Hoppa till innehåll

UKM:s budgetförslag för 2019 publicerades

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 14.9.2018 13.00 | Publicerad på svenska 14.9.2018 kl. 14.25
Pressmeddelande

6,4 miljarder euro föreslås för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde för 2019. Likvärdigheten inom småbarnspedagogiken främjas och försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar utvidgas. Det föreslås tilläggsfinansiering för förverkligandet av gymnasiereformen och man stöder verkställandet av yrkesutbildningsreformen. Man föreslår extra satsningar på toppforskning och innovationsverksamhet. Ett läromedelstillägg kommer att införas i studiestödet. Invandrare ska snabbare komma in i studier och i arbetslivet. Reformen av museernas och den framställande konstens finansiering bereds och verkställs.

Man föreslår ett anslag på 924 miljoner euro inom undervisnings- och kulturministeriets huvudklass för den allmänbildande utbildningen, grundläggande konstundervisning och småbarnspedagogik. Finansieringen av den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken tas i huvudsak från finansministeriets förvaltningsområde som en del av statsunderstödssystemet för kommunernas basservice.

För främjandet av likvärdighet och deltagandenivå inom småbarnspedagogiken föreslås ett anslag på 10 miljoner euro för 2019. Genom finansieringen kan man minska undervisningsgrupperna och anställa extra personal i daghem i utmanande områden.

Försöken med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar fortsätter 2019 med hjälp av ett nytt anslag på 5 miljoner euro. Anslaget ska ersätta kommunerna för bortfallet av avgiftsinkomster för kommuner som förbinder sig att inte uppbära avgifter för femåringars småbarnspedagogik.

Försöken med studier i främmande språk inom den grundläggande utbildningen utvidgas. Studierna i det första främmande språket, dvs. A1-språket, inleds framöver redan i grundskolans första årskurs under vårterminen. Finansieringen för detta ha reserverats i den godkända planen för de offentliga finanserna 2019-2022.

Man föreslår 10 miljoner euro i tilläggsfinansiering för verkställandet av gymnasie- och studentexamensreformen. Statsandelsfinansieringen för gymnasieutbildningen, inkl. utbildning som förbereder för gymnasieutbildning, är 160,2 miljoner euro för 2019. Då man beaktar kommunandelen uppgår helhetsfinansieringen för gymnasieutbildningen till 600,5 miljoner euro.

För yrkesutbildningen föreslås totalt 838 miljoner euro för 2019. Då man beaktar kommunernas finansieringsandel riktas totalt nästan 1,8 miljarder euro till yrkesutbildning. Tilläggsfinansieringen på 9,4 miljoner euro för att öka utbildningsutbudet för att möta kompetensbehovet och för att minska ungdomsarbetslösheten fortsätter. Man fortsätter understöda verkställandet av yrkesutbildningsreformen och föreslår en tilläggsfinansiering på 15 miljoner euro för ändamålet. Arbetskraftsutbildning som siktar på examen och en del av arbetskraftsutbildningen som inte leder till examen överförs gradvis till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Som följd av detta ökar anslaget för yrkesutbildning med 29,3 miljoner euro.

Regeringen har vidare slagit fast att man i tilläggsbudget II för 2018 riktar 10 miljoner euro till snabbverkande åtgärder inom yrkesutbildningen för att komma åt kompetensbristen.

Man förslår ett anslag på 155 miljoner euro för det fria bildningsarbetet.

För högskoleundervisningen och forskningen föreslår man totalt 3,1 miljarder euro för 2019. Genom högskolornas grundfinansiering främjar man den högre utbildningens och forskningens kvalitet, verkningsfullhet och internationalitet. Man främjar också en arbetsfördelning som stödjer profilering och man utvecklar studiemiljöerna och studerandeurvalen. Samarbetet mellan högskolor och näringsliv stärks.

