Undersökning granskade reformen av antagningen av studerande till högre utbildning ur gymnasiets och gymnasieelevernas perspektiv

Reformen av antagningen av studerande till högre utbildning 2018 har väckt stark kritik i den offentliga debatten. Den undersökning som Helsingfors universitet utarbetat för statsrådet visar dock att de farhågor som reformen väckt delvis är överdimensionerade.

Elever, lärare och studiehandledare delade oron om reformens effekter på gymnasieeleverna, men poängsättningen av proven i studentexamen är enligt undersökningen dock inte den viktigaste faktorn för eleverna vad gäller att fokusera studier.

I stället för att jaga poäng berättade eleverna att de främsta faktorerna som styr deras ämnesval är personligt intresse, egna framtidsplaner och den framgång de redan uppnått. De flesta upplevde dock att lång matematik ges en alltför stor vikt i poängsättningsmodellen även inom områden där dess roll kan ifrågasättas.

Ändringar i val av prov för studentexamen – inte i förberedelser för inträdesprov

Reformen av antagningen av studerande till högre utbildning tycks dock ha inverkat på de prov som eleverna väljer till studentexamen. Studentexamensnämndens registermaterial för åren 2016–2022 visar att både lång och kort matematik avläggs allt mer och andelen personer som inte avlägger prov i matematik i sin examen minskar. Skrivandet av prov i nästan alla realämnen har emellertid också ökat, det vill säga att det ser ut som om det ökade antalet avlagda matematikprov inte skulle ha skett på deras bekostnad.

Urvalet på basis av betyg verkar dock inte ha minskat förberedelserna för inträdesprov ens för de elever som tror sig få en studieplats tack vare sin framgång i studentexamen. Dessutom uppgav drygt en tredjedel av eleverna att de hade för avsikt att förlita sig på extern handledning under gymnasiestudierna eller vid ansökan till högre utbildning.

Flickor blir utmattade men inte alltid på grund av lång matematik

I fråga om gymnasieelevernas välbefinnande stöder resultaten tidigare undersökningar i att flickor i gymnasiet känner sig mer utmattade än pojkar. De som läste kort matematik verkade bli mer utmattade i gymnasiet än de som läste lång matematik. Men även bland dem som läste lång matematik upplevde flickor klart mer utmattning än pojkar. Både elever och lärare såg faktorer som hänförde sig till gymnasiestudier och studentexamen samt sömnbrist som de viktigaste källorna till gymnasieelevernas utmattning. Lärarna ansåg också att ökad användning av sociala medier och spelande av datorspel låg bakom utmattningen.

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2022.

Mer information: Sirkku Kupiainen, specialsakkunnig, Helsingfors universitets centrum för utbildningsevaluering HEA, tfn 050 3080 054, [email protected] och Risto Hotulainen, professor, Helsingfors universitets centrum för utbildningsevaluering HEA,
tfn 029 4144 632, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.