För studerande från tredjeländer införs läsårsavgifter inom både gymnasieutbildning och yrkesutbildning. Därmed läggs dessa studerande inte längre till grund för statsandelsfinansieringen. Samtidigt blir det möjligt för anordnare av yrkesutbildning att sälja examensinriktad uppdragsutbildning även så att de som utbildas är medborgare i EU- och EES-stater. Statsrådet lämnade på torsdagen en proposition om detta.

Stöd- och verksamhetsmodellerna för elitidrotten utvecklas i syfte att stärka idrottsframgångarna internationellt. I fortsättningen riktas träningsstipendierna till idrottare på internationell toppnivå, i enlighet med de förnyade kriterierna. Reformen gör det också möjligt att bevilja tvååriga idrottsstipendium, vilket idrottare önskat redan länge.

Högstadielärare i Finland tycker om sitt arbete men upplever mer stress än tidigare. I Finland har andelen lärare som överväger att byta bransch ökat, men nivån motsvarar genomsnittet i de övriga OECD-länderna. Lärarna har ett starkt förtroende för sina kollegor och samarbetet mellan lärarna har ökat.

Finland har för avsikt att införa en betalningsskyldighet för beställ-tv-tjänster. Undervisnings- och kulturministeriet och kommunikationsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda saken. Avgiften ska tas ut av aktörer som tillhandahåller strömningstjänster i Finland, och intäkterna ska styras till att stödja inhemsk film- och tv-produktion.

Andelen för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde i budgetpropositionen för 2026 uppgår till 8,9 miljarder euro, vilket är cirka 4,4 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2025. I budgetpropositionen fortsätter satsningarna på utbildning, forskning och kompetens, även om de offentliga finanserna fortfarande är ansträngda.