För att trygga tillgången till arbetskraft ha man redan i tilläggsbudget I för 2018 beviljat högskolorna en tilläggsfinansiering på 10 miljoner euro för studier som leder till en högskoleexamen eller delar av högskoleexamen inom IKT-branschen och andra branscher med arbetskraftsbrist. Regeringen har också slagit fast att man i tilläggsbudget II för 2018 riktar 10 miljoner euro till snabbverkande åtgärder inom universitets- och yrkeshögskoleutbildningen för att komma år kompetensbristen som råder bl.a. inom programmerings-, byggnads- och teknologiindustribranschen samt moduler inom social- och hälsovårdsbranschen.

Man föreslår att Finlands Akademis anslagsfullmakt höjs med 25 miljoner euro fr.o.m. 2019. Målet är att nivån på forsknings- och utvecklingsfinansieringen motsvarar 4 procent av BNP senast år 2030. Man förslår 9 miljoner euro för utvecklandet av datahantering och beräkning för 2019. För utvecklandet av småbarnspedagogikens personalstruktur föreslås 5 miljoner euro och för att åtgärda högre utbildades olika kompetensbehov föreslås totalt 16,6 miljoner euro för 2019.

Yrkeshögskolornas forsknings-, utvecklings och innovationsverksamhet stöds med 5 miljoner euro 2019 och därpå följande år. Anslaget ingick även i budgeten för 2018.

För att invandrare på ett smidigare sätt ska komma in i studier och i arbetslivet riktas, i samarbete med arbets- och näringsministeriet, ett anslag på 5 miljoner euro till servicemodellen i anslutning till kompetenscentrumverksamheten. Vidare har regeringen slagit fast att man i tilläggsbudget II för 2018 allokerar 3 miljoner euro för handledning av studerande till utbildning och arbetsliv vid de högskolor som har getts ansvaret för invandringen och för genomförande av kortvariga utbildningar vid högskolorna. För att förbättra språkkunskaperna i finska och svenska hos dem som står utanför arbetslivet ges tilläggsfinansiering på 2 miljoner euro.

Studiestödet föreslås få ett anslag på totalt 586 miljoner euro, varav studiepenningens andel är 421 miljoner euro. Man  föreslår att ett tillägg för undervisningsmaterial. Understödet riktas till studerande inom gymnasie- eller yrkesutbildningen som är yngre än 20 år och som kommer från familjer med små inkomster. Vidare föreslår man att antalet stödmånader per läsår i gymnasiet ökar med en månad samt att föräldrarnas inkomstbegrepp ändas och att man höjer inkomstgränserna kostnadsneutralt.

Kulturen och konsten föreslås få 444 miljoner euro, varav andelen som kommer från penningspelsverksamhetens avkastning är 246 miljoner euro. Över hälften (55 %) av den statliga finansieringen för kultur tas ur vinstmedel från penninspelsverksamhet. Anslagen för konst och kultur, som tas ur vinstmedel från penningspelsverksamhet, föreslås med åtta miljoner euro.

Av det ökade anslaget riktas 1 miljon euro till strukturförändring inom föreställande konst på det sk. fria fältet och 1 miljon euro till barns och ungas lika möjligheter att delta i konst och kultur samt till att utvidga procentprincipen. Därutöver riktas finansiering till bl.a. internationella samproduktioner inom filmbranschen, till utvecklandet av kommunernas kulturverksamhet och till utvecklandet av olika konstområden.

Ministeriet inleder under ramförhandlingarna våren 2018 verkställandet av reformen av statsandelssystemet, som slagits fast för 2020-2023, genom att förnya finansieringen för föreställande konst inom det fria fältet redan 2019. Centret för konstfrämjande kommer att övergå till 1 eller 3-åriga verksamhetsunderstöd samt att man godkänner produktionsunderlag inom ramen för verksamhetens finansiering i enlighet med sattsandelsarbetsgruppens förslag. Ett tilläggsanslag på 1 miljon euro riktas till 3-åriga verksamhetsunderstöd.

Målet är att förbättra förutsättningarna för konstnärligt och annat kreativt arbete. Kulturens grund bevaras som stark och livskraftig. Målet är också att öka kulturdeltagandet och att minska skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper i fråga om hur mycket man deltar i kultur.

