Ändringar i kriterierna för beviljande av tillstånd och finansieringsgrunderna för specialgymnasier

Det föreslås ändringar i bestämmelserna om gymnasiets särskilda utbildningsuppgift och tilläggsfinansieringen för den. Regeringen lämnade på torsdagen en regeringsproposition om detta till riksdagen.

Den gällande gymnasielagen möjliggör inte i tillräcklig grad likvärdig utvärdering och beslut i fråga om gymnasier med en särskild utbildningsuppgift, och i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet föreskrivs inte om kriterierna för beviljande av finansiering.

I propositionen föreslås preciseringar av bestämmelserna med stöd av vilka gymnasiet kan beviljas en särskild utbildningsuppgift. Syftet är att göra den särskilda utbildningsuppgiftens ställning i utbildningssystemet tydligare samt att precisera ministeriets behörighet att fatta beslut i ärendet. I fråga om förutsättningarna att anordna utbildning betonar man mer än tidigare bl.a. omfattande nätverkssamarbete. Enligt förslaget kan undervisningens betoning också vara inriktad på helheter som överskrider läroämnesgränserna, vilket skulle göra utvecklingen av gymnasieutbildningen flexiblare.

En del gymnasier med en särskild utbildningsuppgift blir skyldiga att arbeta med riksomfattande utveckling av utbildningen. Enligt förslaget blir utbildningsanordnarna skyldiga att utveckla och sprida verksamhetsmodeller enligt undervisningens betoning för gymnasier med en särskild utbildningsuppgift och även för andra gymnasier. Till uppgiften hör också att främja samarbetet mellan anordnare av gymnasieutbildning och högskolorna samt andra aktörer inom den särskilda utbildningsuppgiften. 

I propositionen föreslås också preciseringar i bestämmelserna om beviljande av finansiering för gymnasiets särskilda utbildningsuppgift. Målet är ett mer transparent och jämlikt finansieringssystem. När bestämmelser om de olika finansieringskoefficienterna utfärdas genom förordning av statsrådet kan man beakta skillnader i undervisningens betoning. I statsrådets förordning föreskrivs om finansieringskoefficienter som beaktar skillnaderna i undervisningens betoning. Finansieringen kan höjas på grund av en riksomfattande utvecklingsuppgift. Finansieringen av den särskilda utbildningsuppgiften tryggas på nuvarande nivå genom att man i lagen föreskriver en procentandel som årligen fördelas från gymnasiets totala finansiering till gymnasier med en särskild utbildningsuppgift.

Ändringarna påverkar inte antalet gymnasier med en särskild utbildningsuppgift.

Propositionen grundar sig på förslagen från en arbetsgrupp som beredde lagändringar kring gymnasiets särskilda utbildningsuppgift. Arbetsgruppens mandatperiod var 18.11.2016-10.1.2017. Proposition har sänts på remissbehandling. Remissvaren gav ett starkt stöd till de föreslagna ändringarna.

Lagen om ändring av gymnasielagen avses träda i kraft den 1 augusti 2018 och lagen om ändring av lagen om finansiering av undervisning- och kulturverksamhet den 1 januari 2019. Våren 2017 inleder undervisnings- och kulturministeriet ansökningsförfarandet för tillstånd för en särskild utbildningsuppgift för gymnasiet. Beslut om nya tillstånd för särskilda uppgifter fattas i augusti 2017. För att säkerställa rättssäkerheten för dem som studerar enligt en särskild utbildningsuppgift förlängs de gällande tillståndens giltighet till den 1 augusti 2018. 

Mer information:

regeringsrådet Janne Öberg (UKM), tfn 02953 30348
undervisningsrådet Heikki Blom (UKM), tfn 02953 30074
specialsakkunnig Minna Launonen (UKM), tfn 02953 30520