Finansiering av yrkesutbildning

Finansiering för anordnande av yrkesutbildning beviljas enligt lagarna om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2017) och undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningsgrunderna för finansiering för yrkesutbildning (918/2025). Finansiering beviljas inom ramen för anslaget i statsbudgeten och kommunernas finansieringsandel.

Finansieringen delas huvudsakligen ut som kalkylerad basfinansiering. Därutöver beviljas finansiering efter prövning.

Den kalkylerade finansieringens andel är cirka 99 procent. Av den kalkylerade finansieringen baseras 10 procent på de faktiska studerandeåren viktade enligt utgångsnivån, 40 procent på de faktiska studerandeåren viktade med koefficienter som beaktar kostnadsskillnader mellan utbildningarna, 30 procent på kompetenspoängen för avlagda examensdelar och antalet examina, 18 procent på sysselsättningen och de fortsatta studierna vid en högskola för dem som avlagt en examen och examensdelar samt 1 procent på studeranderesponsen och 1 procent på arbetslivsresponsen.

De faktiska studerandeåren för studerande som omfattas av avgiftsfri utbildning enligt läropliktslagen beaktas till fullo i finansieringen. Av studerandeåren för studerande som inte omfattas av avgiftsfri utbildning godkänns också de faktiska studerandeåren som grund för finansieringen, men högst enligt det maximala antalet studerandeår som anges i varje utbildningsanordnarens anordnartillstånd.

De studerandes utgångsnivå beaktas som viktningsgrund för studerandeåren enligt vitsorden i avgångsbetyget från den grundläggande utbildningen för studeranden som omfattas avgiftsfri utbildning samt enligt grundutbildningen för studeranden som inte omfattas av avgiftsfri utbildning. Som faktorer som påverkar kostnaderna beaktas skillnaderna i kostnaderna att ordna olika utbildningar (bland annat examina), inklusive examenstyp och arbetskraftsutbildning. Dessutom beaktas ordnandet av krävande särskilt stöd och inkvartering som faktorer som höjer finansieringen.

När det gäller kompetenspoängen för examensdelar beaktas som grund för finansieringen både de studerande som avlägger en hel examen och de studerande som avlägger enbart examensdelar. Dessutom beaktas avläggandet av en hel examen som finansieringsgrund om den studerande inte har avlagt någon tidigare yrkesexamen eller högskoleexamen.

När det gäller övergången till fortsatta studier vid högskola och sysselsättningen för dem som avlagt examen och examensdelar beaktas som grund för finansieringen de studerande som inte varit sysselsatta före utbildningen. Studerande som avlagt hela examina och studerande som avlagt enbart examensdelar beaktas med lika stor viktning oberoende av utbildningens längd.

I fråga om studeranderesponsen beaktas i finansieringen responsen från dem som inlett sina studier (1/4) och från dem som avslutat sina studier (3/4), och i fråga om arbetslivsresponsen beaktas responsen från arbetsplatsernas kontaktpersoner (1/4) och från arbetsplatshandledarna (3/4). Utbildningsstyrelsen svarar för insamlingen av studerande- och arbetslivsrespons.

Andelen finansiering efter prövning är cirka en procent av det totala anslaget. Den används för att stödja utbildningsanordnarnas strategiska utveckling. Med finansiering efter prövning stöds bland annat genomförandet av försöket med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen, ordnandet av yrkesskicklighetstävlingar och ordnandet yrkesutbildning för idrottare samt annan verksamhet hos utbildningsanordnarna. Dessutom kan finansiering efter prövning beviljas som höjningar av finansieringen på grund av orsaker som hänför sig till kostnaderna för att ordna utbildningen och av andra nödvändiga orsaker.

Vipunen - statistik om yrkesutbildning

Oiva – Undervisningsförvaltningens styrnings- och regleringstjänst