Hoppa till innehåll

Arbetsgrupp: Styrningen av arbetet för att främja välfärden behöver reformeras

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 21.3.2023 10.40
Pressmeddelande
Antti Kivelä, Liisa Hyssälä och Jouni Backman.

Statens styrsystem borde reformeras genom att ta i bruk en fenomenbaserad budgetering. Detta föreslår den arbetsgrupp som har utrett kulturens och idrottens effekter på välfärden. För välfärdsområdena och flera andra aktörer ger arbetsgruppen förslag till åtgärder som främjar välfärden och förebygger många sjukdomar.

En arbetsgrupp som tillsattes av undervisnings- och kulturministeriet har samlat in information om kulturens och idrottens effekter på välfärden och utarbetat förslag till nödvändiga politiska riktlinjer. Ett av syftena med utredningen var att stärka kulturens och idrottens roll som viktiga områden i välfärdspolitiken.    

Att kulturen och idrotten främjar välfärden är enligt undersökningar ett faktum, men detta syns inte i den politiska styrningen. Enligt arbetsgruppen är problemet systemiskt: med de nuvarande strukturerna, processerna och resurserna ger verksamheten inte önskade resultat. För att stärka verksamhetens effekt behövs det åtgärder på tre nivåer: på strategisk nivå, på projektnivå och på finansieringsnivå. För att säkerställa den systemiska förändringen krävs det att alla de tre nivåerna beaktas i den framtida politiska styrningen. 

För att reformera styrningen av de offentliga finanserna föreslås det att man ska införa en fenomenbaserad budgetering. För att de strategiska och fenomenbaserade åtgärderna i regeringsprogrammen ska kunna genomföras på projekt- och finansieringsnivå krävs det att budgetstrukturen förnyas.    

Arbetsgruppens rapport innehåller sammanlagt 19 förslag.  

Nästa regeringsprogram innehåller ett nationellt program för funktionsförmåga 

Fokus för det nationella program för funktionsförmåga som ska inledas i början av följande regeringsperiod bör vara på den förebyggande verksamheten inom kultur och idrott. Programmet bör få ett styrningsmandat och en ledning som är förvaltningsövergripande och en tillräcklig finansiering som inte är bunden till de sektorsspecifika budgetmomenten.  

Målet att öka efterfrågan 

Tyngdpunkten i förebyggandet ska flyttas från utbudet till efterfrågan. Detta mål ska uppnås bland annat genom en applikation för ett nationellt välfärdskort. Till en applikationsplattform som syftar till att öka deltagandet i kultur- och idrottsevenemang kan man till exempel foga en egenskap som gör det möjligt att erbjuda medborgare olika evenemang förmånligt genom att fylla sådana platser som annars skulle förbli tomma. Detta förfarande tillämpas för närvarande i Sverige.  

Fokus på förebyggande vid styrningen av välfärdsområdena och kommunerna 

De vård- och omsorgstjänster som välfärdsområdena ansvarar för ska också innehålla kultur- och idrottstjänster. Det betyder att en läkare kan förskriva ett idrotts- och kulturrecept som innefattar finansiering. I finansieringen av välfärdsområdena och kommunerna bör man beakta kulturens och idrottens förebyggande effekter. 

Dessutom ska man fortsätta bland annat med de nationella programmen Liikkuvat/rörlighet, Nationella åldersprogrammet och Finlandsmodellen för hobbyverksamhet, som visat sig ge goda resultat. 

Biblioteken och YLE främjar kultur och idrott

Man strävar efter att stärka bibliotekens ställning och resurser när det gäller att erbjuda medborgarna mångsidiga ”andliga gym” som även stöder kultur- och idrottstjänsterna. Även YLE:s nationella bildningsroll som främjare av kultur och idrott ska stärkas. 

Främjande av funktionsförmåga ska ingå i trepartsarbetet 

Företagshälsovårdens huvuduppgift bör vara att förebygga och att upprätthålla funktionsförmågan.  Arbetspensionssystemet borde bära ett större ansvar för upprätthållandet av sina kunders funktionsförmåga.  

Kulturens och idrottens effekter på välfärden ska beaktas i besluts- och styrsystemet

Mer information ges av utredarna: 

Antti Kivelä, äldre sakkunnig, tfn 040 4827435
Liisa Hyssälä, äldre sakkunnig, tfn 040 7539225
Jouni Backman, äldre sakkunnig, tfn 040 5882560