OECD:s jämförelserapport
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD:s jämförelserapport över utbildningssystemen Education at a Glance 2006 som publicerades på tisdagen ger en ytterst effektiv bild av den finländska utbildningsinstitutionen. Finlands resultat visar på en effektivitet i världsklass, men i fråga om kostnader och tidsanvändning ligger Finland på medelnivå inom OECD och EU. Jämfört med förra året är resultaten rätt oförändrade. Education at a Glance ger med hjälp av mångsidiga jämförelseindikatorer en bild av utbildningens ställning och utvecklingstrender i OECD-länder och i vissa länder utanför OECD som Ryssland, Brasilien, Chile och Israel. Uppgifterna i rapporten är i huvudsak från 2004.
Utbildningskvaliteten hög i Finland
Utbildningens resultat i Finland är i toppklass i OECD. Nästan alla elever genomgår grundskolestadiet och 89 % av personer i åldern 25-35 har genomgått utbildning på andra stadiet. Finland placerar sig på nionde plats i en jämförelse mellan 34 länder i fråga om deltagande i utbildning på andra stadiet. I Finland är det också vanligare än i de andra jämförelseländerna i medeltal att delta i högskoleutbildning. Finländarna slutför också sina högskolestudier i högre grad än i andra OECD-länder.
I rapporten går man igenom PISA-resultaten och deras bakgrund. Resultaten visar att finländska ungdomar i 15 års åldern är bäst i världen på matematik, att läsa och på naturvetenskaper. Ett exempel på att nivån i Finland är så hög är att 16 länder hade en betydligt högre procent av elever som stannar på klassen (under 7 % i Finland), och ändå är matematikresultaten i Finland världens bästa. I Schweiz, Holland, Belgien, Luxemburg, Spanien, Portugal, Tyskland, Frankrike, Turkiet och Mexico blir över 15 % av eleverna på grundskolestadiet på klassen. I Finland är också skillnaderna mellan de olika skolorna är minst i världen när det gäller inlärningsresultat.
Utbildning ger behörighet för arbetsmarknaden
Enligt OECD:s undersökningar ökar utbildning såväl behörigheten på arbetsmarknaden som inkomstnivån. En stor del av arbetslösa personer i 25-29 års åldern saknar gymnasie- eller yrkesutbildning. Den tydligaste skillnaden mellan män och kvinnor gällande sysselsättning kunde noteras bland de lägst utbildade. Då utbildningsnivån steg minskade också skillnaderna mellan män och kvinnor i fråga om sysselsättning betydligt. Sysselsättningsskillnaderna mellan män och kvinnor i Finland är minst i världen på alla utbildningsnivåer.
De krympande ålderklasserna utmanar utbildningsplaneringen
De krympande åldersklasserna gör att utmaningen att producera utbildningstjänster kostnadseffektivt är ännu större än tidigare. I bara sju av OECD-länderna kommer 5-14-åringarnas ålderklass att växa fram till 2015. I Finland minskar denna åldersklass med ca tio procent, dvs. mera än i OECD-länderna i genomsnitt. Situationen är sämre än i Finland i nio andra länder. Bland dessa länder kan nämnas bl.a. Tyskland, Österrike, Schweiz och Korea. De ungas ålderklass minskar i alla nordiska länder fram till 2015.
I de flesta OECD-länder kommer barns och ungas ålderklasser att minska som mest under de tio kommande åren, varefter minskningen utjämnas något. Befolkningsutvecklingen är dock regionalt ojämn, vilket i synnerhet inom den grundläggande utbildningen betyder att utmaningarna är stora när det gäller att säkra en effektiv men samtidigt trygg skolgång för barnen.
Utbildningsutgifterna på medelnivå jämfört med OECD-länderna
Finlands utbildningsutgifter är på medelnivå bland OECD-länderna. Rika länder som investerar mest i utbildning är Schweiz, USA och Norge samt på grund- och andra stadiet Luxemburg. Om man jämför de ökade utbildningsutgifterna med det ökade elevantalet under de senaste tio åren är utvecklingen i Finland på medelnivå i OECD på alla utbildningsnivåer. Om man granskar utbildningsinvesteringarna per studerande i Finland har de vuxit inom alla sektorer jämfört med situationen 1995 och tillväxten har varit en aning större än i de andra nordiska länderna.
Utbildningskostnaderna 2003 var i Finland 6,1 % av bruttonationalprodukten, vilket är nära OECD:s genomsnitt.
Antalet arbetsdagar på grundskolestadiet och andra stadiet på medelnivå i OECD
Finland har färre undervisningstimmar på grundskolestadiet än i något av de andra länderna i jämförelsen. Det obligatoriska timantalet för elever i 7-14 års åldern var 2000 timmar färre i Finland än t.ex. i Holland, Australien eller Italien. Finland har 189 arbetsdagar på grundskolestadiet och andra stadiet, vilket representerar medelnivån bland OECD- och EU19-länderna.
Education at a Glance 2006 (ISBN 9264025316) kan beställas via Suomalainen kirjakauppa, [email protected], tfn (09) 852 7907.
Ytterligare information:
- undervisningsrådet Matti Kyrö (Utbildningsstyrelsen), tfn (09) 7747 7124
- www.oecd.org