Tillstånden för gymnasiernas särskilda utbildningsuppgifter beviljade – gymnasierna får en jämlik ställning och kunskap utnyttjas inom hela gymnasiefältet
Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen har slagit fast tillstånden för gymnasiernas särskilda utbildningsuppgifter och de riksomfattande utvecklingsuppgifter som ingår i dessa. 75 gymnasier beviljades tillstånd för särskilda utbildningsuppgifter. 11 nationella utvecklingsuppgifter beviljades. Besluten fattades på basis av en utvärdering av Nationella centret för utbildningsutvärdering samt på framställning av undervisnings- och kulturministeriet.
- Gymnasier med särskilda utbildningsuppgifter gör utbildningsutbudet mångsidigare, utvecklar gymnasieutbildningen och ger unga möjligheter att lära sig mer och att fördjupa sig. I och med den nya riksomfattande uppgiften kommer vissa gymnasier också att få ett särskilt ansvar för att dela med sig av sitt kunnande så att hela gymnasiefältet kan ta del av det, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.
Den nya lagstiftningen och de nya besluten gör att utbildningsanordnarna kommer i en likvärdig ställning. Tidigare har t.ex. endast en del av utbildningsanordnarna fått finansiering för särskilda utbildningsuppgifter. I och med de nya besluten innebär ett beslut om särskilda utbildningsuppgifter också finansiering.
Nya tillstånd har inte beviljats under de senaste åren, eftersom de på grund av brister i lagstiftningen inte har varit möjligt utvärdera de sökande på ett tillräckligt likvärdigt sätt. Den uppdaterade lagstiftningen och de nya tillstånden har möjliggjort att det går att utvärdera den helhet som utgörs av gymnasier med särskilda utbildningsuppgifter så att utvärderingen motsvarar det nationella utbildningsbehovet.
I samband med reformen ville man garantera att kunnandet inom gymnasierna med särskilda utbildningsuppgifter kan utnyttjas av hela gymnasiefältet. En riksomfattande utvecklingsuppgift instiftades för ändamålet. Gymnasier med en riksomfattande utvecklingsuppgift är skyldiga att utveckla och sprida modeller och god praxis i anslutning till den egna inriktningens pedagogik, verksamhetskultur och inlärningsmiljöer. Därutöver ska gymnasier med en riksomfattande utvecklingsuppgift stärka personalens undervisningsberedskap och kompetens på ett riksomfattande plan och främja samarbetet mellan alla aktörer inom området.
Finansieringen av gymnasier med en särskild utvecklingsuppgift etablerades också så att den framöver alltid är 1,57 procent av gymnasieutbildningens helhetsfinansiering. Finansieringen kommer fortsättningsvis att uppgå till ca 11 miljoner euro, vilket motsvarar den nuvarande nivån.
De särskilda utbildningsuppgifterna har förnyats gradvis
Ett flertal ändringar i lagstiftningen har föregått besluten om de särskilda utbildningsuppgifterna. Behovet av en reform i anslutning till gymnasier med särskild utbildningsuppgift utreddes 2015. Utredningen genomfördes av utredningspersonerna Atso Taipale och Kyösti Värri. Behovet av att uppdatera systemet visade sig då timfördelningen och målen för gymnasiet förnyades.
I utredningen konstaterade man att det bland utbildningsanordnare och hela gymnasiefältet finns ett starkt stöd för att fortsätta systemet med gymnasier med särskild utbildningsuppgift. Kritiken mot det nuvarande systemet gällde beslutsprocessen, hur uppgifterna fördelades, mängden tillstånd, särskild finansiering och avvikelser från timfördelningsbeslut. Utredningens slutsats var att uppgifterna för gymnasier med särskild utbildningsuppgift bör preciseras, finansieringsgrunderna förenhetligas och urvalsgrunderna klargöras så att de som ansöker om tillstånd jämförs på basis av enhetliga kriterier.
På basis av de behov av reformer som steg fram i utredningen tillsatte undervisnings- och kulturministeriet en arbetsgrupp den 18 november 2016 för att bereda författningsförslag för beviljande- och finansieringskriterier för gymnasier med särskild utbildningsuppgift. Arbetsgruppen kom med sitt förslag den 20 januari 2017.
Besluten gäller utbildning som inleds i augusti 2018
Besluten fattades på basis av de ansökningar som lämnats in av utbildningsanordnare på våren. 131 ansökningar lämnades in. Nationella centret för utbildningsutvärdering utvärderade ansökningarna och granskade utbildningsanordnarens förutsättningar att förverkliga den särskilda utbildningsuppgiften. På basis av utvärderingen gjorde en arbetsgrupp vid undervisnings- och kulturministeriet framställningar om beviljandet av särskilda utbildningsuppgifter och riksomfattande utvecklingsuppgifter.
75 gymnasier, som upprätthålls av 41 olika utbildningsanordnare, beviljades särskild utbildningsuppgift. Riksomfattande utvecklingsuppgifter beviljades till 11 gymnasier. Besluten gäller utbildning som inleds i augusti 2018.
Gymnasiets särskilda utbildningsuppgifter innebär undervisning där man väsentligen prioriterar ett eller flera läroämnen eller studiehelheter och där undervisningen kan avvika från de bestämmelser och anvisningar som gäller gymnasieutbildningen.
Beviljandet av särskilda utbildningsuppgifter förutsätter att det finns ett behov av att ordna den utbildning det ansöks om samt av att fördjupa kunskap och att göra studiemöjligheterna mer mångsidiga. Därutöver förutsätts att den sökande ar yrkesmässiga och ekonomiska förutsättningar att ordna utbildning enligt de särskilda utbildningsuppgifterna.
Utbildningsanordnare har möjlighet att ansöka om särskild utbildningsuppgift även framöver. Ansökan ska lämnas in senast fem år innan den tänkta utbildningen inleds.
- Förteckning över gymnasier som beviljats tillstånd
- Promemoria av UKM:s arbetsgrupp (på finska, svenskspråkigt sammandrag) (valto.fi)
- Nationella centret för utbildningsutvärdering (på finska): Lukioiden erityisen koulutustehtävän järjestämislupahakemusten arviointi (karvi.fi)
Mer informaion
- Heikki Blom, undervisningsråd, tfn 0295 330 074
- Daniel Sazonov, specialmedarbetare, tfn 045 129 6812