Arbetsgruppen: Penningspelsintäkterna till statsbudgeten och förmånstagarna inom budgetens utgiftsram
En utredning om konsekvenserna av den minskande avkastningen från penningspelsverksamheten har blivit klar. Utredningen tar upp fyra olika alternativ för att utveckla det finländska penningspelssystemet. Det primära alternativet är en totalrevidering där penningspelsintäkterna betraktas som allmänna inkomstposter i statsbudgeten och de stödmottagare som i dag tilldelas medel ur dessa intäkter flyttas över till budgetramförfarandet. Utredningen offentliggjordes den 26 februari.
Bakgrund
Penningspelens negativa konsekvenser är stora med tanke på välbefinnandet i samhället. Därför är det nödvändigt att ta itu med frågan genom lagstiftning och ökat ansvar vid spel om pengar. Därtill har penningspelsautomater varit stängda på grund av coronavirusepidemin.
Veikkaus Ab bedömer att dessa åtgärder leder till att de årliga intäkterna av penningspel till staten minskar med omkring 300 miljoner euro. Samtidigt som de negativa konsekvenserna avtar, kommer medlen för den verksamhet som finansieras med penningspelsintäkter också att minska.
Därmed försätts det nuvarande systemet i en utmanande situation, där man samtidigt bör kunna förebygga penningspelens skadeverkningar och trygga medborgarsamhällets och övriga förmånstagares framtid.
Fyra alternativ för det finländska penningspelssystemet
Arbetsgruppen föreslår fyra olika framtidsalternativ för det finländska penningspelssystemet:
- Bibehålla det nuvarande systemet och hoppas att det kommer att räcka.
- En lösning där intäkterna i ett slag överförs till de allmänna inkomstposterna i statsbudgeten och inga belopp längre öronmärks.
- En totalrevidering vid ingången av 2024, där man noggrant bereder en övergång till att intäkterna överförs till de allmänna inkomstposterna i statsbudgeten och utgifterna omfattas av rambudgetering.
- En delreform där en del av de nuvarande utgifterna stegvis överförs till de allmänna inkomstposterna i statsbudgeten, medan återstoden fortfarande används för öronmärkta ändamål som finansieras med penningspelsintäkter.
I det första alternativet förblir de nuvarande förmånstagarnas finansieringsnivå på en nivå som motsvarar de framtida intäkterna av penningspel (enligt Veikkaus Ab:s uppskattning inemot 700 miljoner euro per år). I så fall måste man årligen överväga det kompensationsbehov den minskade avkastningen från penningspelen medför, samt eventuella krav på tilläggsfinansiering.
I det andra alternativet överförs Veikkaus Ab:s avkastning i sin helhet till de allmänna inkomstposterna i statsbudgeten och utgifterna ingår i den normala budgetbehandlingen – med andra ord överförs finansieringen till förmånstagarna i ett slag till statsbudgeten och avgörs därmed i förhandlingarna om budgetramen. Även om lösningen med avseende på statsbudgeten är tydlig och klar, skulle den medföra betydande och akuta anpassningsproblem.
I det tredje alternativet inleds en beredning som syftar till att överföra avkastningen från penningspel till de allmänna inkomstposterna i budgeten och på motsvarande sätt anslå medel i minst samma storleksklass inom statsbudgetens utgiftsram. Enligt förslaget skulle beredningen av ärendet inledas omedelbart i fråga om nödvändiga lagstiftningsändringar. Likaså skulle man enligt förslaget inleda beredningen av överföringen av verksamhet som finansieras med Veikkaus Ab:s avkastning till budgetramförfarande. I fråga om tidtabellen är det primära alternativet att slutföra reformen under den nuvarande riksdagens mandatperiod, vilket innebär att reformen skulle kunna genomföras vid ingången av 2024.
I det fjärde alternativet styrs en del penningspelsintäkter till en del av de nuvarande förmånstagarna medan andra skulle överföras till den allmänna budgetfinansieringen. Enligt detta alternativ skulle regeringen bli tvungen att separat besluta vilka utgiftsposter som ska överföras till att finansieras med allmänna budgetmedel. Detta skulle också kunna leda till en situation där varje skede av övergångsperioden krävde en ändring av lagen om hur avkastningen ska fördelas. Man bör ompröva principerna för hur medlen fördelas mellan stödmottagarna, om dessa överförs till att finansieras med medel ur den allmänna budgeten på ett ojämlikt sätt beroende på från vilket ministeriums förvaltningsområde de överförs.
Det primära alternativet är enligt arbetsgruppen en totalreform som går ut på att penningspelsintäkterna betraktas som allmänna inkomstposter i statsbudgeten och de stödmottagare som i dag tilldelas medel av dessa intäkter flyttas över till budgetramförfarandet.
Övergången till en sådan modell innebär också en utmaning. En överföring av stödmottagarna till budgetramen skulle visserligen innebära att medborgarsamhället inte längre vore finansiellt beroende av den osäkerhet som avkastningen från penningspel medför, men däremot bli beroende av politiska beslut och den osäkerhet detta innebär. För att fastställa stödmottagarnas och frivilligorganisationernas finansiering med avseende på finansieringens storlek, en effektivare användning av den och en bedömning av dess verkningsfullhet krävs noggrann beredning och förutsätts en plan. En finansiering inom statsbudgetens utgiftsram bör i princip syfta till att finansiera nuvarande stödmottagare och frivilligorganisationer så att deras verksamhet inte oskäligt drabbas av ekonomisk osäkerhet och instabilitet. Finansieringen till förmånstagarna får inte stå utanför de demokratiska processerna, men bör förskonas från alltför snabba kast beroende på politiska konjunktursvängningar.
Den finansiella stabiliteten kan ökas om finansieringens storleksklass kan fastställas för längre tid än för en valperiod i sänder.
Det finländska penningspelssystemet ändras. Framtida alternativ
Mer information:
Erkki Liikanen, arbetsgruppens ordförande, [email protected]
Teemu Pekkarinen, arbetsgruppens sekreterare, [email protected]
Utredningsgruppen för att bereda sig på att avkastningen av penningspelsverksamheten minskar har tillsatts (JSM, UKM, SHM och FM pressmeddelande 25.11.2020)