Idrotten föreslås få 158 miljoner euro, varav 155 miljoner tas ur avkastning från penningspelsverksamhet.

Målet med idrottspolitiken är att främja en rörlig livsstil hos hela befolkningen, att öka delaktigheten samt att främja befolkningens välmående och hälsa. Man stöder medborgarverksamhet, samhällsansvarig och framgångsrik toppidrott, möjligheter till studier och träning för idrottare samt ombyggnaden av Olympiastadion och byggnadsprojektet i anslutning till Tammerfors allaktivitetsarena.

Riksomfattande och lokala idrottsförhållanden utvecklas och man stöder medborgarverksamheten för att främja idrott och motion. Målet är att man rör på sig mer i alla befolkningsgrupper. Toppidrotten utvecklas i syfte att stärka de internationella framgångarna, kunnande på hög nivå och uppskattningen för idrott.

Programmet Skolan i rörelse utvidgas och blir Studier i rörelse, som täcker i första hand läroanstalter på andra stadiet. Man föreslår en finansiering på 2,8 miljoner för projektet 2019.

Man föreslår ett anslag på 76 miljoner euro för ungdomsarbete, varav 55 miljoner tas ur vinstmedel från penningspelsverksamhet.

Genom finansieringen stödjer man ungas delaktighet, aktivitet och livshantering. Man främjar ungas möjligheter att påverka samt förmåga att och förutsättningar att fungera i samhället genom att stödja ungas uppväxt, självständighet, gemenskap, kunskap och färdigheter i anslutning till detta.

Förutsättningarna för det uppsökande ungdomsarbetet och stärkandet av ungas sociala ställning förbättras genom att man höjer anslagshelheten med 0,5 miljoner euro.

Under 2019 kan totalt 563,8 miljoner euro i avkastning från penningspelsverksamhet, outdelade vinstmedel och returnerade tippningsvinstmedel användas, dvs. ca 6,9 miljoner euro mindre än  i budgeten för 2018. Av vinstmedlen används minst 25 % för idrott och främjandet av idrottsfostran, 9 % för främjande av ungdomsarbete, 17,5 % för främjande av vetenskap och forskning och 38,5 % för främjande av konst. 21 % av utgifterna inom vetenskap finansieras genom avkastning från penningspelsverksamhet och inom konst, kultur, idrottsväsendet och ungdomsarbetet är andelen totalt 67 %.

Upplysningar:
- Anita Lehikoinen, kanslichef, tfn 0295 3 30182
- Eeva-Riitta Pirhonen, överdirektör (allmänbildande utbildning, småbarnspedagogik och fritt bildningsarbete), tfn 0295 3 30316
- Mika Tammilehto, överdirektör (yrkesutbildning), tfn 0295 3 30308
- Tapio Kosunen, överdirektör (högre utbildning och forskning), tfn 0295 3 30440
- Riitta Kaivosoja, överdirektör (kultur- och konstpolitik), tfn 0295 3 30129
- Esko Ranto, överdirektör (ungdoms- och idrottspolitik), tfn 0295 3 30115
- Virpi Hiltunen, konsultativ tjänsteman (studiestödet), tfn 0295 3 30110
- Kirsi Kangaspunta, direktör (invandrare), tfn 0295 3 30136
- Pasi Rentola, ekonomichef (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 3 30211
- Timo Ertola, konsultativ tjänsteman (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 3 30083

Regeringspropositioner som hänför sig till budgetförslaget:

  • RP med förslag till lagar om ändring av § 11 b i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturväsendet och lagen om fritt bildningsarbete
  • Regeringens proposition om tillägg för studiematerial  

Regeringens proposition med förslag till statsbudget för 2019 (FM)

Allmänbildande utbildning Bibliotek Forskning Högskoleutbildning och forskning Idrott Kultur Småbarnspedagogik Studiestöd Unga Utbildning Yrkesutbildning