Undervisningsministern vill införa mer internationalitet i skolorna

Framtidens skola är mer internationell, inleder språkundervisningen tidigare och erbjuder utbyterprogram för alla elever. Den här visionen målade undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen upp på skolornas avslutningsdag.

Enligt minister Grahn-Laasonen bör Finland sätta upp konkreta mål för hur man kan främja jämlikhet i förhållande till internationalitet och internationaliseringens möjligheter.

”Vi lever i en värld där de globala kontaktnätverken blir allt tätare. Att kunna knyta internationella kontakter är hör till de grundläggande färdigheterna redan idag”, säger Grahn-Laasonen.

Utbildningens internationalitet kan enligt Grahn-Laasonen främjas åtminstone via fyra konkreta mål.

Språkundervisningen borde bli mera mångsidig och undervisningen i främmande språk borde inledas tidigare, redan i årskurs ett och i förskolan.

I varje högskoleexamen borde ingå in internationell period, antingen i form av ett utbytesår i utlandet eller genom läroanstaltens internationella kontakter i hemlandet.

Därutöver skulle Grahn-Laasonen öka möjligheterna för gymnasieelever, yrkesstuderande och grundskoleelever att delta i elevutbyten och lägerskolor med särskild vikt vid att möjligheterna erbjuds alla unga oberoende av familjens ekonomiska situation.

För det fjärde borde man satsa på internationalitet inom lärarutbildningen samt på lärarnas internationella mobilitet och möjligheter att skaffa sig internationell erfarenhet.

Alla ska kunna knyta internationella kontakter  

Enligt Grahn-Laasonen bör den internationella beredskapen i skolorna stärkas också för att det inom ramarna för ungas erfarenheter och möjligheter förekommer polarisering.

”En del av de unga är födda i en global miljö, reser, ser världen och studerar utomlands. Å andra sidan finns det barn och unga, familjer, områden och skolor där internationaliseringen syns mindre. Internationella erfarenheter ska vara tillgängliga också för de unga som inte har stöd av sin familj, som inte har råd eller uppbackning”, säger Grahn-Laasonen.

Då nationalismen reser sitt huvud i världen måste vi ha mod att vidga våra vyer och fostra våra unga till internationellt samarbete och möten med olika kulturer.”

Enligt Grahn-Laasonen gäller det också ur individens synvinkel sysselsättningen i framtiden. 

Internationalitet en del av högskoleexamen och andra stadiet

"Alla högskoleexamina borde innehålla en internationaliseringsperiod, antingen i form av utbyte utomlands eller genom läroanstaltens internationella kontakter i hemlandet. Det här slog undervisnings- och kulturministeriet tillsammans med högskolorna fast i de nya internationaliseringsriktlinjerna under våren.  Jag hoppas att elever på andra stadiet också kan få samma möjlighet”, säger ministern.

En av åtta yrkesstuderande deltar för tillfället i internationella mobilitetsprogram. Det är en topplacering bland de europeiska länderna.

”Jag hoppas att vi ökar vårt försprång ytterligare så att internationaliteten skulle gälla alla. Den individuella studieplanen som ingår i yrkesskolereformen möjliggör utbyten, praktik utomlands och andra internationaliseringsperioder bättre än tidigare.”, säger ministern.

”Regeringen har beslutat att genomföra en gymnasiereform. I framtidens gymnasium  ska varje gymnasieelev ha internationella inslag i någon form under sin studieväg”, säger ministern.

Språkkunskap är nyckeln till internationalisering

Enligt ministern stöder internationaliseringen också språkinlärningen, och tvärtom. Barn och unga bör uppmuntras att lära sig språk mångsidigare än tidigare.

”Från och med nästa höst kommer det i var fjärde kommun i Finland att vara möjligt att studera ett främmande språk redan i årskurs ett eller redan i förskolan. Syftet med försöket att tidigarelägga språkundervisningen är att allt fler barn ska ha möjlighet att lära sig språk i ett tidigt skede samt att uppmuntra till mångsidiga språkval”; säger Grahn-Laasonen.

”Forskningen och förståelsen kring betydelsen av språkinlärning i ett tidigt skede och dess möjligheter har vuxit. Man borde bättre uppmärksamma åldern då barn har lätt att lära sig. Tidig språkinlärning kan införas genom lek redan i förskolan”.

”Studenterna som idag får sin vita mössa och nyutexaminerade yrkeskunniga står inför en värld som erbjuder fler valmöjligheter än någonsin tidigare. Kunskap är den bästa tryggheten i en föränderlig värld och det är värt att satsa på. Gratulerar på er dag!” önskar undervisningsminister Grahn-Laasonen

– –

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen har tillsatt professor Riitta Pyykkö vid Åbo universitet som utredningsperson för att komma med förslag om hur språkundervisningen kunde utvecklas på alla utbildningsstadier. Utredningen blir färdig i slutet av 2017.

Undervisnings- och kulturministeriet har kört igång ett omfattande försök där undervisningen i främmande språk inleds redan i årskurs ett eller i förskolan. Samtidigt blir utbudet av språk mångsidigare. Specialunderstöden för försöket har beviljats till 76 kommuner och 19 andra anordnare av utbildning. Enligt projektplanerna deltar upp till 69 000 grundskoleelever, 8000 förskoleelever och 7000 barn inom småbarnspedagogiken i försöket.

En arbetsgrupp som berett utvecklingsförslag för studentexamen föreslog i april att studentexamen utvecklas så att den uppmuntrar till mångsidiga språkstudier och att man inför också muntliga prov.
 
Ytterligare information:
- specialmedarbetare Henrik Vuornos (undervisningsministerns presskontakter), tfn 044 243 4444