Studier och examina

Yrkesinriktade examina

I en yrkesinriktad grundexamen ska den studerande visa att han eller hon har breda grundläggande yrkesfärdigheter för olika uppgifter inom en bransch samt mer specialiserat kunnande och sådan yrkesskicklighet som arbetslivet kräver inom minst ett delområde med anknytning till en samlad verksamhet inom arbetslivet.

I en yrkesexamen ska den studerande visa att han eller hon har sådan yrkesskicklighet i enlighet med arbetslivets behov som är djupare än den som krävs för grundexamen eller gäller mer avgränsade arbetsuppgifter.

I en specialyrkesexamen ska den studerande visa att han eller hon har sådan yrkesskicklighet i enlighet med arbetslivets behov som innefattar djupare yrkeskunskaper än de som krävs för yrkesexamen eller innefattar mångprofessionellt kunnande.

Bestämmelser om vilka yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina som ingår i examensstrukturen för yrkesutbildningen utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet. Alla yrkesexamina är omfattande och flexibla, och därmed har den studerande större valfrihet än tidigare att specialisera sig inom examen.

Omfattningen av yrkesexamina definieras i kompetenspoäng. Omfattningen av en yrkesinriktad grundexamen är 180 kompetenspoäng. Omfattningen av en yrkesexamen är 120, 150 eller 180 kompetenspoäng. Omfattningen av en specialyrkesexamen är 160, 180 eller 210 kompetenspoäng. Bestämmelser om omfattningen av yrkesexamina och specialyrkesexamina i kompetenspoäng utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet. De yrkesexamina och specialyrkesexamina som för närvarande ingår i examensstrukturen omfattar huvudsakligen 150 kompetenspoäng respektive 180 kompetenspoäng.

En yrkesinriktad examen är uppbyggd av obligatoriska och valbara yrkesinriktade examensdelar. I yrkesinriktade grundexamina ingår förutom yrkesinriktade examensdelar (145 kompetenspoäng) även gemensamma examensdelar (35 kompetenspoäng). De gemensamma examensdelarna stärker de studerandes grundläggande färdigheter och kunskaper som behövs inom alla branscher samt utvecklar deras färdigheter för kontinuerligt lärande. Det finns tre gemensamma examensdelar:

• kunnande i kommunikation och interaktion 
• kunnande i matematik och naturvetenskap
• kunnande om samhälle och arbetsliv.

Personer som avlägger en yrkesexamen eller en specialyrkesexamen kan, om de så önskar, avlägga de gemensamma examensdelarna för yrkesinriktade grundexamina som separata examensdelar för att stärka grunden för kontinuerligt lärande.

Utbildningsstyrelsen utarbetar riksomfattande examensgrunder för varje yrkesexamen som ingår i examensstrukturen. De examensgrunder som fastställs av Utbildningsstyrelsen finns tillgängliga elektroniskt i tjänsten eGrunder.

Inom alla examina används ett enhetligt sätt att påvisa och bedöma kunnandet. Kunnandet påvisas huvudsakligen i praktiska arbetssituationer på arbetsplatserna. 

Varje studerande inom yrkesutbildningen har en individuell studieväg, eftersom studierna är personligt tillämpade.

• Personlig tillämpning av studierna

De som har avlagt en yrkesinriktad examen har allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskolor och universitet. De kan alltså fortsätta sina studier ända till doktorsexamen om de så önskar.

Yrkesutbildning som inte leder till examen

Förutom att avlägga yrkesinriktade examina och examensdelar är det inom yrkesutbildningen också möjligt att genomgå följande utbildningar som inte leder till någon examen:

• utbildning som handleder för examensutbildning (Hux)
• utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv (TELMA)
• utbildning som fördjupar och kompletterar yrkeskompetensen och som är skräddarsydd för arbets- och näringslivets kompetensbehov och som inte syftar till avläggande av en examen eller examensdel
• utbildning som förbereder för yrkesuppgifter som yrkes- och trafikflygare, som flygledare eller som förare i den spårbundna stadstrafiken.

Utbildningen som handleder för examensutbildning (Hux) infördes den 1 augusti 2022 och ersatte utbildningen som handleder för yrkesutbildning (VALMA). Hux-utbildningen ger färdigheter att klara av studierna på andra stadiet. Under utbildningen får de studerande handledning om fortsatta studier och karriärval samt kan de välja att avlägga gymnasie- eller yrkesstudier.

Yrkesutbildning som arbetskraftsutbildning

En del av yrkesutbildningen ordnas som arbetskraftsutbildning. Genom arbetskraftsutbildning förbättras de vuxnas yrkesskicklighet, möjligheter att få arbete eller behålla sitt arbete och deras färdigheter att bedriva verksamhet som företagare samt främjas tillgången på yrkeskunnig arbetskraft och uppkomsten av ny företagsverksamhet. Ansökan till arbetskraftsutbildning görs alltid via arbets- och näringsbyrån (TE-byrån).

