidigare motsvarande projekt. I bedömningen beaktas dessutom mål som gäller att etablera projektets funktioner som en del av den normala verksamheten.

Understöd kan inte beviljas för grundforskning, lärdomsprov, kommersiell verksamhet, byggande eller för sådan basverksamhet som är lagstadgad eller som kan anses ingå i organisationens ordinarie verksamhet. Projekt vars huvudsakliga syfte är forskning, anordnande av ett enskilt evenemang eller anskaffning av utrustning understöds inte. Understöd ges inte heller till projekt som enbart handlar om att minska stillasittande och övrig orörlighet. Däremot är det önskvärt att detta element ingår i de projekt som stöds. När skol- och studiegemenskapen utvecklas är det viktigt att som en del av projektet även beakta främjandet av personalens arbetshälsa. Godtagbara kostnader är emellertid inte kostnader som anknyter till främjandet av personalens arbetshälsa. 

En central princip för statsunderstöd är att samma verksamhet inte beviljas stöd via flera olika understödssystem. I ansökan är sökanden skyldig att meddela eventuella andra understöd som denna sökt eller beviljats och som gäller verksamhet enligt denna ansökan.

2. Allmänna grunder

I enlighet med sin strategi arbetar undervisnings- och kulturministeriet för att allas förmågor och kompetens stärks, att samhället förnyas genom kreativ, utforskande och ansvarsfull verksamhet och att förutsättningarna för ett meningsfullt liv tryggas på lika villkor. UKM:s strategi finns på adressen https://okm.fi/julkaisu?pubid=URN:ISBN:978-952-263-630-0

I bedömningen och jämförelsen av ansökningarna kan det därmed räknas till fördel om verksamheten eller projektet bidrar till att främja jämställdhet, likabehandling, delaktighet, ömsesidig respekt och hållbar utveckling i enlighet med verksamhetslöftet i undervisnings- och kulturministeriets strategi. 

3. Allmänna förutsättningar enligt statsunderstödslagen

Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja understöd endast om de allmänna förutsättningarna för beviljande av understöd enligt statsunderstödslagen uppfylls. Ministeriet beaktar också de allmänna förutsättningarna när det beslutar om understödets belopp.

Allmänna förutsättningar för beviljande av statsunderstöd (7 § 1 mom. i statsunderstödslagen):

• Det ändamål för vilket statsunderstöd söks är samhälleligt godtagbart.
• Beviljandet av statsunderstöd är motiverat med avseende på de mål som satts för användningen av statsunderstödet.
• Beviljandet av statsunderstöd är nödvändigt med beaktande av annat offentligt stöd som sökanden erhållit samt arten och omfattningen av projektet eller verksamheten.
• Beviljande av statsunderstöd orsakar endast ringa snedvridning av konkurrensen och verksamheten på marknaden.

Om understödet hänför sig till lönekostnader kan understöd beviljas endast av synnerligen vägande skäl om understödstagaren har dömts till straff för att ha anlitat utländsk arbetskraft som saknar tillstånd (7 § 2 mom. i statsunderstödslagen).

4. Hinder för beviljande av understöd

En sökande som tidigare fått understöd av ministeriet ska se till att de redovisningar för användningen av understöden som förutsätts i understödsbesluten har lämnats in inom utsatt tid. Ministeriet avslår ansökan om sökanden väsentligt har åsidosatt sin skyldighet att lämna ministeriet uppgifter för kontroll av användningen av tidigare beviljade understöd. 

Ansökan avslås om den inkommer i pappersform efter utsatt tid.

En förutsättning för beviljande av statsunderstöd är att projektet deltar i uppföljningen och utvärderingen av verksamheten på det sätt som statsbidragsmyndigheten anger. Forskningscentralen LIKES vid Jyväskylä yrkeshögskola/I rörelse-programmen tar i praktiken hand om uppföljningen av utvecklingsunderstöd på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet. Projekten får tillgång till de sammandragsrapporter som utarbetas utifrån uppföljningsinformationen. Grunderna för behandling av personuppgifter i anknytning till uppföljningen och utvärderingen av projekten och den registrerades rättigheter beskrivs i dataskyddsmeddelandena, se https://okm.fi/sv/dataskydd-och-behandling-av-personuppgifter (UKM). Denna uppföljningsinformation ersätter dock inte den projektredovisning som ska lämnas in till undervisnings- och kulturministeriet senast det datum som anges i beslutet om statsunderstöd.  

