Utredning lyfter fram styrkor och utvecklingsbehov inom bokbranschen

Undervisnings- och kulturministeriet har låtit göra en utredning om situationen inom den finländska bokbranschen. Utredningen, som i tillämpliga delar behandlar även läsningen i Finland, är nu klar. Utredningen har utarbetats av Markus Leikola som ett led i genomförandet av den kulturpolitiska redogörelsen. Målet var att skapa en helhetsbild av nuläget inom bokbranschen. Utredningen överlämnades till forsknings- och kulturminister Mari-Leena Talvitie den 23 april.

Enligt utredningen har litteraturen en stark ställning i Finland, och både värdekedjorna och ekosystemet inom litteraturen fungerar väl i jämförelse med övriga Europa. Bokpriserna varierar kraftigt, men de påverkas mer av tiden sedan utgivningen än av formatet. Det avgiftsfria och heltäckande biblioteksväsendet i Finland sörjer för tillgången till böcker.

Det finns stora skillnader i författarnas inkomster, men det sammantagna systemet som baserar sig på stipendier, royaltyer och användningsersättningar möjliggör försörjningen för ett tillräckligt antal professionella konstnärer för att säkerställa bildningsstatens och den finländska kulturens kontinuitet. 

- Utredningen visar bland annat att ungefär var fjärde yrkesverksamma poet årligen beviljas ett stipendium som varar i minst sex månader, berättar utredare Markus Leikola om sina iakttagelser i fråga om stipendiefinansieringen. - Däremot finns det betydande brister i skrivarutbildningen. Dessutom framgår att den strikta indelningen i skönlitteratur och facklitteratur kan anses vara föråldrad.

- Utredningen ger ett värdefullt kunskapsunderlag om den mångfasetterade situationen inom bokbranschen: försäljningen av böcker har hållits på en jämn nivå, inkomstmodellerna genomgår stora förändringar och biblioteken hör till de mest använda kommunala tjänsterna. Utifrån utredningen kommer vi nu att börja utarbeta ett åtgärdsprogram, säger forsknings- och kulturminister Mari-Leena Talvitie. - Utredningen stärker uppfattningen om att läskunnighetsarbetet behöver genomslag och bättre samordning, för att det också i framtiden ska finnas både skapare och läsare av litteratur. 

Tre centrala målgrupper – nästan två miljoner finländare

Den minskade exponeringen för tryckta böcker medför en betydande risk för att läskunnigheten och särskilt skrivkunnigheten fortsätter att försämras hos både barn och vuxna. Under de senaste tio åren har det genomförts över tusen olika läskunnighetsprojekt i Finland.

Projekten bildar dock en oenhetlig helhet, varför utredningen föreslår att arbetet ska delas in enligt tre målgrupper: barn och unga, personer med två kulturer samt lågutbildade män. Genom att centralisera ledningen för läskunnighetsarbetet och rikta åtgärderna till dessa målgrupper, som tillsammans omfattar omkring två miljoner människor, skulle arbetets genomslag kunna öka.

Enligt utredningen är det också viktigt att på bred front lyfta skrivkunnigheten till samma nivå som läskunnigheten. Dessa frågor är avgörande för kunnandet i Finland och utgör en central del av diskussionen om grunden för satsningar på ekonomisk tillväxt.

Förhoppningen är att utredningen ska leda till en omfattande offentlig diskussion om bokbranschens framtid och fungera som underlag för ett eventuellt litteraturpolitiskt program.

Utredning om bokbranschen och i tillämpliga delar om läsning

Mer information: Markus Leikola, utredare, författare, [email protected]