Arbetsgruppen för kulturens och idrottens effekter på välbefinnandet, mandatperiod 9.1.2023–15.3.2023

Mål och resultat

Arbetsgruppen ska utifrån befintlig forskning och annan information sammanställa kulturens och idrottens välfärdseffekter och utifrån dem göra upp en analys, utarbeta en övergripande beskrivning av kultur- och idrottssektorn som en del av välfärdspolitiken samt av arbetsfördelningen mellan staten, kommunerna, välfärdsområdena, näringslivet, det civila samhället och den övriga organisationsverksamheten, sammanställa synpunkter från riksdagspartier med flera medlemmar om främjande av välfärd inom arbetsgruppens uppgiftsområde, lägga fram förslag till behövliga utvecklingsåtgärder och eventuella ändringar i styr- och finansieringssystemen samt lägga fram förslag till behövliga riktlinjer och andra riktlinjer.

Arbetsgruppen lägger fram sitt förslag som ett Word-dokument och en ppt-presentation.

Sammandrag

Organiseringsansvaret för social- och hälsovårdstjänster samt räddningsväsendet överfördes på välfärdsområdena den 1 januari 2023. Efter att välfärdsområdena inlett sin verksamhet måste det säkerställas att kommunernas och välfärdsområdenas servicekedjor fungerar inom kultur- och idrottstjänsterna och att samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena är smidigt och ändamålsenligt.

Utgångspunkter

Kultur- och idrottstjänsterna förblir på kommunernas ansvar även efter välfärdsområdesreformen. Kultur och idrott anknyter som branscher och tjänster på många sätt till social- och hälsovården som en servicehelhet, i synnerhet när det gäller förebyggande verksamhet och det övergripande arbetet för att främja välfärd. Arbetet kräver tillräckliga resurser. Tillräckliga resurser kräver ett faktaunderlag som försäkrar beslutsfattarna om de effekter som kultur och idrott har för välbefinnandet och förebyggandet.
Ojämlikheten och utanförskapet har ökat i samhället. Deltagande i kultur minskar enligt undersökningar risken för utslagning och det hjälper också mot ensamhet. Ensamhet ökar i sin tur sjukfrekvensen och besöken vid hälsovårdscentralerna, och cirka 20 procent av de äldre besöker primärvården av sociala skäl. Planmässig användning av konst som en del av det sektorsövergripande samarbetet med social- och hälsovårdssektorn kan bryta ökningen av ojämlikheten.
Inom idrottspolitiken har man redan under flera regeringsperioder lyft fram den fysiska aktivitetens betydelse för samhällsekonomin. Orörlighet, sittande och otillräcklig motion orsakar mångahanda kostnader i och med att besvär och sjukdomar i stöd- och rörelseorganen ökar. Motion man minska och till och med förbättra sjukdomar.