Alla högskolor som deltar i projekt som stöds med anslag ska registrera sig i programmet Studier i rörelse på webbplatsen Kom med – Studier i rörelse och göra en bedömning av nuläget på webbplatsen https://liikkuvaopiskelu.fi/sv/verktyg/bedomningen-av-nulaget/

Studier i rörelse (tillsammans med sitt nätverk) erbjuder projekten olika stödåtgärder, till exempel nätverksträffar, utbildning, material och hjälp med kommunikationen. Mer information om dessa möjligheter fås på adressen https://liikkuvaopiskelu.fi/ eller genom att kontakta programmets anställda.

Ett understöd får endast användas för det ändamål som det beviljats för.

Understöd som beviljats av undervisnings- och kulturministeriet får användas till högst den andel av de faktiska totalkostnaderna för verksamheten eller projektet som anges i understödsbeslutet. De godtagbara kostnaderna definieras i understödsbeslutet och dess bilagor.

Godtagbara kostnader är direkta kostnader som uppstår på grund av projektverksamheten, såsom

• löner och arvoden för samordnare och handledare,
• resekostnader för samordnare och handledare,
• utbildningskostnader,
• marknadsföringskostnader,
• skäliga kostnader för anskaffning av motionsredskap (högst 30 procent av totalkostnaderna, den överskridande delen beaktas inte i totalkostnaderna),
• hyreskostnader för andra än högskolans eller arrangörens egna lokaler.

En preliminär redogörelse för den utrustning som ska anskaffas ska inkluderas i ansökningsblanketten.

Godtagbara lönekostnader är lönekostnader för personer som anställts för projektet och ersättningar till ordinarie anställda för arbetsinsatser som hänför sig till projektet. Till övriga delar kan lönekostnaderna för ordinarie personal inte inkluderas i projektets totalkostnader. Alla lönekostnader för projektet ska allokeras till projektets kostnadsställe.

Som godtagbara kostnader räknas löner eller arvoden som för varje löntagare utgör högst ett belopp som motsvarar en årslön på 80 000 euro jämte lagstadgade lönebikostnader. Lönen kan betalas i form av penninglön eller naturaförmåner.

Understödstagarens ekonomi och förvaltning ska ordnas på tillbörligt sätt. En styrgrupp ska tillsättas för projektet. 

En redovisning för användningen av understödet ska lämnas in senast det datum som anges i beslutet. 
Understödstagaren förutsätts rapportera kostnaderna enligt kostnadsställe.

Undervisnings- och kulturministeriet har rätt att i samband med utbetalningen av statsunderstödet och övervakningen av dess användning utföra nödvändiga granskningar som gäller understödstagarens ekonomi och verksamhet (16 § i statsunderstödslagen). 

Understödstagaren ska utreda sin eventuella skyldighet att iaktta upphandlingslagstiftningen och beakta detta i sin verksamhet. Även en understödstagare som inte hör till staten, kommunerna eller församlingarna kan vara skyldig att konkurrensutsätta sina upphandlingar enligt förfarandena i upphandlingslagen.

• Om understödstagaren uppfyller kännetecknen för en offentligrättslig inrättning (t.ex. om över hälften av finansieringen är offentlig), ska understödstagaren iaktta upphandlingslagen i all sin upphandling. 
• Om understödstagaren för en specifik upphandling får understöd som överstiger 50 procent av upphandlingens värde, ska understödstagaren i den upphandlingen iaktta upphandlingslagen. (lagen om offentlig upphandling och koncession 1397/2016)

Undervisnings- och kulturministeriet har fastställt att en understödstagare ska begära anbud av flera än en leverantör i varu- och tjänsteupphandlingar som understiger det nationella tröskelvärdet, men vars värde utan mervärdesskatt överstiger 20 000 euro.

Det finns även andra villkor och begränsningar som gäller användningen av understöd. Se villkoren och begränsningarna för understöd i sin helhet: https://okm.fi/sv/att-ansoka-om-statsunderstod-anvandning-och-tillsyn-over-anvandningen

En redovisning av hur understödet har använts ska lämnas in senast det datum som anges i beslutet. I redovisningen ska det ingå både ekonomisk rapportering och resultatrapportering. Av understödstagaren förutsätts ekonomisk rapportering enligt kostnadsställe. 

Understöd som sökts och beviljats via e-tjänsten ska redovisas i undervisnings- och kulturministeriets e-tjänst. 

Redovisningar för understöd som sökts med en pappersblankett ska lämnas in till ministeriet på den utredningsblankett som finns på webbplatsen om understöd: https://okm.fi/sv/understod.