Hoppa till innehåll

Identifiera kunnande som medborgerlig kompetens – arbetsgrupp publicerade sin halvtidsrapport

arbets- och näringsministerietundervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 20.12.2022 12.10
Pressmeddelande

Kunnandet ökar och utvecklas inom alla områden av livet: i arbetet, utbildningen, på fritiden och i vardagen. Arbetsgruppen för identifiering av kunnande föreslår i sin halvtidsrapport hur identifieringen av kunnande som förvärvats på arbetsplatser och utanför utbildningssystemet kan främjas och effektiviseras.

Identifiering av kunnande innebär att individen upptäcker, skriver och synliggör det kunnande som han eller hon förvärvat på olika sätt både för sig själv och för samhället. På detta sätt kan man ta i bruk de färdigheter som redan finns och t.ex. övergångsskedena i arbetskarriären blir smidigare och utbildningens träffsäkerhet förbättras. Identifieringen av kunnandet förbättrar indirekt sysselsättningen, tillgången på arbetskraft och välfärden.

Syftet med den arbetsgrupp för identifiering av kunnandet som tillsatts av arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet är att skapa verktyg och metoder 
för identifiering av kunnande som uppkommit utanför det officiella utbildningssystemet. Arbetsgruppen publicerade sin halvtidsrapport den 20 december 2022.

Riksomfattande principer för att stödja identifieringen av kunnande

I halvtidsrapporten lade arbetsgruppen fram sitt preliminära förslag till nationella principer för identifiering av kunnandet:

  • Allt kunnande är värdefullt. Kunnande uppstår och kan förvärvas och identifieras i olika situationer och miljöer. 
  • Individens initiativ spelar en viktig roll när det gäller att identifiera sitt eget kunnande. 
  • Identifieringen av individens kunnande ska främjas genom att man erbjuder stöd och handledning på lika villkor och på ett tillgängligt sätt i olika situationer. 
  • För att göra kunnandet synligt ska det finnas verktyg som lämpar sig för olika situationer och som är öppna och tillgängliga. De ska bilda en konsekvent helhet som är lätt att utnyttja. 
  • Processerna för identifiering av kompetensen ska förbättra individernas erfarenhet av delaktighet, egen välfärd och utvecklingsmöjligheter. 
  • De aktörer som deltar i identifieringen av kunnandet ska få stöd. 

De riksomfattande principerna styr individerna och arbetsgemenskaperna att identifiera kunnande som förvärvats i olika situationer och i olika miljöer. De uppmuntrar alla att utnyttja tillgängliga tjänster och tjänsteleverantörer att utveckla sådana verktyg för identifiering av kunnande som lämpar sig för olika målgrupper.

Arbetet med utvecklingsförslagen fortsätter

I halvtidsrapporten lade arbetsgruppen fram förslag om att utvidga referensramen för examina och övriga samlade kompetenser, utveckla kompetensmärken samt utveckla kompetensbeskrivningar och synliggörande av kompetens. Arbetsgruppen utarbetade också preliminära förslag till försök för att främja identifieringen av kunnandet hos till exempel arbetssökande, personer i arbetslivet och invandrare.

I början av 2023 kommer arbetsgruppen härnäst att konkurrensutsätta försök och utredningar t.ex. i fråga om utveckling av verktyg för identifiering av kunnande, utveckling av kompetensmärken och spridning av god praxis. När mandatperioden löper ut i slutet av 2024 publicerar arbetsgruppen en slutrapport. I den berättar man bland annat om resultaten av försök och utredningar och om god praxis som uppstått i samband med dem.

Arbetsgruppen är en del av den parlamentariska reform av det kontinuerliga lärandet som ingår i statsminister Sanna Marins regeringsprogram. Reformen svarar på livets ständiga behov av att utveckla och förnya de egna kunskaperna. Arbetsgruppen består av företrädare för arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och arbetsmarknadsorganisationerna. Arbetsgruppen samarbetar med andra utvecklingsprojekt för kontinuerligt lärande. 

Ytterligare information:
Markku Virtanen, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 9068
Katri Tervaspalo, undervisningsråd, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 029 533 0084
Jenni Larjomaa, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7028