Utbildningsanordnare som i tillståndet att ordna utbildning har i uppgift att ordna arbetskraftsutbildning ska samarbeta med arbets- och näringsbyrån samt med NTM-centralen när utbudet på arbetskraftsutbildning planläggs. Utöver yrkesinriktade examina och examensdelar är det möjligt att som arbetskraftsutbildning genomföra handledande utbildning och övrig yrkesinriktad utbildning.

Arbetskraftsutbildningen skiljer sig från den övriga yrkesutbildningen bland annat genom att det är arbets- och näringsbyrån som fattar besluten om antagning av studerande till arbetskraftsutbildning. Antagningsbesluten görs dock i samarbete med utbildningsanordnaren. Som studerande kan antas personer som är lämpade för utbildningen och för det yrke eller den uppgift som utbildningen siktar på, om de har ett av arbets- och näringsbyrån konstaterat utbildningsbehov.

I regel är det lagen om yrkesutbildning, men till vissa delar också lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, som tillämpas på genomförande av arbetskraftsutbildning. Arbets- och näringsbyrån ansvarar för att ge utlåtanden om utbetalning till den som betalar studieförmånen.

Särskilt stöd inom yrkesutbildning

En studerande inom yrkesutbildningen har rätt till särskilt stöd om han eller hon på grund av inlärningssvårigheter, funktionsnedsättning eller sjukdom eller av någon annan orsak behöver långvarigt eller regelbundet särskilt stöd i sitt lärande och sina studier. Målet för särskilt stöd är att den studerande ska nå den yrkesskicklighet och det kunnande som anges i examens- eller utbildningsgrunderna.

Med särskilt stöd avses planenligt pedagogiskt stöd enligt den studerandes mål och färdigheter samt särskilda undervisnings- och studiearrangemang.
I fråga om studerande som får särskilt stöd kan bedömningen av kunnandet i enlighet med grunderna för de yrkesinriktade grundexamina anpassas genom att en individuell bedömning av kunnandet utarbetas för den studerande. Bedömningen av kunnandet kan anpassas bara i den omfattning det är nödvändigt med hänsyn till den studerandes personliga mål och färdigheter.

Målet för särskilt stöd är dessutom att främja en total rehabilitering av den studerande i samarbete med dem som producerar rehabiliteringstjänster.

Avgifter för yrkesutbildning

Utbildningen för en yrkesinriktad grundexamen och den utbildning som handleder för examensutbildning är gratis för de studerande. Avgift kan dock tas ut för läromedel och material som den studerande får behålla efter avslutad utbildning. En studerande inom heltidsutbildning för en grundexamen eller inom den handledande utbildningen har rätt till avgiftsfria måltider de dagar då den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet förutsätter att den studerande är närvarande på en utbildningsplats som utbildningsanordnaren anvisar.

Inom följande utbildningar kan utbildningsanordnaren ta ut en skälig studieavgift av de studerande för att täcka en del av kostnaderna för ordnande av utbildningen:

• utbildning för en yrkesexamen och specialyrkesexamen
• utbildning som fördjupar eller kompletterar yrkeskompetensen och som inte syftar till avläggande av en examen eller examensdel
• utbildning som förbereder för yrkesuppgifter som yrkes- och trafikflygare, som flygledare eller som förare i den spårbundna stadstrafiken.

Avgift kan också tas ut för höjning av ett godkänt vitsord. Utbildningsanordnaren har möjlighet att efter eget gottfinnande låta bli att ta ut eller att sänka en avgift på grund av att den studerande har det dåligt ställt ekonomiskt. Detta gäller i fråga om utbildning för en yrkes- eller specialyrkesexamen eller övrig yrkesutbildning eller vid höjning av ett godkänt vitsord.

Läromedel och redskap som behövs i undervisningen är avgiftsfria för studerande som omfattas av den utvidgade läroplikten och som avlägger sin första examen på andra stadiet. Skolresor som är minst sju kilometer ersätts inom ramen för FPA:s stödsystem för skolresor. I vissa fall har den studerande rätt till rese- och inkvarteringsersättning, om färdvägen till närmaste läroanstalt på andra stadiet är över hundra kilometer.

 Studieinfo.fi information om utbildningar och sökande

eGrunder grunderna för examina inom yrkesutbildningen

Vipunen – utbildningsförvaltningens statistiktjänst

Arbetskraftsutbildning

Mer information om arbetskraftsutbildningen och om förmåner och ersättningar under arbetskraftsutbildning

Lagen om yrkesutbildning (531/2017)

Lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012)

UKM:s förordning om examensstrukturen inom yrkesutbildningen (2.10.2017/680)