Undervisnings- och kulturministeriets förslag till statsbudgeten 2011
Undervisnings- och kulturministeriets budgetförslag fokuserar framför allt på att höja kvaliteten på den grundläggande undervisningen, högskoleundervisningen och forskningen. Utbildningen skall på ett bättre sätt motsvara arbetslivet och studierna avklaras på en kortare tid. Det skall bli lättare för unga att få en studieplats och komma in i arbetslivet. Universitetens statsfinansiering höjs ytterligare.
Förslaget betonar tryggandet av verksamhetsförutsättningar inom konst och kultur, hälsofrämjande motion, motion för barn och unga samt att stärka de ungas sociala identitet. Anslagen för kultur, idrott och ungdomsarbete ökar med 8 procent. En reform av konstadministrationen föreslås.
Förvaltningsområdets utgifter uppgår i förslaget till 6,6 miljarder euro. Det är en ökning på 401 miljoner euro sedan förra året.
Undervisningsväsendet får ökade statsanslag
Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde föreslås totalt 2,6 miljarder euro i statsandelar och -bidrag till kommuner och övriga anordnare av utbildning. Det är en ökning på115 miljoner euro sedan förra året. Statsandelarna och -bidragen för den allmänbildande undervisningen, vilket bland annat omfattar gymnasierna samt morgon- och eftermiddagsverksamhet, uppgår i förslaget till 799 miljoner euro, medan statsandelarna för yrkesinriktad utbildning uppgår till 687 miljoner och för yrkeshögskolorna till 413 miljoner euro. 53 miljoner euro i statsunderstöd föreslås för skolbyggnadsprojekt.
Kvaliteten på den grundläggande utbildningen förbättras
De kalkylerade besparingarna inom undervisningsväsendet på grund av de minskande åldersklasserna skall enligt förslaget riktas till att höja kvaliteten på den grundläggande undervisningen: 30 miljoner euro till att minska storleken på undervisningsgrupperna, 17 miljoner till att effektivera stödundervisningen och särskilda stödåtgärder för elever som är i behov av detta, samt 10 miljoner euro till att stöda klubbverksamheten. En annan målsättning är att utveckla gymnasieutbildningen kvalitet.
Studietiden försnabbas
För att studierna skall avklaras på kortare tid föreslås att 10 miljoner euro går till gymnasiernas studentvård och förbättring av elevhandledningen. Man föreslår att 5 miljoner euro går till ett effektiveringsprogram för att förkorta studietiden inom yrkesutbildningen och 3,7 miljoner euro till en reform av högskolornas ansökningssystem samt till studiehandledarutbildning.
Data- och kommunikationsteknik i undervisningssyfte utvecklas
Förslaget innehåller resurser för åtgärder som skall garantera att utexaminerade lärare samt nuvarande undervisningspersonal besitter tillräckliga kunskaper i data- och kommunikationsteknik. Man föreslår att 4 miljoner euro riktas till bl.a. utrustning för data- och kommunikationsteknik samt till att utveckla ett pedagogiskt sätt att använda tekniken. Enligt förslaget skall 3 miljoner euro gå till utveckling av eLäromedel.
Tillträde till yrkesutbildning tryggas
Inom den grundläggande yrkesutbildningen föreslås en ökning på 12 miljoner euro för att trygga ungas tillträde till utbildning. I och med denna ökning, samt genom att omallokera 2 miljoner euro kan antalet studerande höjas med 3 250.
Förbättrad vuxenutbildning
Möjligheterna för hela den vuxna befolkningen i arbetsför ålder att höja sin kompetens utökas genom att verkställandet av helhetsreformen av den yrkesinriktade vuxenutbildningen (Akku) fortsätter. Genom understöd i form av en slags studiesedel som beviljas anordnare av utbildning blir det lättare för vuxna utan yrkesexamen att avlägga en yrkes- eller specialyrkesexamen från och med 2011.
Undervisningspersonalens möjligheter till att utveckla sitt yrkeskunnande förbättras genom att fortbildningsprogrammet Osaava fortsätter.
Undervisnings- och kulturministeriet föreslår att anslagen till vuxenutbildning och fritt bildningsarbete höjs med 16 miljoner euro.
Ökad grundfinansiering för universiteten
Universiteten och yrkeshögskolorna tryggar den högt utbildade arbetskraften och tillgången till forskare. Den strukturella reformen av högskolorna fortsätter. För att förlänga arbetskarriärerna och uppdatera kompetensen utvecklas inlärningsprocesser, intagningen av studerande sam förutsättningarna för livslångt lärande.
Forskningens kvalitet främjas och uppkomsten av kreativa forskningsmiljöer, profilering och internationell framgång understöds. Forskningsdata och användandet av ett forskningspolitiskt kunskapsunderlag för utvecklande av ekonomi, sysselsättning samt annan samhällelig utveckling främjas. Forskarkarriären utvecklas i samarbete mellan universiteten och Finlands Akademi.
Universitetens grundfinansiering bestäms utgående från verksamhetens omfattning, kvalitet och genomslagskraft samt övriga utbildnings- och forskningspolitiska målsättningar. En ökning på 152 miljoner euro föreslås i grundfinansieringen. Indexhöjningens andel är 42 miljoner euro.
Universitetens likviditet tryggas med ett engångsanslag på 50 miljoner euro. 100 miljoner euro reserveras preliminärt för statens medfinansiering av de offentligrättsliga universitetens privata kapitalplacering. 25 miljoner euro föreslås för stiftelsen för Tammerfors tekniska universitets kapital.
Finlands Akademis fullmakt att bevilja forskningsanlag föreslås öka med 21,5 miljoner euro, med undantag av den tekniska minskning som kommer sig av ändringar i forskartjänsterna. Dessutom föreslås en ökning på 3 miljoner euro för finansiering av forskningsinfrastrukturprojekt.
Ändringar i studiestödets struktur
Anslagen för studiestödet på 939 miljoner euro omfattar en ökning på 49 miljoner euro, varav ca 38 miljoner euro beror på en ökning av antalet personer som erhåller studiebidrag, 4,1 miljoner euro på en ökning i studielånsutgifter och 3,4 miljoner euro på att utgifterna för skolresestödet ökat på grund av att resebiljetternas pris har höjts. Tilläggsutgiften för de utvecklingsförslag som gäller studiestödet och skolresestödet är ca 3,5 miljoner euro.
Enligt förslaget skall studiebidraget bindas till folkpensionsindexet. För att främja ett planenligt användande av studiestödet föreslås att praxis för beviljande av studiestöd ändras från och med 1.8.2011 så att studerande som inleder studier med avsikt att avlägga lägre och högre högskoleexamen först beviljas studiestöd för att avlägga lägre högskoleexamen. Efter avlagd kandidatexamen beviljas studiestöd för studier med avsikt att avlägga högre högskoleexamen. Dessutom föreslås striktare villkor för beviljande av bostadstillägg och stödtiden för påbyggnadsstudier.
För att uppmuntra till studier på heltid föreslås att högskolestudiernas prestationskrav per stödmånad höjs från och med 1.8.2011 från 4,8 studiepoäng till 5 studiepoäng. Man föreslår också att grunderna för uppföljandet av framstegen per läsår reformeras samt att man förenhetligar praxis för uppföljande av framsteg. Inkomstgränsen för föräldrar skall enligt förslaget höjas och grunderna för beviljande av skolresestöd ändras för att främja tillgängligheten till utbildning.
Måltidsstödet skall enligt förslaget höjas med 0,10 euro från och med 1.1.2011, vilket betyder att måltidsstödet uppgår till 1,77 euro per måltid. Maximibeloppet för extra måltidsstöd skall enligt förslaget höjas från 0.86 euro till 1 euro per måltid.
Anslagen till kultur-, idrotts- och ungdomspolitikens verksamhetsförutsättningar höjs med 48 miljoner euro
Kulturpolitiken har som mål att stärka kulturens grund i en nationell och internationell miljö, förbättra verksamhetsförutsättningarna för aktörer som utför kreativt arbete, öka möjligheterna till kulturell delaktighet för medborgare samt stärka och utvidga kulturens ekonomi.
För att trygga tillgången till kulturella tjänster ser man till att statsandelssystemet för teatrar, orkestrar och museer har en sporrande effekt, att kulturtjänsterna på ett jämlikt sätt är tillgängliga i de olika regionerna, att utveckla en trygg mediemiljö samt att stöda de olika befolkningsgruppernas kultur.
Enligt förslaget höjs anslagen för konst och kultur med totalt 35,6 miljoner euro. Den mest betydande höjningen inom konstområdet föreslås uppgå till 2,3 miljoner euro och riktas till produktion och spridning av inhemsk film. Stödet till scen- och tonkonsten skall enligt förslaget höjas med över 1 miljon euro. Man föreslår också ökad finansiering inom övriga konstbranscher.
Statsandelarna för teatrarna, orkestrarna och museerna föreslås uppgå till totalt 118,5 euro. Ökningen på 2 miljoner euro beror på ändringar i kostnadsnivån. För biblioteksbyggen föreslås 4,5 miljoner euro.
