Yrkeshögskolornas finansiering ändras så att den grundar sig på resultat

Meningen med finansieringsmodellen, vars detaljer slås fast genom statsrådets förordning torsdagen 21.11. är att uppmuntra yrkeshögskolorna till resultatrik och effektiv verksamhet. I och med yrkeshögskolornas betoning på arbetsliv betonar man i finansieringsmodellen andelen avlagda examina och studiepoäng samt tillämpat forsknings- och utvecklingsarbete som tjänar arbetslivet och den regionala utvecklingen.

Yrkeshögskolornas kalkylmässiga pris per enhet är grunden för finansieringen och består av finansieringsandelar som grundar sig på utbildning (85 %) samt tillämpat forsknings- och utvecklingsarbete (15 %).

Grunderna för beräkning av priserna per enhet beräknas framöver till 46 procent på basis av avlagda yrkeshögskoleexamina och till 24 procent på basis av antalet studerande som avlagt minst 55 studiepoäng och som studerar med inriktning på yrkeshögskoleexamen. Med tanke på resultat är skillnaden jämfört med den nuvarande modellen stor, eftersom avlagda examinas betydelse enligt den nuvarande modellen är 30 procent och antaletstuderande 70 procent.

I prisen per enhet beaktar man också i större utsträckning än tidigare yrkeshögskolornas verksamhet. Meningen är att uppmuntra yrkeshögskolor till att profilera sig inom forsknings- och utvecklingsarbete som gynnar regionen. Faktorer som påverkar regionala genomslagskraften och samarbete inom arbetslivet beaktas i modellen bl.a. genom finansiering enligt utexaminerade i arbetslivet och extern forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Resultaten som baserar sig på finansieringskriterierna inverkar på varje enskild yrkeshögskolas finansiering och på så sätt hur finansieringen fördelas mellan de olika yrkeshögskolorna. Modellen ändrar dock inte på helhetsfinansieringen. Resultatens inverkan på finansieringen ökas gradvis, och under övergångstiden kan ändringen för priset per enhet vara högst tre procent per år.

Revideringen av finansieringsmodellen är en del av yrkeshögskolereformens första skede. Förordningen som nu utfärdas grundar sig på yrkeshögskolelagen som stadfästes i juni. I reformens andra skede är det meningen att helt flytta över ansvaret för yrkeshögskolornas basfinansiering till staten och göra yrkeshögskolorna till självständiga juridiska personer. Regeringspropositionen om det andra skedet är som bäst på remissrunda.

Ytterligare information:

- direktör Hannu Sirén, tfn 0295 3 30292
- regeringsrådet Maiju Tuominen, tfn 0295 3 30320

Information och material om yrkeshögskolereformen 

* * *

Undervisnings- och kulturväsendets finansieringssystem är en del av kommunernas statsandelssystem. Finansieringen består av resultaten av de prestationer och kalkylerade pris per enhet som står som grund för finansieringen per utbildningsmodell.

Framöver kommer den finansieringsandel som grundar sig på yrkeshögskolornas utbildning (totalt 85 %) att grunda sig på avlagda yrkeshögskoleexamina (46 %) och avlagda yrkespedagogiska lärarutbildningsstudier (2%), avlagda studiepoäng (24 %), det totala antalet studiepoäng som under kalenderåret avlagts inom den öppna yrkeshögskoleundervisningen eller i form av andra fristående studier samt inom den förberedande utbildningen för invandrare (4 %), studeranderespons (3 %), internationell rörlighet bland studerande (3 %) samt antalet utexaminerade från yrkeshögskola som är sysselsatta (3 %).

Den finansieringsandel som bestäms på basis av yrkeshögskolans tillämpade forsknings- och utvecklingsarbete (totalt 15 %) grundar sig på publikationer (2 %), avlagda högre yrkeshögskoleexamina (4 %), personalens internationella rörlighet (1 %) samt forsknings- och utvecklingsarbetets externa finansiering (8%).

För tillfället grundar sig priset per enhet för yrkeshögskolornas basfinansiering på det kalkylerade antalet studerande (70 %) samt antalet examina som avlagts vid yrkeshögskolan (30 %).