Museiverket har förutsättningar att bygga upp en aktiv nationell identitet
Utredningsmannen, politices magister Jouni Mykkänen överlämnade sin utredning om Museiverkets nuläge till kultur- och idrottsminister Stefan Wallin på måndagen. Enligt utredningsmannen har Museiverket en möjlighet att vara en ledande, stark samhällelig och kulturpolitisk expert och opinionsbildare inom sitt område. Detta förutsätter ett aktivt och synligt deltagande i det kulturella livet och i samhällslivet. Ifall Museiverkets organisation och ledarskap kan effektiveras, klarar ämbetsverket av de krav som statens produktivitetsprogram ställer. Även en positiv lösning på frågan om lokaler skulle möjliggöra en positiv och fungerande framtid för ämbetsverket. Enligt utredningsmannen hör den högt utbildade, erfarna och kompetenta personalen till ämbetsverkets styrkeområden.
Utredningsmannen föreslår att man grundar en direktion som skulle fungera som högsta förvaltningsorgan för Museiverket. Direktionen skulle bestå av experter inom museiområdet och skulle utses av undervisningsministeriet. Samtidigt kunde man avskaffa delegationen för kulturarvsområdet. I befattningsbeskrivningen för Museiverkets generaldirektör bör man poängtera betydelsen av allmänt ledarskap samt aktivt deltagande i kulturpolitisk verksamhet som hänför sig till området.
Museiverkets organisation bör reformeras. Arkeologiska avdelningen och byggnadshistoriska avdelningen fungerar oberoende av varandra, trots att exempelvis utlåtanden behövs av båda avdelningarna. Enligt utredningsmannen bör avdelningarna slås samman till en avdelning för kulturmiljöer. Finlands Nationalmuseums ställning som en så självständig verksamhet som möjligt bör tryggas. Utöver de nuvarande aktiviteterna bör enheten för slott införlivas i Finlands Nationalmuseum. Enheten lyder nu under Museiverkets administrativa avdelning.
Frågan om lokaler i Helsingfors utgör ett betydande problem för Museiverkets verksamhet. Enligt utredningsmannen bör ämbetsverkets verksamhet i Helsingfors koncentreras till en lokal, med undantag av Nationalmuseet och de övriga museerna. Dessutom bör Museiverkets alla arkiv, bibliotek och samlingsregister slås ihop.
Grundandet av regionala byråer inom Museiverket bör fortskrida genom att byråerna tas med i den etablerade budgeteringen. De regionala byråerna bör ha beslutanderätt i frågor om utlåtanden. För ämbetsverkets servicefunktioner bör man grunda ett gemensamt center och samtidigt skall man utreda vilka funktioner som kunde externaliseras.
Enligt utredningsmannen har ämbetsverkets ekonomiska situation blivit svår. Statens produktivitetsprogram genomförs huvudsakligen så att man inte tillsätter tjänster som blir lediga p.g.a. pensionering. Även ämbetsverkets personalstruktur är problematisk. Anställningar på viss tid används förutom för säsongartade uppgifter även när övrig personal rekryteras. Andelen tjänstemän som sköter ämbetsverkets substansuppgifter utgör ca 50 procent av hela personalen, vilket inte anses motsvara kraven på en dylik expertorganisation. För att statens produktivitetsprogram skall kunna genomföras före år 2011 bör man göra upp en helhetsstrategi för att möjliggöra den minskning på 34 årsverken som behövs.
Ämbetsverkets knappa ekonomiska resurser har hindrat digitaliseringen och övriga tekniska åtgärder. Även ett elektroniskt system för ärendehantering saknas. Enligt utredningsmannen bör man sörja för en snabb och omfattande digitalisering av Museiverkets och museiområdets funktioner.
Utredningsmannen betonar att han själv står bakom alla förslag och de slutsatser som ligger som grund för förslagen. De bygger å andra sidan på uppgifter som experter har tillhandahållit samt på deras uppskattningar och visioner. Under beredningen träffade utredningsmannen sammanlagt 58 experter och gjorde sig förtrogen med betänkanden och annat skriftligt material på området.