UKM:s förvaltningsområde i regeringens rambeslut

Ungas tillgång till utbildning får stöd

Verkställandet av ungdomsgarantin stöds genom att öka antalet studieplatser inom yrkesutbildningen. Dessutom fortsätter verkställandet av det tidsbundna kompetensprogrammet för unga vuxna i åldern 20-29 fram till 2016. För att garantera förverkligandet av ungdomsgarantin ökas anslaget till grundläggande yrkesutbildning med totalt 48 miljoner euro under 2014-2017.

- I och med de här satsningarna kan minskningarna inom yrkesutbildningen förverkligas på ett kontrollerat sätt och med en mera resonlig tidtabell, säger undervisningsminister Jukka Gustafsson.

Läroavtalsutbildningen för unga stärks och inom läroavtalsutbildningen införs en förhandsperiod för unga. Ett försök med en övergång från yrkesutbildning vid en läroanstalt till läroavtalsutbildning genomförs. Sätten att genomföra lärande på arbetsplatsen blir mera mångsidiga i samarbete mellan anordnare av utbildning och arbetsplatserna. En tilläggsfinansiering på totalt 81 miljoner euro riktas under ramperioden till utvecklandet av läroavtalsutbildningen och lärande på arbetsplatsen.

- Det är viktigt att vi försöker hitta nya sätt att locka unga till läroavtalsutbildning samt att göra övergången från utbildning i skolform till läroavtal lättare. På så sätt blir det lättare för en ung person att inleda studier och på ett flexibelt sätt gå vidare till arbetslivet, betonar Gustafsson.

Under 2014 tas det förnyade ansöknings- och urvalssystemet för yrkesutbildning, gymnasieutbildning och högskoleutbildning, ansökningssystemet för vuxenutbildning samt utbildningsinformationstjänsterna i bruk.
Regeringens proposition om förordningar som gäller dagvården avlåts till riksdagen under vårsessionen 2014. Elevkårernas verksamhet blir permanent på grundstadiet. Utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ordnas för invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål. 400 000 euro allokeras till utvecklingsåtgärder för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning för 2014, 1 500 000 euro för 2015, 2 500 000 euro för 2016 och 3 500 000 euro för 2017.

Yrkeshögskolornas strukturella reform påskyndas

Lagstiftningen som gäller yrkeshögskolorna ändras 1.1.2014 i syfte att påskynda yrkeshögskolornas strukturella reform samt för att förbättra verksamhetens kvalitet och verkningsfullhet. I samband med tidsplanen för totalreformen av statsandelssystemet bedömer man hur överföringen av yrkeshögskolornas finansiering från kommunerna till staten samt förändringen av ställningen som juridisk person ska genomföras. Staten bereder sig på att göra finansiella investeringar i yrkeshögskolorna år 2015 till stöd för reformen.

Budgeteringen av forskningsanslagen för Finlands Akademi ändras

Finlands Akademis fullmakt att bevilja anslag ökas från och med 2014 på årsnivå med 10 miljoner euro för verkställandet av forsknings-, utvecklings- och innovationsprogrammet, med beaktande av programmet ICT2015. Som engångsföreteelse minskas Akademins fullmakt med 17 miljoner euro 2014. Budgeteringen av forskningsanslagen för Finlands Akademi kommer att ändras så att de baserar sig på förslagsanslag, och de anslag som Akademin under tidigare budgetår samlat på sig kommer att användas för att finansiera Akademins förbindelser under 2013-2015. Att man använder de överförda anslagen gör att det nya anslag som behövs för att finansiera användandet av fullmakten för forskningsanslag som engångsföreteelse minskar under i frågavarande år. Framöver ändras anslagens årsbelopp så att de i högre grad utbetalas i efterhand och på så sätt bättre sätt motsvarar det verkliga behovet.

Studiestödet skall bli mera sporrande

Studiestödet binds vid index fr.o.m. den 1 augusti 2014.

Studiestödssystemet förnyas i enlighet med regeringsprogrammet och regeringens strukturpolitiska ställningstagande så att det stöder studier på heltid och en snabbare utexaminering.

På högskolenivå tas studielånsersättning i bruk. Ersättningen är klarare än studielånsavdraget och sporrar på ett bättre sätt till avläggandet av examen samt tryggar återbetalningen av lånet. Studielånets brukbarhet förbättras också genom att man frångår räntan på en procent under studietiden och binder inkomstgränserna för ränteunderstöden till index. För att uppmuntra till regelbundna studier förutsätts framöver att en person som erhåller studiestöd avlägger minst 20 studiepoäng per läsår.

