Kulturturnén: synpunkter från regionerna som grund för genomförandet av den kulturpolitiska redogörelsen

Kulturturnén våren 2026 markerade startpunkten för genomförandeplanen för den kulturpolitiska redogörelsen och förde samman centrala aktörer, beslutsfattare och finansiärer inom sektorn runt om i Finland. Budskapet från turnén är tydligt: kulturen betraktas i allt högre grad som en grund för livskraft, samhällelig resiliens och ungas framtidstro. För att målen ska nås krävs dock permanenta strukturer, bättre tillgänglighet och ett omfattande samarbete.

Den kulturpolitiska redogörelsen är Finlands viktigaste strategi på riksnivå som styr konst- och kulturpolitiken fram till 2040-talet. I planen för att genomföra redogörelsen prioriteras bland annat de kreativa branschernas tillväxt, kulturtjänsternas regionala tillgänglighet, kulturarbetarnas försörjning, barns och ungas kulturella delaktighet samt kulturens roll för samhällets resiliens.

Kulturturnén startade i Uleåborg i mars där forsknings- och kulturminister Mari-Leena Talvitie lyfte fram kulturens betydelse som en förändringskraft som berör hela samhället. - Nu om någonsin är det rätt tid att föra en omfattande diskussion om kulturen, konstaterade Talvitie i sitt öppningsanförande och påminde om att kulturen stärker samhörigheten genom att fungera som en källa till livskraft och som en grund för samhällelig resiliens.

Vid turnéns avslutande tillställning i Helsingfors återkom Taltivite till samma tema. - Kulturen stärker samhällets resiliens och förmåga att hantera förändringar. Kultur är något som alla har rätt till och som tillhör var och en. Den skapar delaktighet, tillit och samhörighet, sade hon.

Enligt Talvitie kan de ambitiösa målen endast uppnås om kulturpolitiken bedrivs över sektorsgränserna och i breda partnerskap mellan staten, kommunerna, organisationer och finansiärer.

Regionerna lyfte fram svagheter i tillgängligheten och strukturerna

I diskussionerna under kulturturnén återkom en gemensam iakttagelse på olika håll i landet: tillgången till kulturtjänster och verksamhetsförutsättningarna för dem varierar avsevärt från region till region. I stadscentra är utbudet ofta stort, medan kulturtillgången i glesbygden förutsätter långsiktiga lösningar och fungerande strukturer.

Under diskussionerna betonades också behovet av att säkerställa att genomförandet av den kulturpolitiska redogörelsen beaktar olika lokala verkligheter – både i växande städer och på landsbygden och i regionerna. Det gemensamma budskapet var att enhetliga lösningar inte gynnar alla regioner, utan att genomförandet kräver flexibilitet och ett nära samarbete med regionerna.

Undervisnings- och kulturministeriets överdirektör Juha Rintamäki tog upp genomförandeperspektivet i diskussionerna och betonade att turnéns centrala uppgift är att föra strategin närmare den praktiska verksamheten och att utveckla lösningar i samarbete med regionerna. Enligt Rintamäki bör riktlinjerna i redogörelsen kunna anpassas till olika lokala behov och styrkor. 

- Kulturturnén bekräftade en sak: behovet av samarbete är stort och viljan att arbeta tillsammans är stark. När olika aktörer runt om i Finland förmedlar samma behov är det lätt att ta fasta på det. Vi vet alla att vi kan åstadkomma mer tillsammans. Därför omsätts nu riktlinjen i redogörelsen om att konst och kultur tillhör alla finländare i praktiken, säger Rintamäki.

Ungas delaktighet i fokus på alla orter

Ungas kulturella delaktighet lyftes starkt fram på flera olika orter. I Seinäjoki, Jyväskylä och Lahtis betonades särskilt betydelsen av engagemang och delaktighet: kulturen upplevdes stärka de ungas gemenskap, handlingskraft och framtidstro.

I diskussionerna uttrycktes också en oro över att ungas kulturella delaktighet alltför ofta är beroende av projektarbete och temporär finansiering. Det behövs permanenta strukturer som skapar långsiktiga möjligheter att ta del av kultur oavsett bostadsort, utbildningsväg eller socioekonomisk bakgrund. Att yrkesstuderande ofta hamnar utanför kulturtjänsterna identifierades exempelvis som ett strukturellt problem.

Vid turnéns östra och norra stopp i Joensuu och Rovaniemi betonades kulturens betydelse som en del av den regionala livskraften, identiteten och mentala försörjningsberedskapen. I diskussionerna betraktades kulturen som en investering som stärker samhörigheten och inger hopp även i utdragna kriser.
Samtidigt lyfte man på flera orter fram bibliotekens roll som stöttepelare för den psykiska säkerheten och resiliensen i vardagen – som platser där människor i olika åldrar och med olika bakgrund kan mötas, lära sig av varandra och uppleva samhörighet.

Dialogmodellen fick stor beröm

I samband med kulturturnén ordnades sammanlagt 47 nationella och regionala dialoger på olika håll i Finland. Dialogerna handlade om de ungas framtid och om kulturens försörjningsberedskap och resiliens. Dialogerna gav möjlighet att fördjupa granskningen av den riksomfattande kulturpolitiska strategin ur ett regionalt perspektiv och att knyta redogörelsens mål till konkreta vardagserfarenheter på olika håll i landet.

Ordförande och programledare för dialogtillfällena under kulturturnén var Rosa Meriläinen från Kultur- och konstområdets centralorganisation Kulta rf. Under hennes ledning präglades tillfällena genomgående av en öppen och konstruktiv diskussion, där aktörer, beslutsfattare och finansiärer inom kultursektorn granskade kulturpolitikens mål utifrån olika regioners perspektiv.

- Det fanns ett tydligt behov av att få mötas ansikte mot ansikte med nyckelpersoner, beslutsfattare och andra aktörer på fältet, eftersom genomförandet av den kulturpolitiska redogörelsen förutsätter samarbete, konstaterar Rosa Meriläinen.

Kulturturnén 2026 avslutades i Helsingfors med ett gemensamt budskap som återkom på alla orter: kulturen är ingen isolerad sektor, utan en väsentlig del av samhällets struktur. Det stöder delaktighet, minskar polarisering och stärker förtroendet i en tid då framtidstron på många håll sätts på prov.

En exceptionellt omfattande och inkluderande helhet

Kulturturnéns betydelse blev tydlig genom dess omfattning och det starka engagemanget på hög nivå. Turnén besökte åtta olika orter och samlade över tusen aktörer, beslutsfattare och utvecklare inom konst och kultur från olika delar av Finland. Forsknings- och kulturminister Mari Leena Talvitie deltog i alla turnétillfällen, vilket möjliggjorde en direkt dialog mellan fältet, regionerna och statsledningen.

Responsen och analyserna av diskussionerna från turnén kommer att utnyttjas i genomförandet av den kulturpolitiska redogörelsen. Genomförandet har redan satts i gång och preciseras utifrån turnéns resultat. Kulturturnén visade på ett konkret sätt att kulturpolitiken formas genom växelverkan och samarbete – med medverkan från regionerna, överallt i Finland.

Mer information:
Juha Rintamäki, överdirektör, tfn 0295 330 164
Johanna Vuolasto, kulturråd, tfn 0295 330 235

Läs mer

Kulturpolitiska redogörelsen
En sammanfattande video från kulturturnén finns på Youtube
Foton från kulturturnén finns på Flickr