Klart vilka prov som valts i studentexamen
Studentexamens uppbyggnad reformerades från och med skrivningarna våren 2005. Det enda obligatoriska provet i studentexamen är provet i modersmålet och litteratur. Därtill måste tre prov avläggas ur en grupp som omfattar det andra inhemska språket, ett främmande språk, ett prov i matematik eller i realämnen. Därutöver är det möjligt att avlägga extra prov. Från och med våren 2006 avläggs realprovet i form av prov i enskilda realämnen. Enligt undervisningsminister Henna Virkkunen är det en klar brist att man ännu inte kan utnyttja den reformerade studentexamen i högskolornas urval. – Det är klart att man i universitetens och yrkeshögskolornas intagning av studerande i betydligt högre grad än nu kunde utnyttja det reformerade ämnesrealprovet och språkproven. Diskussionen om det här har kört igång mellan de olika sektorerna, undervisnings- och kulturministeriet och högskolorna, sade Virkkunen. Antalet abiturienter som väljer att skriva provet i det andra inhemska språket har stadigt gått ner efter reformen av studentexamen. På årsnivå minskade antalet examinander som skrev det andra inhemska språket år 2009 till drygt 68 procent. Antalet examinander som skrev matematik steg först något, med under de senaste åren har antalet åter sjunkit en aning, så att antalet nu ligger på en nivå som är ungefär en procent högre än före reformen. Däremot har realämnenas popularitet under samma tid ökat med drygt fem procent. Antalet examinander som valt att skriva ett främmande språk har minskat med en procent jämfört med läget för fem år sen. Andelen prov som valts (våren + hösten) 2004 - 2009:
År
|
2. inhemska
|
Matematik
|
Realprovet
|
Ett främmande språk
|
Antal utexaminerade
|
|
%
|
%
|
%
|
%
|
|
2004
|
97,99
|
77,89
|
92,12
|
99,93
|
34 650
|
2005
|
89,20
|
81,42
|
93,63
|
99,63
|
34 045
|
2006
|
83,31
|
80,75
|
94,32
|
99,45
|
32 784
|
2007
|
77,40
|
|
95,05
|
99,26
|
33 060
|
2008
|
72,02
|
79,51
|
96,26
|
98,98
|
32 588
|
2009
|
68,30
|
78,98
|
96,63
|
98,86
|
32 639
|
För år 2010 finns endast vårens uppgifter tillgängliga. 67,50 procent avlagde provet i det andra inhemska språket, 80,02 procent provet i matematik, 96,99 procent avlagde realprovet och 98,77 procent prov i främmande språk. Totalt 28 798 abiturienter avlagde studentexamen under våren.
År 2009 valde färre än genomsnittet av de finskspråkiga manliga examinanderna (knappt 50 procent) och de finskspråkiga vuxenstuderandena (knappt 59 procent) att skriva provet i det andra inhemska språket. Förklaringen till det minskade intresset för att välja att skriva det andra inhemska språket beror till stor del på de val som de finskspråkiga männen gjort. De har däremot valt att skriva matematik i högre grad än genomsnittet.
De inbördes skillnaderna mellan de finska skolorna har ökat i fråga om hur många som valt att skriva det andra inhemska språket. I vissa skolor väljer 100 procent att avlägga provet, medan det andra extremfallet utgörs av skolor där endast cirka 20 procent av de utexaminerade studenterna valt att avlägga provet i det andra inhemska språket. I de svenska skolorna är det fortfarande mycket vanligt att välja att skriva det andra inhemska språket, och skillnaderna skolorna emellan är rätt små.
Målet med reformen av examensstrukturen var att öka valbarheten i studentexamen. Valbarheten i gymnasiestudierna har ökat i och med de beslut om timfördelningen i gymnasiet som fattades under 1990- 0ch 2000-talen. Man bedömde att ändringen skulle minska den strukturella betoningen på språk i examen samt eventuellt öka antalet män som avlägger studentexamen. Ändringen förutspåddes också leda till att studenterna skulle kunna utnyttja gymnasiestudierna effektivare då de söker sig vidare till fortsatta studier.
Ytterligare uppgifter:
- generalsekreterare Anneli Roman, studentexamensnämnden, tfn 09 773 801
- undervisningsrådet Heikki Blom, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 09 160 77229
Utredningen