Finländska vuxnas grundläggande färdigheter hör till de bästa bland OECD-länderna

Den internationella vuxenundersökningen (PIAAC 2012) är den mest omfattande undersökningen någonsin om vuxnas grundläggande färdigheter. Undersökningen organiseras av OECD och man förväntar sig betydande information som grund för att utveckla utbildning och arbetsliv. I undersökningen utvärderas vuxna i åldern 16–65 år i 24 länder i fråga om läskunskap, matematiska färdigheter samt förmåga att tillämpa informationsteknik vid problemlösning. Finländska vuxnas genomsnittliga läskunskap och matematiska färdigheter är utmärkta internationellt sett. I fråga om att tillämpa informationsteknik vid problemlösning hör Finland också till de bästa i den internationella jämförelsen.

Det finns även många med svaga färdigheter. Det goda genomsnittet bland finländare beror särskilt på de goda färdigheterna hos personer i åldern 20-39. Äldre åldersgrupper hör till den genomsnittliga nivån i OECD.

Den genomsnittliga läskunskapen hos finländska vuxna är internationellt sett utmärkt. Genomsnittet i läskunskap är 288 poäng, vilket är klart bättre än OECD-länderna genomsnitt (273). Endast Japan toppar Finlands resultat. Två tredjedelar av Finlands vuxna befolkning besitter goda eller utmärkta läsfärdigheter. Å andra sidan har 11 procent av vår vuxna befolkning i åldern 16-65 stora brister i läskunskapen.

Finländares genomsnittliga matematiska färdigheter hör till de bästa i jämförelsen. Genomsnittet (282 poäng) är klart över OECD:s genomsnitt (269 poäng). I matematiska färdigheter är det endast Japan som går förbi Finland med sina 288 poäng. I fråga om matematiska färdigheter är skillnaderna inom den finländska befolkningen på medelnivå internationellt sett. Över hälften av den vuxna befolkningen i Finland (57 %) har goda eller utmärkta färdigheter i matematik. Å andra sidan har 13 procent av vår vuxna befolkning i åldern 16-65 stora svårigheter med sina grundläggande matematiska färdigheter.

41 procent av finländarna har goda eller utmärkta färdigheter i fråga om att tillämpa informationsteknik vid problemlösning. Det är klart över OECD:s genomsnitt (34 %). Endast Sverige klarade sig bättre i problemlösning.

En del av personerna som deltog i undersökningen ville inte eller kunde inte använda en dator för att utföra uppgifterna. Dessa personer kunde inte utföra de uppgifter som gällde att tillämpa informationsteknik vid problemlösning. Deras andel i OECD-länderna är i genomsnitt 24 procent och i Finland ca 19 procent. Av Finlands vuxna befolkning i åldern 16-65 har 30 procent, dvs. ca en miljon vuxna, bristfälliga färdigheter i fråga om att tillämpa informationsteknik på problemlösning, då man räknar ihop personer med svaga resultat och de som inte utförde uppgifterna med hjälp av en dator.

Stora skillnader mellan åldersgrupperna

Finlands goda genomsnittliga resultat beror särskilt på de goda färdigheterna hos personer i åldern 20-39. I fråga om läskunnighet och matematiska färdigheter uppvisar personer i åldern 30-34 de bästa resultaten medan de bästa resultaten i fråga om problemlösning hittas i åldersgruppen 25-29. Den yngsta åldersgruppen med personer i åldern 16-19 uppvisar sämre resultat inom alla områden jämfört med följande åldersgrupp, dvs. personer i åldern 20-24.

Finländare i åldern 20-34 är i likhet med japaner i samma ålder bäst på att läsa och på matematiska färdigheter. I fråga om att tillämpa informationsteknik på problemlösning delar denna åldersgrupp sin plats med svenskarna.

Ser man på undersökningen i sin helhet är färdigheterna hos äldre åldersgrupper svagare än hos de yngre, men skillnaderna mellan åldersgrupperna varierar mycket mellan länderna. I Finland är skillnaderna mellan åldersgrupperna stora. I Finland är skillnaden mellan de äldre åldersgrupperna och de som klarar sig bäst i fråga om läskunskap och förmåga att tillämpa informationsteknik vid problemlösning störst i hela undersökningen, och näststörst i fråga om matematiska färdigheter.
Det är ingen betydande skillnad mellan finländska män och kvinnor i fråga om läskunskap, inte ens då det gäller de yngsta personerna i åldrarna 16-29. Männen har en aning bättre matematiska färdigheter än kvinnorna. I fråga om att tillämpa informationsteknik vid problemlösning är det ingen större skillnad mellan kvinnor och män. Skillnaderna mellan könen ligger nära genomsnittet i OECD-länderna.

