Regeringen föreslår lagändringar som gäller innehav av bildmaterial som visar rått våld eller som på ett sexuellt sätt visar barn

Regeringen föreslår att innehav av bildmaterial som visar rått våld ska bli straffbart. Dessutom föreslår regeringen att det föreskrivs om en grov gärningsform av innehav av bild som på ett sexuellt sätt visar barn. Detta innebär en avsevärd skärpning av straffen för grova innehavsbrott.
Genom de föreslagna ändringarna i strafflagen genomförs regeringsprogrammets föresats att regeringen ska skärpa bestämmelserna om innehav av bildmaterial som på ett sexuellt sätt visar barn och bildmaterial som visar rått våld.
– Att kriminalisera innehav av bilder och videor som visar rått våld är nytt också internationellt sett. Avsikten är att ingripa i innehav av sådant bildmaterial som visar rått våld och som har framställts i syfte att orsaka människor eller djur lidande, säger justitieminister Leena Meri.
Enligt regeringens proposition ska innehav av våldsskildring bli straffbart. Avsikten är att ingripa i efterfrågan på och utbudet av sådant material och förhindra att materialet används för brottsliga ändamål. Syftet med propositionen är också att skydda både människor och djur mot att bli utsatta för rått våld vid framställning av bildmaterial. Vid kriminaliseringen av innehav av våldsskildring har yttrandefriheten noggrant beaktats. Bland annat innehav av våldsskildring i informationsspridnings- och bevisningssyfte omfattas inte av bestämmelsen. Straffet för innehav av våldsskildring kan vara böter.
Dessutom föreskrivs det om en grov gärningsform av innehav av bild som på ett sexuellt sätt visar barn. Syftet är att tydligare än hittills föra fram hur klandervärda och allvarliga de grövsta innehavsbrotten är. Avsikten är också att bedömningen av brott som gäller spridning och innehav i fortsättningen ska vara enhetligare. Dessutom kan man i straffen bättre beakta hur skadligt och farligt det är att barn utsätts för sexuella övergrepp. Straffet för grovt innehavsbrott ska vara fängelse i minst fyra månader och högst fyra år.
Lagen avses träda i kraft vid ingången av 2026.
Mer information:
Kristiina Koivukari, lagstiftningsråd, tfn 0295 150 185, [email protected]