Universiteten förnyas

Reformens målsättning är att skapa bättre verksamhetsförutsättningar för universiteten och stärka undervisnings- och forskningsverksamhetens kvalitet och effektivitet. Genom att universiteten och deras autonomi stärks, ökar även deras förutsättningar till internationella framgångar.

Beredningen av propositionen har skett i nära samarbete med universiteten, de studerande, personalen och övriga intressegrupper. Universitetsreformen har behandlats i regeringens aftonskola, den kulturpolitiska ministerarbetsgruppen och det finanspolitiska ministerutskottet. De ställningstaganden som gjordes under den en omfattande remissrundan hösten 2008 har i mån av möjlighet tagits i beaktande i den slutgiltiga formuleringen av lagförslaget.

Universitetens huvuduppgift är forskning och undervisning som baserar sig på den

Universitetens huvudsakliga uppgifter blir även i fortsättningen forskning och undervisning som baserar sig på denna. I sin verksamhet ska universiteten därutöver sträva att främja det livslånga lärandet. Enligt förslaget bibehåller universiteten sin grundlagsstadgade autonomi och ska fortsättningsvis sköta sitt offentliga uppdrag. Närmare bestämmelser om universitetens uppgifter och utbildningsansvar samt examensrätt stadgas även framledes genom lagar och förordningar.

Universitetens interna beslutsfattande stärks

Universitetens förvaltning och ledning ska enligt förslaget förnyas och stärkas så att de, i enlighet med sin nya ekonomiska ställning, ska kunna svara på de utmaningar och möjligheter som erbjuds mer självständigt och bättre än för närvarande. Universitetets rektor och det akademiska beslutsfattandet stärks. Enligt förslaget ska hälften av styrelsen inklusive styrelsens ordförande bestå av utomstående medlemmar. De externa medlemmarna i styrelsen väljs av universitetets kollegium. För undervisningens och forskningens del stärks det interna beslutsfattandet inom högskolesamfundet.

Personalens och studerandens ställning säkerställs

Tjänsteavtalen föreslås ersättas med arbetsavtal. Under övergångsperioden till det nya systemet tryggas personalens ställning. Personer födda före 1980 som övergår i de nya universitetens tjänst föreslås fortsättningsvis tillhöra det statliga pensionssystemet så länge de har ett arbetsavtal med universitetet. Enligt förslaget kommer övrig personal att övergå till det privata pensionssystemet.

Universitetsreformen avser inte att ändra de studerandes ställning vid universitetet. Studentkårerna bibehåller enligt förslaget sin position som lagstadgade offentligträttsliga samfund. Enligt förslaget är alltjämt samtliga studerande som avlägger lägre eller högre högskolexamen medlemmar i studentkåren.

Även i fortsättningen kommer universiteten att ansvara för urvalet av studerande. För att förenkla urvalsprocessen genomförs ett riksomfattande ansökningssystem även för universitetens del. I samband med övergången till det gemensamma ansökningsförfarandet preciseras även den så kallade regeln en studerande - en studieplats. Enligt förslaget har den studerande inom ramen för den riksomfattande gemensamma ansökan till universitet och yrkeshögskolor rätt att ta emot endast en studieplats som inleds under ett och samma läsår.

I förslaget till ny universitetslag kvarstår gratis undervisning för studier som leder till högskoleexamen. Förutom detta inleds ett försök där universitet och högskolor kan anhålla om rätt att inleda enskilda avgiftsbelagda magisterprogram för studerande från länder utanför EU/EES-området. Försöket är kopplat till universitetens stipendieverksamhet.

Statens grundfinansiering till alla universitet

Staten garanterar alla universitet en tillräcklig grundfinansiering. De universitet som väljer att verka i egenskap av juridiska personer kommer förutom statlig finansiering även att finansieras med hjälp av egen affärsverksamhet, donationer och eventuella kapitalinkomster. Den statliga finansieringen knyts till utvecklingen för den allmänna kostnadsnivån.

I och med att staten enligt lagförslaget inte längre borgar för universitetens betalningsförmåga, förutsätts dessa ha tillräcklig betalningsberedskap, solvens och kreditvärdighet. Tillförseln av kapital till universiteten kan ske genom direkta penningöverföringar för inkomster från försäljning av statlig egendom och av statlig egendom som universiteten är i besittning av. Vidare kan statliga aktieinnehav överföras på universiteten. För att trygga universitetens betalningsförmåga och kreditvärdighet avses det statsägda bolaget Senatfastigheter övergå i tre universitets- och statsägda aktiebolag där universiteten innehar 2/3 och staten 1/3 av aktierna.

Aalto-universitet och Tammerfors tekniska universitet omvandlas till stiftelser

Åbo universitet och Åbo finska handelshögskola föreslås gå samman och bilda ett universitet. Också Joensuu och Kuopio universitet föreslås gå samman och bilda Östra Finlands universitet. Tekniska högskolan, Helsingfors finska handelshögskola och Konstindustriella högskolan föreslås förena sin verksamhet i Aalto-universitetet, som ska verka enligt stiftelselagstiftningen. Även Tammerfors tekniska universitet föreslås bilda ett universitet enligt stiftelsemodell.

Beredandet av universitetsreformen inleddes 2005

Debatten om att förbättra universitetens verksamhetsförutsättningar och finansiella autonomi startade i Europa redan i mitten av 1990-talet.

År 2005 inledde undervisningsministeriet utredningsarbetet, vars målsättning var att förnya universitetens finansiella och administrativa ställning. Enligt förslagen som grundar sig på utredningsmännens (förvaltningsråd Niilo Jääskinen och professor Jarmo Rantanen) mellanrapport har universiteten från början av år 2007 möjlighet till egen egendom utanför statsbudgeten. I sin slutrapport föreslog utredningsmännen, att man av universiteten bildade en ny finansiellt och administrativt självständig juridiskt-rättslig person, vilket skulle innebära att universiteten lösgjorde sig från staten som juridisk person och från statens budgetekonomi. Utredningsmännen föreslog också, att man delar in universitetens förvaltning i direktion, konsistorium samt verkställande ledning och att rektorn utnämndes av direktionen. Ytterligare föreslog man att anställningsförhållandena för universitetens personal omvandlas till arbetsavtalsförhållanden.

I oktober 2007 tillsatte undervisningsministeriet tre planeringsgrupper, som i sitt yttrande föreslog att Tekniska högskolan, Helsingfors finska handelshögskola och Konstindustriella högskolan slås ihop till ett nytt universitet som fungerar som en privaträttslig stiftelse. Ytterligare föreslog planeringsgrupperna att det bildas ett federativt universitet av Joensuu och Kuopio universitet samt att Åbo universitet och Åbo handelshögskola bildar ett universitetskonsortium.

Statsminister Matti Vanhanens II regering tog i sitt program upp ärendet om att säkerställa universitetens verksamhetsförutsättningar och att stärka deras finansiella autonomi.

Målet är att den nya universitetslagen ska träda i kraft 1.8.2009 och att de nya universiteten ska inleda sin verksamhet i full utsträckning 1.1.2010.
_ _ _

Tilläggsinformation:
- specialmedarbetare Laura Rissanen, tfn 09) 160 77409
- direktör Anita Lehikoinen, tfn (09) 160 77353