Reformer inom den grundläggande utbildningen

Den grundläggande utbildningen reformeras för att stärka elevernas grundläggande färdigheter. Det är fråga om flera revideringar som syftar till att öka undervisningstiden för de grundläggande färdigheterna, förenhetliga stödet för lärande och skolgång och genomföra en kunskapsgaranti inom utbildningen.

Stärkandet av de grundläggande färdigheterna och genomförandet av en kunskapsgaranti har skrivits in i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. Målet med reformerna är att förbättra jämlikheten i undervisningen, stärka stödet för lärande och förtydliga elevbedömningen. 

Genom detta vill man säkerställa att varje ung person som går ut den grundläggande utbildningen behärskar de viktigaste grundläggande färdigheterna, bland annat i att läsa, skriva och räkna. Kunskapsgarantin skapar nationellt enhetliga förfaranden för att bedöma elevernas kunskaper.

För att stärka de grundläggande färdigheterna har följande ändringar genomförts i den grundläggande utbildningen:

  • Antalet lektioner har utökats för att stärka färdigheterna i läsning, skrivning och räkning, huvudsakligen i årskurs 1–6 (i kraft 1.8.2025).
  • Stödet för lärande och skolgång har förenhetligats (i kraft 1.8.2025).

För att genomföra kunskapsgarantin förenhetligas elevbedömningen genom följande åtgärder:

  • Målen i läroplanen och kriterierna för bedömning av kunskaper förtydligas.
  • Det fastställs en minimikunskapsnivå för varje läroämne som eleven ska uppnå för att gå vidare till nästa årskurs.


De lagändringar som gäller elevbedömningen ska träda i kraft den 1 augusti 2027, varefter läroplansgrunderna ska revideras.

Ökat antal lektioner för grundläggande färdigheter

Inom den grundläggande utbildningen ges eleverna mer tid att lära sig de grundläggande färdigheterna.

Undervisningen i modersmål och litteratur utökades med två årsveckotimmar och undervisningen i matematik med en årsveckotimme. I grunderna för läroplanen har det inte tagits in några nya mål eller innehåll. Genom reformen avsätts det i stället mer tid för att lära sig det nuvarande innehållet. 

Ändringarna i förordningen om timfördelning i den grundläggande utbildningen och förordningen om grundläggande utbildning trädde i kraft den 1 augusti 2025. Beslut om hur de extra årsveckotimmarna fördelas mellan årskurserna fattas lokalt.

Reformen av stödet för lärande och skolgång

Syftet med reformen av stödet för lärande och skolgång är att säkerställa att varje elev får de stödåtgärder som han eller hon behöver för att uppnå läroplanens mål och för att slutföra den grundläggande utbildningens lärokurs.

Genom reformen stärks det tidiga, förebyggande och flexibla stödet. Fokus ligger på förebyggande arbete och på att tillhandahålla stöd i ett så tidigt skede som möjligt. Samtidigt strävar man efter att lätta på lärarnas arbetsbörda genom att minska det administrativa arbetet i samband med stödet.

Reformen av stödet för lärandet inom den grundläggande utbildningen trädde i kraft den 1 augusti 2025. 

Förtydligande av elevbedömningen

Elevbedömningen ska bli mer nationellt enhetlig. Målen för och innehållet i läroämnena förtydligas och mål för minimikunskapsnivån fastställs för varje årskurs. 

Genomförandet av kunskapsgarantin förutsätter lagändringar och en revidering av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. De lagändringar som gäller elevbedömningen ska träda i kraft den 1 augusti 2027.

Målen och bedömningskriterierna preciseras i den reform av grunderna för läroplanerna som bereds av Utbildningsstyrelsen.

 

Mer information

Erja Vitikka, undervisningsråd 
undervisnings- och kulturministeriet, Varhaiskasvatuksen, perusopetuksen ja vapaan sivistystyön osasto ( VAPOS ) Telefon:0295330058   E-postadress:


Minna Polvinen, konsultativ tjänsteman 
undervisnings- och kulturministeriet, Varhaiskasvatuksen, perusopetuksen ja vapaan sivistystyön osasto ( VAPOS ), Strategiaryhmä Telefon:0295330262   E-postadress: