OECD:s PISA 2003-undersökning: Finländska ungdomar i den absoluta världstoppen
De finländska ungdomarna placerar sig i den absoluta toppen i OECD-länderna när det gäller kunskaper i matematik, naturvetenskaper, läsning och problemlösning. Detta visar resultaten av OECD:s forskningsprogram PISA 2003.
Forskningsprogrammet PISA kartlägger med tre års mellanrum 15-åringarnas kunskaper och färdigheter i läsning, matematik och naturvetenskaper. Huvudområde för den första delen av undersökningen (PISA 2000) var läsförståelse och resultaten av den publicerades 2001. PISA 2003 gällde matematiskt kunnande, medan naturvetenskapligt kunnande kommer att stå i fokus under den tredje perioden av forskningsprogrammet år 2006.
Med matematiskt kunnande avses i undersökningen de ungas förmåga att utnyttja sina matematiska kunskaper och färdigheter inom olika ämnesområden och olika vardagssituationer för att lösa matematiska problem. I undersökningen utreddes också ungdomarnas förmåga att lösa ämnesövergripande problem.
I PISA-undersökningen utreds om 15-åringarna har sådana kunskaper och färdigheter som är betydelsefulla med tanke på det framtida samhället, utvecklingen i arbetslivet och ett gott liv, däremot inte i vilken mån de unga behärskar innehållet i den grundläggande utbildningens läroplan.
Bäst i matematik i OECD
Det matematiska kunnandet hos finländska 15-åringar ligger på toppnivå i OECD-länderna. På samma nivå i fråga om matematiskt kunnande är OECD-länderna Korea, Nederländerna och Japan samt den kinesiska regionen Hongkong av länderna utanför OECD. På basis av genomsnittsresultaten har nivån på de finländska elevernas matematiska kunnande förbättrats jämfört med de föregående PISA-resultaten.
Kunnandet ligger på en hög nivå inom alla matematikens delområden. Det bästa resultatet uppnåddes i färdigheter som mäter kvantitativt tänkande. De finländska ungdomarnas intresse för matematik är lägre än OECD-genomsnittet. De framtida utmaningarna kommer därför att handla om att utveckla attityder och studiestrategier som stöder matematikinlärningen.
De finländska eleverna matematikkunskaper kännetecknas av en jämn nivå. De svaga elevernas andel är liten jämfört med de övriga OECD-länderna. Skillnaderna mellan könen i matematiskt kunnande är förhållandevis små i Finland.
Hemmets socioekonomiska bakgrund återspeglar sig i matematikkunskaperna. I familjer som hör till den högsta socioekonomiska klassen uppnår ungdomarna bättre resultat i matematik än ungdomar i lägre socioekonomiska klasser i alla deltagande länder. I Finland hade hemmets socioekonomiska bakgrund dock en klart mindre betydelse än i de övriga OECD-länderna. De minsta skillnaderna mellan skolorna i fråga om matematiskt kunnande fanns i Finland och på Island. I Finland är de regionala skillnaderna små. De svenskspråkiga elevernas kunnade i Finland är på världens toppnivå, men lite under medeltalet i Finland på alla fyra undersökta områden.
Finländska ungdomar läser fortfarande bäst i OECD
De finländska ungdomarnas läsfärdighet är fortfarande bättre än i andra OECD-länder med god läsfärdighet, såsom i Korea, Kanada, Australien och Nya Zeeland. I förhållande till Korea var skillnaden dock inte betydande. Flickorna läser bättre än pojkarna i alla de länder som deltog i undersökningen. De finländska ungdomarnas läsfärdighet är jämnare än förut, eftersom skillnaderna mellan könen hos oss i detta avseende krympt jämfört med de föregående PISA-resultaten. Medeltalet för pojkarna var i Finland betydligt sämre (521 poäng) än för flickorna (565), men ändå högst av pojkarnas medeltal i OECD-länderna.
Också det naturvetenskapliga kunnandet av toppklass och förmågan att lösa problem bland de bästa i OECD-länderna
Finland låg i täten också i fråga om naturvetenskapligt kunnade. Andra OECD-länder med toppresultat var Japan och Korea. Hos oss förbättrades det naturvetenskapliga kunnandet jämfört med de föregående PISA-resultaten. Karaktäristiskt för de finländska elevernas naturvetenskapliga kunnande är en hög nivå och jämna resultat jämfört med de flesta deltagande länderna.
Ett nytt område som nu bedömdes var problemlösningsförmåga. De finländska femtonåringarnas förmåga att lösa problem hör till de bästa i OECD-länderna. Mycket positivt är att Finland jämfört med de andra deltagande länderna har den minsta andelen (5 %) svaga elever, dvs. elever utan grundläggande förmågaatt lösa problem.
För PISA 2003-undersökningen (Programme for International Student Assessment) utvaldes i Finland 147 finska och 50 svenska skolor. Samplet omfattade 6 235 elever, av vilka 5 796 (93 %) besvarade provuppgifterna. Av dem var 4 589 finskspråkiga och 1 207 svenskspråkiga. I Finland gjordes undersökningen av Pedagogiska forskningsinstitutet (Jyväskylä universitet).
>> Pedagogiska forskningsinstitute
användarnamn: pisa
lösenord: lumisade2004
Ytterligare information: direktör Eeva-Riitta Pirhonen, undervisningsministeriet, tfn (09) 1607 7268, 040 576 9462 och undervisningsrådet Jari Rajanen, undervisningsministeriet, tfn (09) 1607 7463, 040 742 1127 och professor Jouni Välijärvi, Pedagogiska forskningsinstitutet, tfn 050 567 7210 och specialforskare Pekka Kupari, Pedagogiska forskningsinstitutet, tfn 050 382 5365 och professor Pirjo Linnakylä, Pedagogiska forskningsinstitutet, tfn 050 591 9511