Arbetsgruppen för kulturens framtid: Kulturens tid är nu
Arbetsgruppen som utrett kultursektorns framtid överlämnade sitt förslag till minister Petri Honkonen den 14 juni.
Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen tillsatte i augusti 2021 en arbetsgrupp för att lösa utmaningar i samband med återuppbyggnaden av kultursektorn och dess framtid. Arbetsgruppen för kultursektorns framtid hade till uppgift att utarbeta förslag för att stärka den finländska konst- och kultursektorn och stödja dess återhämtning. Bakgrunden till detta var de svårigheter som coronapandemin medfört för kultursektorn, men även i övrigt behovet av att lyfta fram kulturens betydelse i samhället.
Enligt arbetsgruppen upplever man en brist på förståelse och uppskattning inom branschen. Tillväxtpotentialen realiseras inte, frilansarnas situation identifieras inte, branschen är splittrad och finansieringen stagnerar. Aktörerna inom branschen brinner samtidigt för sitt arbete och vill göra mycket mer för Finland.
Arbetsgruppen lyfter på många sätt fram kulturens betydelse för människan och samhället. Kultursektorn är en viktig del av näringsverksamheten både globalt och i Finland. De kreativa branscherna producerar mer än vad de får i stöd från staten: till exempel kan produktionsstödet för filmbranschen generera upp till dubbelt så stor nytta för samhället i euro. Kulturen är också en exportprodukt. Det finns många möjligheter i fråga om dess produktifiering, försäljning och marknadsföring, och Finland måste fördomsfritt ta tag i dem.
Under den regeringsperiod som inleds 2023 föreslår arbetsgruppen att det till riksdagen lämnas en kulturpolitisk redogörelse, där man i stor utsträckning beaktar frågor som gäller de kreativa branscherna och det därmed sammanhängande verksamhets- och finansieringsansvaret. De gränshinder inom förvaltningsområdet som anknyter till främjandet av kulturen och de kreativa branscherna bör undanröjas. Arbetsgruppen föreslår att det tillsätts en ministerarbetsgrupp som behandlar kultursektorn och de kreativa branscherna.
Arbetsgruppen vill höja finansieringen av konst och kultur i statsbudgeten (kapitel 29.80) till en procent av budgetutgifterna före 2027. Kommunernas roll i finansieringen av kulturen är också viktig. Staten, kommunerna och den privata sektorn bör öka samarbetet och flerkanalsfinansieringen i fråga om de utvecklingsåtgärder som gäller kultursektorn och de kreativa branscherna.
För att främja kultursektorns samhälleliga genomslag vill arbetsgruppen utveckla både kultur- och näringspolitiska finansieringsinstrument och stödsystem. Ansvaret för dessa ska ligga både hos undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet. Ställningen för konstnärer och andra innehållsproducenter inom upphovsrättspolitiken bör tryggas. Utbildningen inom branschen bör bättre motsvara arbetslivet på alla utbildningsnivåer.
- Kulturen är en investering, nationens viktigaste kapital. Det kan inte vara så att kultursektorn får den uppmärksamhet den förtjänar först när de andra samhällssektorerna är i ordning. En sådan tid är inte på kommande. Därför måste inställningen till kultursektorn ändras nu, sade forsknings- och kulturminister Petri Honkonen när han tog emot arbetsgruppens rapport.
Strukturella reformer för att förbättra arbetsvillkoren för frilansare
Arbetsgruppen uppmärksammar särskilt den svåra situationen för frilansare inom kultursektorn, vilken beror på att lagstiftningen om social trygghet och arbetslagstiftningen inte identifierar arbetets karaktär inom sektorn. Arbetsgruppen lägger fram ett antal förslag för att förbättra stödet till konstnärligt arbete och uppmanar de offentliga myndigheterna att säkerställa tillgodoseendet av frilansarnas sociala rättigheter och arbetsvillkor samt en tillräcklig nivå på deras sociala trygghet.
Dessutom vill arbetsgruppen se till att alla finländare har lika möjligheter att njuta av kultur. Staten och kommunerna ska säkerställa en jämlik tillgång till kulturtjänster, och de nya välfärdsområdena ska bedriva verksamhet som främjar det kulturella välbefinnandet.
Mer information:
Tuomo Puumala, statssekreterare, tfn 0295 161 002, undervisnings- och kulturministeriet
Riitta Kaivosoja, överdirektör, tfn 0295 330 129, undervisnings- och kulturministeriet
Esa Pirnes, kulturråd, tfn 0295 330 259, undervisnings- och kulturministeriet