Sök

Utvecklingsprogram för kvaliteten och jämlikheten inom yrkesutbildningen Inom utvecklingsprogrammet Rätt att kunna förbättras kvaliteten och jämlikheten inom yrkesutbildningen och man ser till att alla studerande inom yrkesutbildningen får en gedi...

Styrgruppens mandatperiod är den 25 mars 2022–31 augusti 2025. Den sammanträder vid behov cirka fyra gånger per kalenderår.

Utvecklingsprogrammet Rätt att kunna förbättrar kvaliteten och jämlikheten inom yrkesutbildningen. Den består av fyra helheter: 1. förbättring av förutsättningarna för lärandet samt inlärningsresultaten 2. stärkande av välbefinnande, samhörighet och delaktighet 3. stöd för en reform av verksamhetskulturen och ledningen av den 4. förmåga att reagera på förändringar i omvärlden.

29.4.2026 | En arbetsgrupp som tillsatts av undervisnings- och kulturministeriet föreslår ett antal reformer för att förbättra inlärningsresultaten inom den grundläggande utbildningen. Reformerna berör finansieringen, läroplanen, elevbedömningen, skolans verksamhetskultur, välbefinnandet och ledarskapet i skolan samt samarbetet mellan hem och skola. Förslaget överlämnades till undervisningsminister Adlercreutz onsdagen den 29 april.

Dataskydd och behandling av personuppgifter vid undervisnings- och kulturministeriet Personuppgifter behövs för att producera tjänster och utföra uppgifter vid ministeriet. Personuppgifter behandlas endast av grundad anledning bland annat för sköt...

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av undervisnings...

20.11.2025 | Aktualitetsdagen för barnets rättigheter firas torsdagen den 20 november. Temat för i år är likabehandling i utbildningen för barn och unga och utmaningarna i samband med det. Aktualitetsdagens seminarium öppnades av undervisningsminister Anders Adlercreutz.

14.8.2025 | Undervisnings- och kulturministeriet ordnar tre seminarier för intressegrupper i augusti–september om utveckling av utbildningen. Teman för seminarierna är likabehandling och jämställdhet inom utbildningen, förbättring av inlärningsresultaten samt befolkningsutvecklingens inverkan på den grundläggande utbildningen.

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om grundläggande utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om grundläggande utbildning ändras så att den innehåller en...

30.9.2024 | Enligt PISA 2022-resultaten är skillnaderna i kunskapsnivån mellan elever med invandrarbakgrund och elever som tillhör majoritetsbefolkningen fortfarande stora inom alla utvärderingsområden. Det svaga kunnandet hos elever med invandrarbakgrund förklaras ofta av svag läskunnighet och lägre socioekonomisk familjebakgrund.

Statrådets utbildningspolitiska redogörelse SRR 1/2021 rd Innehåll 1 Syftet med redogörelsen, utgångspunkterna och arbetsprocessen .......... 3 2 Vision – utbildningen och forskningen fram till 2040-talet ...... 9 3 Mål och åtgärder inom utbildnin...

6.2.2025 | Undervisnings- och kulturministeriet ordnar tillsammans med Utbildningsstyrelsen och Nationella centret för utbildningsutvärdering fyra diskussionsmöten som riktar sig till personalen inom undervisningssektorn. Vid mötena strävar man efter att hitta lösningar för att stärka inlärningsresultaten inom den grundläggande utbildningen.

30.12.2024 | Lagen om grundläggande utbildning ändras. Användningen av telefoner och andra mobila enheter under lektionerna tillåts endast i begränsad utsträckning. Regionförvaltningsverken kan i fortsättningen också på eget initiativ undersöka om undervisningen har ordnats i enlighet med lagstiftningen. Dessutom fogas till lagen en fysiskt aktiv livsstil som en del av målen för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Regeringen lämnade en proposition om detta måndagen den 30 december.

30.5.2024 | Minimiantalet lektioner inom den grundläggande utbildningen utökas med tre årsveckotimmar utan att utvidga läroplanen. Målet är att höja finländarnas inlärningsresultat och utbildningsnivå samt att stärka kunskaperna i grundläggande färdigheter så att var och en får tillräckliga grundläggande kunskaper i grundskolan. Regeringen utfärdade på torsdagen de förordningsändringar som gäller detta.

21.4.2022 | Den 21 april lämnade regeringen en proposition om att etablera jämlikhetsunderstödet, dvs. den behovsbaserade finansieringen, i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Syftet med jämlikhetsunderstödet är att stärka den utbildningsmässiga jämlikheten och likabehandlingen.

12.4.2022 | Undervisningsminister Li Andersson har beviljat drygt 102 miljoner euro till jämlikhetsfrämjande åtgärder och kvalitetsutveckling inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. 

5.12.2023 | Enligt PISA-undersökningen som mäter läranderesultaten i OECD har kunskaperna hos de finländska ungdomarna försämrats, men nivån på deras kunskaper ligger fortfarande över genomsnittet i OECD-länderna. Huvudområdet för 2022 års undersökning var matematik.

8.3.2024 | Undervisnings- och kulturministeriet har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta ett förslag till åtgärder för att förbättra inlärningsresultaten inom den grundläggande utbildningen. Bakgrunden till arbetet är den sjunkande kunskapsnivån bland finländska ungdomar i internationella (bl.a. PISA-undersökningen) och nationella utvärderande undersökningar.

9.6.2020 | Undervisnings- och kulturministeriet inleder ett treårigt utvecklingsprogram för kvalitet och jämlikhet inom yrkesutbildningen, Rätt att kunna. Programmet ska förbättra förutsättningarna för de studerandes lärande och inlärningsresultat, stärka välbefinnandet och samhörigheten, stödja en reform av utbildningsanordnarnas verksamhetskultur och stärka deras förmåga att svara på förändringar i verksamhetsmiljön med sammanlagt över 270 miljoner euro åren 2020 –2022.

12.1.2023 | Undervisnings- och kulturministeriet har publicerat den första Bildningsöversikten, som ger en helhetsbild av utvecklingen inom ministeriets förvaltningsområde under de senaste årtiondena. Den senaste perioden som inleddes på 1990-talet kännetecknas av att inlärningsresultaten har försämrats, utvecklingen av finländarnas utbildningsnivå har avstannat och de offentliga bildningsinsatserna långsamt har minskat.