PISA 2006: De finländska eleverna nådde toppresultat

De finländska ungdomarna världsbäst i naturvetenskaper

För Finlands del är resultatet signifikant bättre än för något annat land som deltog i PISA 2006-undersökningen. Poängtalet är samtidigt det högsta som någonsin uppnåtts i en PISA-undersökning.

Elevernas kunskaper ligger på en hög nivå inom alla delområden av naturvetenskaperna. Allra bäst klarar de finländska eleverna av att använda naturvetenskapligt bevismaterial. Skillnaderna mellan könen i naturvetenskapligt kunnande är inte lika stor som tidigare.

Kunskaperna kännetecknas av en jämn nivå. Andelen svaga elever är liten i Finland jämfört med de andra OECD-länderna. Skillnaderna mellan skolorna är den minsta om man ser till alla deltagande länder.

Naturvetenskaper värdesätts

Eleverna värdesätter naturvetenskaper, eftersom framstegen inom naturvetenskaper och teknologi förbättrar människornas levnadsförhållande och hjälper oss att förstå världen omkring oss. De finländska eleverna förhåller sig också positivare till studier i naturvetenskaper än eleverna i OECD-länderna i genomsnitt.

De finländska elevernas intresse för olika ämnesområden inom naturvetenskaperna var däremot mindre än i OECD-länderna i genomsnitt. Mindre intressanta ämnesområden var hur naturvetare planerar experiment, vad som fordras för naturvetenskapliga förklaringar, frågor som hänför sig till geologi och växters biologi.

Läsfärdigheten fortfarande på toppnivå, små förändringar i kunskaperna

Finland placerar sig i toppen också när det gäller läsfärdighet. Elevernas läsfärdighet har hållit sig på så gott som samma nivå alltsedan Pisa-undersökningen år 2000.

Skillnaden mellan flickornas och pojkarnas prestationer i läsfärdighet är fortfarande stor i Finland: Flickorna läser bättre än pojkarna. Skillnaden är den näststörsta bland OECD-länderna.

De finländska ungdomarna fortfarande i täten i matematik

De finländska ungdomarna hör fortfarande till toppskiktet när det gäller kunskaper i matematik. Sedan 2003 har elevernas medeltal stigit. Pojkarna presterar fortfarande bättre än flickorna. Jämfört med föregående mätning ökade skillnaden mellan de finländska flickorna och pojkarna i matematiskt kunnande ytterligare. Bägge grupperna höjde dock sin prestationsnivå jämfört med föregående mätning.

PISA-undersökningen görs vart tredje år

Forskningsprogrammet PISA kartlägger med tre års mellanrum 15-åringarnas kunskaper och färdigheter i läsning, matematik och naturvetenskaper. Den första delen av undersökningen (PISA 2000) fokuserade på läsning, den andra delen (PISA 2003) på matematik och PISA 2006 på naturvetenskaper.

I undersökningen avses med kunskaper i naturvetenskaper de ungas förmåga att använda naturvetenskapliga kunskaper och färdigheter inom olika ämnesområden och i olika slags vardagssituationer. I undersökningen klarlades också elevernas föreställningar och attityder i naturvetenskapliga frågor samt när det gäller vetenskapligt tänkande och vetenskaplig slutledning. Vidare utreddes hur eleverna uppfattar sitt ansvar för en hållbar utveckling och sina möjligheter att påverka den.

I PISA-undersökningen utreds om 15-åringarna har sådana centrala kunskaper och färdigheter som de behöver med tanke på det framtida samhället, utvecklingen i arbetslivet och ett gott liv. Syftet är inte i första hand att bedöma i vilken mån målen för den grundläggande utbildningens läroplan har uppnåtts och hur väl eleverna behärskar innehållet, utan att granska elevernas kunskaper och färdigheter i situationer som så väl som möjligt påminner om kunskapsbehoven i vardagen.

- - -

I PISA 2006-undersökningen (Programme for International Student Assessment) deltog 144 finskspråkiga och 11 svenskspråkiga skolor. Samplet omfattade 5 265 elever. Av dem besvarade 4 714 (90 %) provuppgifterna. Av eleverna var 4 413 finskspråkiga och 301 svenskspråkiga. Undersökningen genomfördes i Finland av Centret för utbildningsevaluering vid Helsingfors universitet.

- - -

Ytterligare information:
- direktör Eeva-Riitta Pirhonen (undervisningsministeriet), tfn (09) 160 77268
- undervisningsrådet Jari Rajanen (undervisningsministeriet), tfn (09) 160 77463
- professor Jarkko Hautamäki (Centret för utbildningsevaluering), tfn (09) 191 44 121
- projektchef (National Project Manager, PISA 2006) Pekka Arinen (Centret för utbildningsevaluering), tfn (09) 191 44656
- projektchef (Data Manager, PISA 2006) Tommi Karjalainen (Centret för utbildningsevaluering), tfn (09) 191 44181