Färdigheterna påverkas av den egna och föräldrarnas utbildningsbakgrund

I de länder som deltog i undersökningen hänger utbildningsbakgrunden starkt ihop med hur man behärskar grundläggande färdigheter. Finland skiljer sig inte från genomsnittet i OECD-länderna. Förutom den egna utbildningen syns även föräldrarnas utbildningsbakgrund i de vuxnas färdigheter. Av de som deltog i undersökningen och där åtminstone den ena föräldern hade högskoleutbildning, placerade sig 40 procent i fråga om läskunskap och 34 procent i fråga om matematiska färdigheter på de högsta prestationsnivåerna. I de fall där bägge föräldrarna har högst grundläggande utbildning är motsvarande andel en dryg tiondel. Det finns även ett klart samband mellan förmågan att tillämpa informationsteknik vid problemlösning och föräldrarnas utbildningsnivå. Föräldrarnas utbildning har i Finland ett något större inflytande på de grundläggande färdigheterna än OECD-ländernas genomsnitt.

Vid sidan av grundutbildning påverkar även utbildning i ett senare skede de grundläggande färdigheterna. Personer som under det senaste året deltagit i utbildning i anslutning till arbetet har i genomsnitt bättre grundläggande färdigheter än personer som inte deltagit i utbildning. Finland ligger på toppnivå internationellt när det gäller utbildningsdeltagaraktivitet.

Kompetens och yrke påverkar hur färdigheter används i arbetet

Personer som deltog i undersökningen tillfrågades hur mycket de använder informationsbehandlingsfärdigheter – läsning, skrivning, räkning samt informationsteknik och problemlösning – i sitt arbete. Därutöver frågade man om användandet generiska färdigheter som är centrala för arbetet. Generiska färdigheter är hur man påverkar det egna arbetet, organiserar sitt eget arbete, påverkar personer, samarbetar med arbetakamrater, lär sig i arbetet, handens färdigheter och precision samt fysisk ansträngning.

De finländska deltagarnas egna uppskattningar om hur de använder sina färdigheter ligger nära det internationella genomsnittet. Arbetstagare kan i Finland påverka sitt arbete mera, medan samarbetet med arbetakamrater samt den fysiska ansträngningen förekommer mindre än i genomsnitt i OECD-länderna. I fråga om att kunna påverka sitt eget arbete hör Finland till de fyra ledande länderna.

I Finland passar arbetstagarnas utbildning, och den utbildning som enligt arbetstagarna själva krävs för det arbete de utför, bra ihop i 69 procent av fallen. Det är något mer än OECD:s genomsnitt (66 %). 17 procent av arbetstagarna meddelade att den kompetens som baserar sig på deras utbildning används lite i arbetet. Det är en aning mindre är OECD:s genomsnitt (21 %).

14 procent av de finländska arbetstagare som deltog i undersökningen meddelar att de har en lägre utbildning än deras arbete förutsätter. Andelen är ungefär samma som OECD:s genomsnitt (13 %). Bristen på utbildning är störst i Italien (22 %) och i Sverige (21 %).

Läskunskap och matematiska färdigheter motsvarar i Finland på ett bättre sätt arbetetskrav än en formell utbildning. Under fem procent av arbetstagarna har brister i dessa färdigheter i förhållande till de krav som arbetet ställer. Ca sju procent använder inte till fullo sina färdigheter i arbetet.

Ytterligare information:
- professor Antero Malin, Institutionen för utbildningsforskning vid Jyväskylä universitet, tfn 040 805 4263
- konsultativa tjänstemannen Varpu Weijola, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 50 48029
- undervisningsrådet Petri Haltia, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 3 30096
- undervisningsrådet Petra Packalen, Utbildningsstyrelsen, tfn 029 533 1162

• Den finskspråkiga rapporten Kansainvälisen aikuistutkimuksen ensituloksia har publicertas på undervisnings- och kulturministeriets webbplats.
• Läs mer om hur undersökningen genomfördes i Finland och om de nationella resultaten på www.piaac.fi.
• Läs mer om den internationella vuxenundersökningen och resultaten på OECD:s webbplats: www.oecd.org/site/piaac/. Där hittar du också material om undersökningen och analysredskap som underlättar behandlingen av materialet.
  _ _ _

Information om undersökningen

• Läskunskap, matematiska färdigheter och förmåga att tillämpa informationsteknik vid problemlösning utvärderades i regel genom praktiska uppgifter som utfördes på dator. Papperhäften användes vid behov för uppgifterna. Utvärderingsuppgifterna påminner om olika situationer i arbets- och vardagslivet, där man använder sig av de färdigheter som utvärderingen fokuserar på. Uppgifterna kräver inte särskild sakkunnigkunskap eller –färdigheter.
• En stor del av de personer som deltog i undersökningen kunde inte nivåbedömas i fråga om förmåga att tillämpa informationsteknik vid problemlösning, eftersom de inte ville eller kunde använda dator för att lösa uppgifterna.
• 5 464 personer deltog i undersökningen. Andelen personer som svarade på frågorna i Finland var 66 procent.
• PIAAC-undersökningen finansieras av undervisnings- och kulturministeriet samt arbets- och näringsministeriet. Undersökningen genomfördes av Institutionen för utbildningsforskning vid Jyväskylä universitet och Statistikcentralen.
• Förkortningen PIAAC står för Programme for the International Assessment of Adult Competencies.