Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning om behoven av att utveckla specialundervisningen färdigställdes
Forskare vid Tammerfors universitet och Helsingfors universitet har utrett hur ett barns eller en elevs rätt till specialundervisning inom småbarnspedagogiken och i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen tillgodoses. Samtidigt utredde de vilken inverkan detta stöd har på tillträde till utbildning på andra stadiet. Utredningen offentliggjordes vid undervisnings- och kulturministeriets tillställning den 27 september.
Enligt utredningen anser daghemsföreståndare och speciallärare inom småbarnspedagogiken att stödet för barns utveckling och lärande i huvudsak förverkligas väl inom småbarnspedagogiken.
Stödet ordnas inom ramen för den dagliga verksamheten inom småbarnspedagogiken. Det förblir dock oklart om det pedagogiska stödet är tillräckligt för barn som behöver mycket stöd för utveckling, lärande och deltagande i verksamhet enligt planen för småbarnspedagogik.
På det hela taget erbjuds strukturella stödåtgärder bara till ett fåtal barn som får stöd. I regel är det inte heller möjligt att erbjuda stödåtgärderna med kort varsel. Det förekommer också regionala skillnader i stödarrangemangen, vilket beror på det vaga styrsystemet. Lagstiftningen ger inte lika strikta ramar för ordnandet av stöd för barns utveckling och lärande som för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Dessutom är de olika aktörernas ansvar och skyldigheter i fråga om ordnandet av stödet inte helt klara.
Rektorer inom den grundläggande utbildningen anser att modellen med stöd för lärande och skolgång i huvudsak är fungerande. De efterlyser dock mer resurser och sakkunnig personal i synnerhet för specialundervisning på deltid. Samtidigt blir resurser för stödundervisning oanvända i upp till en tredjedel av skolorna.
Utredningen visar att det är mycket svårare för elever som fått effektiverat eller särskilt stöd att övergå till utbildning på andra stadiet direkt efter grundskolan. Arrangemangen i fråga om stället där specialundervisningen anordnas är mycket varierande. Av det tillgängliga materialet kan inte dras den slutsatsen att stället direkt skulle påverka elevernas kunskaper. Det behövs mer forskning i de flexibla stödarrangemang som görs under skoldagen.
Ändringen av statsandelssystemet 2010 har inte samband med de förändringar som skett i tillgången till stöd i kommunerna. De kalkylerade statsandelarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning hade dock en liten inverkan på tillgången till stöd i kommunerna åren 2011–2014.
Stödet för lärande och skolgång och specialundervisningen har en viktig roll i förverkligandet av utbildningsmässig och pedagogisk jämlikhet. Genom modellerna för särskilt stöd och specialundervisning har hela åldersklassen börjat omfattas av samma system. För varje elev ska hittas den undervisningsform som på bästa sätt stöder deras lärande och avancemang i utbildningen.
Utredningen har gjorts inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2018 (www.tietokayttoon.fi). Regeringen beslutade vid sin halvtidsöversyn 2017 att inleda en utredning om behoven av att utveckla specialundervisningen.
Ytterligare information: Mari-Pauliina Vainikainen, Tammerfors universitet, tfn 050 437 7303, [email protected]