Föräldrarnas inkomstgräns, som begränsar studiepenningen för studerande på andra stadiet i åldern 18-19 som bor självständigt, höjs med 30 procent. Därutöver preciseras grunderna för hur stödtiden räknas ut och den maximala stödtiden på 70 stödmånader på högskolenivån minskas.

- Med tanke på den finländska utbildningens jämlikhet är det oerhört viktigt att studiestödssystemet även framöver grundar sig på studiepenning och bostadstillägg. Att vi inte går mot ett system där man i högre grad blir tvungen att ta lån är en viktig seger. Nu går vi också i rätt riktning när det gäller lika studiestödsmöjligheter för såväl studerande på andra stadiet och högskolestadiet i och med korrigeringen på 30 procent i föräldrarnas inkomster, säger kultur- och idrottsminister Paavo Arhinmäki, som svarar för studiestödet.

Kulturinstitutionernas inbesparingar verkställs gradvis

Statens konstmuseum, som hittills har finansierats med budgetmedel, omvandlas i enlighet med regeringsprogrammet till Nationalgalleriet från och med ingången av 2014. Framöver finansieras Nationalgalleriets verksamhet, med undantag av hyran, ur tippningsvinstmedel. Då det finns fler som delar ut tippningsvinstmedel blir det förmånstagarna som känner av inbesparingarna. Man beslöt dock under ramförhandlingarna att dessa verkningar mjukas upp med tillfällig hjälp av fonden för tippningsvinster.

- De besparingar som förverkligandet av regeringsprogrammet hade inneburit för aktörer inom konst och kultur hade varit orimligt stora. Sparåtgärderna förverkligas nu gradvis så att man under ramperiodens första år 2014 lösgör 10 miljoner euro ur fonden för tippningsvinstmedel, vilket halverar behovet av besparingar under nästa år. Vi tar också fonden till hjälp under övriga år under ramperioden, så att vi i stort sett kan trygga förmånstagarnas finansieringsnivå för 2014. Med hjälp av den här lösningen vill vi underlätta kulturaktörernas situation och möjlighet att bereda sig på framtiden, säger minister Paavo Arhinmäki.

En sparåtgärd som slogs fast under ramförhandlingarna var att indexen för kulturinstitutionernas statsandelar fryses för 2014.

- Att frysa index innebär att understöden till teatrarna, museerna och orkestrarna inte automatiskt höjs under nästa år, sägerArhinmäki.

I fråga om kulturinstitutionernas statsandelar beslöt man i ramförhandlingarna att den tillfälliga sparlag som gäller statsandelar blir permanent. Det innebär att de engångsnedskärningar i statsandelarna som trädde i kraft från och med ingången av 2012 fortsättningsvis gäller.

Till de positiva nyheterna i ramförhandlingarna hör beslutet att inleda grundkapitaliseringen av Nationalgalleriet, som omvandlas till stiftelse. Under åren 2014-2016 riktas under varje år 10 miljoner euro i ramperiodens budgetmedel till Nationalgalleriets grundkapital, dvs. totalt 30 miljoner euro. Beloppet investeras som grundkapital för att trygga Nationalgalleriets verksamhet.

Det journalistiska bildarkivets verksamhet blir permanent genom att Museiverket får ett årligt anslag för ändamålet. Nationella audivisuella arkivet och Centret för mediefostran och bildprogram går samman vidd ingången av 2014. Idrottslagen reformeras.

De höjningar i låneersättningen för 2012 och 2013 som riksdagen slagit fast är fortsättningsvis i kraft, beslöt man i ramförhandlingarna.

- Låneersättningen har under min period under två år stigit med nästan 30 procent, men vi har fortfarande långt kvar innan vi når den nordiska nivån, säger minister Arhinmäki.

Den uppskattade tillväxten på tippningsvinstmedlens avkastning är 1 % för varje ramår. Meningen är att tippningsvinstmedel även används för den grundläggande renoveringen av Helsingfors Olympiastadion.

Ytterligare information:

Utbildnings- och forskningspolitik
- specialmedarbetare Aleksi Kalenius, tfn 040 125 1032
- överdirektör Anita Lehikoinen, tfn 0295 3 30182
- överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen, tfn 0295 3 30258
-  direktör Kirsi Kangaspunta, tfn 0295 3 30136

Kultur-, idrotts- och ungdomspolitik
- specialmedarbetare Anne Moilanen, tfn 050 347 8299
- överdirektör Riitta Kaivosoja, tfn 0295 3 30129

Studiestödet
- konsultativa tjänstemannen Virpi Hiltunen, tfn 0295 3 30110