Rapport: Reformerandet av rehabiliteringen måste fortsätta
I en färsk uppföljningsrapport om rehabiliteringen utvärderar man hur målen för handlingsplanen uppnåtts och föreslår fortsatta åtgärder. Man har utvecklat förfarandena för hänvisningen av klienter i olika åldrar till rehabiliteringstjänster och skapat servicestigar för rehabiliteringen. Man har också utvecklat de existerande rehabiliteringstjänsterna och tagit i bruk nya verksamhetsmodeller. Särskilt har det satsats på det tidiga stödet för arbetsförmågan och på identifierandet av rehabiliteringsbehov.
Reformen har genomförts som en del av de nationella reformprogrammen (Framtidens social- och hälsocentral, Programmet för arbetsförmåga, Programmet för psykisk hälsa) och genom särskilda lagprojekt och ändringar i verksamhetsmodeller.
Rehabiliteringen har reformerats under åren 2020-2022 i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Marins regering. Reformen baserar sig på förslagen från år 2017 av kommittén för rehabiliteringsreformen. Nästan alla förslag av kommittén kommer att genomföras i praktiken. En del av de föreslagna reformåtgärderna har redan genomförts i sin helhet.
Rehabiliteringstjänsterna har utvecklats så att de ska fungera sömlöst med social- och hälsovårdstjänsterna.
- Man har infört en ny modell för ansvarsfull hänvisning av klienter i olika åldersgrupper.
- Välfärdsområdenas rehabiliteringstjänster utvecklas.
- Tjänsterna för barn och unga med neuropsykiatriska symtom ses över.
- Rehabiliteringen av den psykiska hälsan utvecklas (bl.a. IPS-modellen).
- Social- och hälsovårdsexperter deltar i de multiprofessionella team som utvecklar rehabiliteringen.
Målet är att uppehålla arbetsförmågan hos befolkningen i arbetsför ålder.
- Social- och hälsocentralerna ska ha team för stöd för arbetsförmågan.
- Arbetsgivarna har fått bättre förutsättningar att stödja sina arbetstagares psykiska hälsa.
- Fysioterapeuterna inom företagshälsovården ska i fortsättningen definieras som yrkesutbildade personer inom företagshälsovården.
Hänvisningen till rehabiliteringstjänster har utvecklats på många olika sätt.
- Duodecim bereder en rekommendation om första information gällande barn.
- Den nordiska modellen för arbetskraftsservice stöder hänvisningen av arbetslösa klienter till rehabiliteringstjänsterna.
- FPA har utvecklat tjänsterna för yrkesinriktad rehabilitering.
- Hänvisningen till den medicinska rehabiliteringen ska förtydligas genom handböcker.
- Äldres rehabilitering på distans och i hemmet och rehabiliteringsprocessen har setts över.
- Det publiceras snart en färdplan för information om arbets- och funktionsförmågan.
- År 2022 infördes nya kontrollpunkter för sjukdagpenningen.
- År 2022 föreslog regeringen ändringar i den partiella sjukdagpenningen och rehabiliteringspenningen.
- Samarbetet mellan arbets- och näringstjänsterna, FPA och social- och hälsocentralerna har stärkts.
Utvecklingsforumet för utbildning och forskning inom rehabiliteringen har gjort en utredning om nuläget och ska utarbeta en utvecklingsplan i fråga om arbetskraftsbehovet inom rehabiliteringen.
Det behövs en ny handlingsplan för framtiden
I rapporten konstateras det att utvecklandet av rehabiliteringen måste fortsätta så att den positiva utvecklingen inte stannar upp. Under åren 2020-2022 har utvecklingen styrts genom handlingsplanen för reformen av rehabiliteringen. En motsvarande plan behövs också för åren 2023-2027 för att styra den systematiska och förvaltningsövergripande utvecklingen av rehabiliteringen.
Enligt rapporten bör rehabiliteringen och hänvisningen till rehabilitering beaktas också i samband med övriga lagändringar. I varje lag som berör rehabilitering borde det anges tydligt vilka målen i fråga om arbets- och funktionsförmågan är inom rehabiliteringen. Målet kan vara att återfå arbets- och funktionsförmågan eller att förbättra eller uppehålla den.
Rapporten innehåller också förslag till fortsatta åtgärder. För en del förslag finns det redan planer och en del förslag är helt nya. Förslagen gäller bland annat att utvidga modellen med en ansvarig arbetstagare och att utveckla det multiprofessionella samarbetet, tjänsterna och servicesystemet samt utbildningen och forskningen på rehabiliteringsområdet. Det föreslås olika åtgärder för olika målgrupper såsom barn, unga, arbetsför befolkning och äldre.
”Det är viktigt att vi fortsätter utveckla rehabiliteringen under de kommande åren. Rehabiliteringen ska utvecklas så att den lämpar sig för alla olika åldrar och livssituationer. Särskild uppmärksamhet behöver de människor som är i en sårbar ställning och barn och unga och deras familjer”, säger social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen. ”Vidareutveckling behövs särskilt när det gäller att skapa bra verksamhetsmodeller, identifiera rehabiliteringsbehov i tid, hänvisa klienter till tjänster på ett ansvarsfullt sätt och att garantera rehabilitering för de som är i en sårbar ställning eller som har behov av många olika tjänster”, fortsätter familje- och omsorgsminister Krista Kiuru.
Ytterligare information:
Seija Sukula, specialsakkunnig, [email protected]
Anne Kanto-Ronkanen, specialsakkunnig, [email protected]