Slutrapport för utvecklingsprogrammet för kulturexport
undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum
3.10.2011
11.35
Typ:Pressmeddelande
-
För allt fler kulturföretag och -aktörer är kulturexporten en del av vardagen. Därför är det viktigt att som en del av kultur-, närings- och utrikespolitiken stärka kunskapen om kulturexport. Då kulturexporten blir mer omfattande kan exportstrukturen bli mer mångsidig och produktiviteten i den offentliga kulturens satsningar blir större. Det är särkilt viktigt i en situation då situationen inom den offentliga ekonomin stramas åt. Kulturens och de kreativa branschernas produktutveckling, produktifiering och marknadsföring borde förbättras så att branschens resurser och kompetens kan utnyttjas mer effektivt än för tillfället.
Det konstateras i slutrapporten om utvecklingsprogrammet för Finlands kulturexport som överräcktes till kultur- och idrottsminister Paavo Arhinmäki 3.10. Beredningsgruppen för kulturexporten står bakom rapporten som utvärderar förverkligandet och resultaten av utvecklingsprogrammet för kulturexport som verksställdes under 2007-2011. Dessutom innehåller rapporten förslag till fortsatta åtgärder för kulturexporten under den pågående regeringsperioden.
– Utvecklingsprogrammet för kulturexport har bidragit till att utvecklandet av kulturexport och de kreativa branscherna i övrigt har tagits med i regeringsprogrammet. Satsningarna på kulturexport syns redan i nationalekonomin igen, delvis mångdubbelt. Attutnyttja kulturens potential bettyder också att verksamhetsförutsättningarna för konstnärer och andra professionella inom kulturbranschen förbättras, sade minister Arhinmäki.
En central målsättning för utvecklingsprogrammet för kulturexport är att de kreativa sektorerna och kultursektorerna skall ställas i jämlik position med andra exportbranscher.
Enligt rapporten lyfte utvecklingsprogrammets åtgärder fram företagens och övriga kulturbranschers behov av att främja exporten: produkten blir producerad, men resurserna räcker inte för tillräcklig marknadsföring. Statens "verktygsbank" svarar inte på företagens behov på bästa möjliga sätt. Brister förekommer särskilt då det gäller stöd till nya företag, produktutveckling och tillväxtfinansiering.
Att justera systemet för företagstjänster samt att uppmärksamma särdrag inom kulturbranscherna och kulturexporten är enligt rapporten en av de viktigaste målsättningarna.
Även betydelsen av frågor om immateriella rättigheter, så som upphovsrätt och relaterade rättigheter, framhävs. Problemet i särskilt kulturföretagens finansiering är att det saknas etablerade metoder för att bedöma immateriella rättigheter
Ofta måste producenterna också ge avkall på sina rättigheter för att kunna finansiera produktutvecklingen eller för att få till stånd avtal om distribution och spridning, varvid vinsterna går till internationella distributörer som köpt rättigheterna. Till exempel den finländska spelindustrins årliga omsättning kunde uppskattningsvis tredubblas om spelutvecklarna kunde finansiera sin produktutveckling och organisera lanseringen utan att ge ifrån sig spelens rättigheter.
Ordförande för beredningsgruppen för kulturexport var teaterchefen Johan Storgård och medlemmar var förutom tjänstemän vid undervisnings- och kulturministeriet samt arbets- och näringsministeriet även representanter för kulturbranschorganisationer och -företag.
Ytterligare information.
-specialmedarbetare Anna Tulusto,tfn 040 148 6502
- konsultative tjänstemannen Kimmo Aulake (UKM), tfn 09 1607 7232
Rapporten på UKM:s webbplats (på finska)
– Utvecklingsprogrammet för kulturexport har bidragit till att utvecklandet av kulturexport och de kreativa branscherna i övrigt har tagits med i regeringsprogrammet. Satsningarna på kulturexport syns redan i nationalekonomin igen, delvis mångdubbelt. Attutnyttja kulturens potential bettyder också att verksamhetsförutsättningarna för konstnärer och andra professionella inom kulturbranschen förbättras, sade minister Arhinmäki.
En central målsättning för utvecklingsprogrammet för kulturexport är att de kreativa sektorerna och kultursektorerna skall ställas i jämlik position med andra exportbranscher.
Enligt rapporten lyfte utvecklingsprogrammets åtgärder fram företagens och övriga kulturbranschers behov av att främja exporten: produkten blir producerad, men resurserna räcker inte för tillräcklig marknadsföring. Statens "verktygsbank" svarar inte på företagens behov på bästa möjliga sätt. Brister förekommer särskilt då det gäller stöd till nya företag, produktutveckling och tillväxtfinansiering.
Att justera systemet för företagstjänster samt att uppmärksamma särdrag inom kulturbranscherna och kulturexporten är enligt rapporten en av de viktigaste målsättningarna.
Även betydelsen av frågor om immateriella rättigheter, så som upphovsrätt och relaterade rättigheter, framhävs. Problemet i särskilt kulturföretagens finansiering är att det saknas etablerade metoder för att bedöma immateriella rättigheter
Ofta måste producenterna också ge avkall på sina rättigheter för att kunna finansiera produktutvecklingen eller för att få till stånd avtal om distribution och spridning, varvid vinsterna går till internationella distributörer som köpt rättigheterna. Till exempel den finländska spelindustrins årliga omsättning kunde uppskattningsvis tredubblas om spelutvecklarna kunde finansiera sin produktutveckling och organisera lanseringen utan att ge ifrån sig spelens rättigheter.
Ordförande för beredningsgruppen för kulturexport var teaterchefen Johan Storgård och medlemmar var förutom tjänstemän vid undervisnings- och kulturministeriet samt arbets- och näringsministeriet även representanter för kulturbranschorganisationer och -företag.
Ytterligare information.
-specialmedarbetare Anna Tulusto,tfn 040 148 6502
- konsultative tjänstemannen Kimmo Aulake (UKM), tfn 09 1607 7232
Rapporten på UKM:s webbplats (på finska)