Håvfiske i Torneälven nomineras till Unescos lista över det immateriella kulturarvet

Finland och Sverige föreslår att håvfiske i Torneälven ska tas upp i Unescos lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Beslutet om ett eventuellt upptagande i listan fås i december 2026.

Finland och Sverige nominerar tillsammans håvfiske i Torneälven till Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Den gemensamma nomineringen samordnas av Sverige.
Museiverket har på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet berett ansökan ”Håvfiske i Torneälven – levande kulturarv över den svensk-finska gränsen” i samarbete med Tornedalens museum och de samfund som står bakom håvfisketraditionen.

– Torneälvens håvfiskekultur är ett utmärkt exempel på hur en kulturell gemenskap kan bildas också över statsgränser, säger forsknings- och kulturminister Mari-Leena Talvitie.

– Sveriges och Finlands gemensamma ansökan visar hur vi kan leva i harmoni med naturen och lyfter fram människans uppfinningsrikedom inom fiske. På detta sätt har vi i flera hundra år har levt tillsammans i fred och med flera språk, konstaterar Talvitie.

I nomineringen har håvfisket i Torneälven identifierats och definierats i enlighet med kriterierna i Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Viktiga forsområden för håvfiskekulturen är Kukkolaforsen och Matkakoski vid Torneälvens nedre lopp. Traditionen är stark och livskraftig både i Sverige och Finland, på båda sidor om älven. Cirka 75 gårdar eller släkter har rätt att utöva håvfiske, och traditionen bedrivs aktivt av uppskattningsvis 150 personer.

Syftet med Unescos lista över mänsklighetens immateriella kulturarv är att öka synligheten av det immateriella kulturarvet och allmänhetens medvetenhet om det och att främja en dialog som respekterar kulturell mångfald. Listor omfattar för närvarande närmare 800 kulturarvselement eller traditioner.

Traditioner från Finland som tidigare skrivits in i Unescos listor är bastutraditionen i Finland och fiolspelstraditionen i Kaustby. Vidare har den nordiska klinkbåtstraditionen samt kunskapen, färdigheterna och teknikerna kring handtillverkat glas tagits med som multinationella element.

Mer information: Mirva Mattila, kulturråd, undervisnings- och kulturministeriet, [email protected], tfn 0295 330 269

Unescos förteckningar

Unesco upprätthåller i anslutning till konventionen två förteckningar över immateriellt kulturarv och ett register över goda metoder för dess tryggande. Med förteckningarna vill man ge det levande kulturarvet synlighet på olika håll i världen och dela god praxis mellan länderna.

1. Förteckningen över mänsklighetens immateriella kulturarv (The Representative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity) syftar till att förbättra synligheten av immateriellt kulturarv, öka den allmänna medvetenheten om det och främja en dialog som respekterar kulturell mångfald. I denna mer omfattande företeckning finns för närvarande 667 traditioner.
    
2. Förteckningen över immateriella kulturarv i behov av omedelbart tryggande (List of Intangible Cultural Heritage in Need of Urgent Safeguarding) har som mål att vidta de åtgärder som behövs för att trygga de kulturarv som medlemsländerna nominerat. Att kulturarv tas upp i förteckningen främjar det internationella samarbetet när det gäller att vidta dessa åtgärder. I nuläget finns sammanlagt 81 traditioner i förteckningen.
    
3. Registret över goda metodiska exempel (The Register of Good Safeguarding Practices) består av program och projekt som genom olika metoder tryggar det immateriella kulturarvet. Dessa metoder förverkligar på ett föredömligt sätt konventionens principer och mål. Tills vidare har goda metoder inom sammanlagt 40 program och projekt förts in i registret.