Enligt förslaget skall Centralkommissionen för konst ändras till Centralen för främjandet av konst. Filmgranskningsbyrån föreslås bli Centralen för mediefostran och bildprogram (Medierådet). I förslaget föreslås också byggfullmakt för Finlands arkitekturmuseum och Designmuseets utbyggnad.
Idrottsanslagen skall enligt förslaget höjas med 6,7 miljoner euro till totalt 137 miljoner euro. Förslaget betonar främjandet av motionsinriktade levnadsvanor, medborgerlig idrottsverksamhet, idrott och motion för barnoch unga samt en etisk och samhällsansvarig elitidrott med inriktning på internationella framgångar.
Den föreslagna höjningen på 5,2 miljoner i anslaget för ungdomsarbete uppgår sammanlagt till 67 miljoner euro och riktas enligt förslaget till att stärka de ungas aktiva medborgerliga och sociala identitet samt förbättra deras levnadsförhållanden. För att förebygga utslagning innehåller förslaget en särskild satsning på aktiva ungdomsverkstäder och uppsökande verksamhet. 0,35 miljoner euro riktas enligt förslaget till Samisk kultur- och språkbadsverksamhet.
486 miljoner euro i tippningsvinstmedel
Tippningsvinstmedlen från det statliga tippningsbolaget Veikkaus uppskattas bli sammanlagt 486 miljoner euro, vilket är en ökning på ca 23 milj. euro jämfört med 2010. Fördelningen sker i enlighet med den lag som gäller fördelningen av tippningsvinstmedel. Av utgifterna för vetenskap och forskning finansieras 25 procent med intäkter från tippnings- och penninglotterivinster. Av det totala beloppet för konst-, kultur-, musei- och biblioteksväsendet, idrottsverksamhet och ungdomsarbete (inkl. statsandelarna för kulturen) beviljas 63 procent av tippningsmedel.
_ _ _
Undervisnings- och kulturministeriets budgetförslag (pdf)
| Undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde: Förslag för statbudgetpropositionen 2011 | 2010 SB milj. euro |
2011 Budgetprop. milj. euro |
Ändring 2010-2011 milj. euro | Ändring % |
| Huvudtitel totalt | 6 218 | 6 619 | 401 | 6 |
| Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter för verksamhetsområdet | 118 |
123 | 5 |
4 |
| Undervisningsministerns verk.omr. | 4 632 | 4 931 | 300 | 6 |
| Allmänbildande utbildning | 855 | 912 | 57 | 7 |
| Yrkesutbildning | 666 | 700 | 34 | 5 |
| Vuxenutbildning | 503 | 519 | 16 | 3 |
| Högskoleundervisning och forskning | 2607 | 2800 | 193 | 7 |
| Kultur- och idrottsministerns verk.omr. | 1468 |
1564 |
6 | 7 |
| Studiestöd | 890 | 939 | 49 | 5 |
| Konst och kultur | 385 | 421 | 36 | 9 |
| Idrottsväsendet | 130 | 137 | 7 | 5 |
| Ungdomsarbete | 61 | 66 | 5 | 9 |
I finansministeriets huvudtitel har man budgeterat förskoleutbildningen och den grundläggande utbildningen, kommunernas biblioteks- och kulturväsende samt statsandelarna för grundläggande konstundervisning som finansieras per invånare.
_ _ _
Ytterligare information:
Utbildnings- och forskningspolitik
- överdirektör Sakari Karjalainen, tfn 09 160 77220 (fr.o.m. 2.8.)
- direktör Kirsi Kangaspunta, tfn 09 160 77252
- statssekreterare Heljä Misukka, tfn 09 160 77162
Kultur-, idrotts- och ungdomspolitik
- överdirektör Riitta Kaivosoja, tfn 09 160 77053
- överinspektör Janne Puhakka, tfn 09 160 77317
- statssekreterare Marcus Rantala, tfn 09 160 77160
Allmän ekonomiplanering
- ekonomichef Tiina Heikkinen, tfn 09 160 77300
- ekonomichef Eero Pulkkinen, tfn 09 160 77434 (fr.o.m. 2.8.)
- ekonomiplaneringschef Matti Väisänen, tfn 09 160 77442 (fr.o.m. 2.8.)
_ _ _
Undervisnings- och kulturministeriet gjorde i våras upp ett budgetförslag för sitt förvaltningsområde. Förslaget offentliggjordes den 30.7.2010 sedan finansministeriet publicerat sitt förslag till statsbudget. Budgetförhandlingarna mellan finansministeriet och undervisningsministeriet förs den 6.8. Efter det att finansministeriet förhandlat separat med de olika ministerierna, presenteras budgetförslaget för den samlade regeringen den 19.8. Regeringens syfte är då att godkänna innehållet i budgetpropositionen. Budgetförslaget föreläggs riksdagen den 10.9.