Move! 2024: Fortsatt positiv utveckling av den fysiska funktionsförmågan hos barn och unga
Allt färre elever i årskurs 5 har låg fysisk funktionsförmåga, visar Move!-mätningarna från hösten 2024. Resultaten för eleverna i årskurs 8 har förblivit på samma nivå som året innan. Det finns dock tydliga regionala skillnader i den fysiska funktionsförmågan hos barn och unga. Dessutom har funktionsförmågan hos flickor i årskurs 8 som bor på landsbygden försämrats.
I den riksomfattande Move!-datainsamlingen hösten 2024 rapporterades mätresultat för över 111 000 elever i årskurs 5 och 8, vilket är nästan 90 procent av eleverna i dessa årskurser. Enligt mätningarna har allt färre elever i årskurs 5 en fysisk funktionsförmåga som eventuellt förbrukar eller inverkar skadligt på hälsan och välbefinnandet. För eleverna i årskurs 8 har resultaten förblivit på samma nivå som i fjol. Hos drygt 38 procent av eleverna i årskurs 5 och 8 ligger den fysiska funktionsförmågan fortfarande dock på en oroväckande nivå.
Positiv utveckling i de flesta välfärdsområden
De regionala skillnaderna i den fysiska funktionsförmågan hos barn och unga är fortfarande stora. Västra Nylands, Birkalands och Norra Österbottens välfärdsområden har minst antal elever med låg funktionsförmåga. Flest elever med låg funktionsförmåga finns i Mellersta Österbottens, Satakunta och Kymmenedalens välfärdsområden. I största delen av välfärdsområdena har det skett en positiv utveckling i den fysiska funktionsförmågan hos barn och unga jämfört med året innan.
Funktionsförmågan hos unga flickor på landsbygden har försämrats
Det finns betydande skillnader i den fysisk funktionsförmågan mellan städerna och landsbygden. I urbana kommuner är barns och ungas funktionsförmåga klart bättre än i landsbygdskommuner. När det gäller flickor i årskurs 8 som bor i landsbygdskommuner har situationen försämrats jämfört med året innan. Däremot har det inte skett några förändringar i mer tätbebyggda områden. Funktionsförmågan var låg hos 50 procent av flickorna i årskurs 8 i landsbygdskommuner och hos 41,6 procent av flickorna i årskurs 8 i urbana kommuner.
”I sin helhet verkar förra årets positiva utveckling av den fysiska funktionsförmågan hos barn och unga i skolåldern ha fortsatt, vilket är särskilt glädjande. Detta har delvis kunnat påverkas av de många åtgärder som har vidtagits i familjer, skolor och kommuner på olika håll i landet för att sporra utvecklingen av barns och ungas fysiska aktivitet och funktionsförmåga. Det finns all anledning att fortsätta satsa på den fysiska funktionsförmågan, eftersom den stöder såväl individens som hela samhällets välfärd”, konstaterar biträdande professor Mikko Huhtiniemi från Jyväskylä universitets idrottsvetenskapliga fakultet.
Regeringsprogrammet innehåller åtgärder för att främja elevernas fysiska funktionsförmåga
Från regeringens program Finland i rörelse beviljas utvecklingsunderstöd för programmet Skolan i rörelse och Move!-systemet för att främja en fysiskt aktiv verksamhetskultur i skolorna och stödja motionsrådgivningen för barn och unga i grundskoleåldern.
”Genom programmet Finland i rörelse har det i år beviljats över 4 miljoner euro i understöd för Skolan i rörelse och Move!-mätningarna. Understöden uppmuntrar kommunerna och grundskolorna att utveckla en fysiskt aktiv skoldag och olika stödåtgärder som sporrar eleverna att röra på sig. Målet är till exempel att erbjuda individuell motionsrådgivning utifrån elevens Move!-resultat”, säger idrotts- och ungdomsminister Sandra Bergqvist.
Som en del av åtgärderna i programmet Finland i rörelse föreslås att en fysiskt aktiv livsstil skrivs in i lagen om grundläggande utbildning. Syftet med lagreformen är att stärka den fysiskt aktiva verksamhetskulturen i skolorna och att få barn och unga att röra på sig mer under förskoleundervisningen och skoldagen. Genom programmet Finland i rörelse anvisas dessutom nästa år finansiering för att göra skolresorna tryggare, vilket främjar möjligheterna att ta sig till och från skolan på ett fysiskt aktivt sätt.
Kort om Move!-mätningarna och Move!-systemet
- Move! syftar till att uppmuntra och stödja barn och unga att ta hand om sin egen fysiska funktionsförmåga.
- Mätningarna genomförs som en del av gymnastikundervisningen för elever i årskurs 5 och 8.
- Move! mäter elevernas uthållighet, muskelkondition, rörlighet och motoriska färdigheter.
- Mätningarna har genomförts för elever i årskurs 5 sedan 2016 och för elever i årskurs 8 sedan 2018.
- Uppgifterna från mätningarna används i skolornas motionsfostran, vid de omfattande hälsoundersökningarna för eleverna och som ett verktyg för informationsledning på nationell och regional nivå. Mätresultaten används inte som grund för bedömningen av eleven.
- Det är fråga om ett internationellt unikt och högklassigt system:
- Endast åtta europeiska länder har ett nationellt system för att följa upp den fysiska funktionsförmågan.
- Move!-systemet i Finland har bedömts vara ett av de mest högklassiga uppföljnings- och responssystemen för den fysiska funktionsförmågan hos barn och unga i Europa (Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports 2024).
- I den europeiska jämförelsen var fördelarna med Move!-mätningarna att systemet når ut till en bred befolkning, omfattar anpassade mätningar och har en koppling till hälso- och sjukvården. Som ett centraliserat nationellt datainsamlingssystem stöder det också beslutsfattandet på nationell och regional nivå.
Mer information:
Move!-mätningarna och resultaten
Mikko Huhtiniemi, biträdande professor, Jyväskylä universitet
telefon: 040 805 3945, e-post: [email protected]
Move!-resultatens hälsomässiga och samhälleliga effekter
Tommi Vasankari, läkare, direktör, UKK-institutet
telefon: 040 505 9157, e-post: [email protected]
Move!-systemet och programmet Finland i rörelse
Minttu Korsberg, ordförande för Move!-styrgruppen, generalsekreterare för programmet Finland i rörelse, undervisnings- och kulturministeriet
telefon: 050 573 2387, e-post: [email protected]
För systemet för uppföljning av den fysiska funktionsförmågan Move! ansvarar statens idrottsråd, undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, Jyväskylä universitet, social- och hälsovårdsministeriet samt Institutet för hälsa och välfärd. www.oph.fi/sv/move