Gymnasieutredning: Gymnasieutbildningen uppskattas, utmaningen är framtidens kompetensbehov
Undervisnings- och kulturministeriet har publicerat en utredning om gymnasiernas nuläge och utvecklingsbehov. Utredningen är ett sammandrag av resultaten från befintliga undersökningar, utredningar och rapporter som gäller gymnasieutbildningen. Gymnasieutbildningen erbjuder beredskap för fortsatta studier, dock finns det utvecklingsbehov bl.a. i fråga om framtidens kompetensbehov, internationalisering och gymnasieelevernas välmående.
Genomströmningen i gymnasiet är på en hög nivå. År 2015 fullföljde 80 procent av eleverna sina gymnasiestudier inom den utsatta tiden på tre år. Antalet avlagda studentexamina har sjunkit 7 procent under tio år. Antalet avlagda studentexamina var störst i åldersgruppen med personer som är födda 1981, därefter har antalet sjunkit.
Antalet personer som väljer att studera och skriva lång matematik i studentexamen har minskat. Även språkreserven har blivit knappare. I allt högre grad studerar gymnasisterna endast två språk.
-Gymnasiet erbjuder en positiv attityd till fortsatta studier, men producerar inte alltid den kompetens som krävs för högskolestudier. Utmaningarna gäller främst färdigheter i anslutning till att förstå saker på ett djupare plan samt till informationsbehandling och kritiskt tänkande, betonar projektchefen Tiina Silander.
Skolutmattning bland gymnasieelever har ökat. Av flickorna upplever ca var femte och av pojkarna knappt under tio procent skolutmattning.
Gymnasielärarna är i hög grad behöriga för sin uppgift (ca 98 %). Digitaliseringen, det nya pedagogiska tankesättet, det ökade behovet av stöd hos elever och studerande, förändringar i arbetslivet, globaliseringen, den ökade kulturella mångfalden samt ändringar i verksamhetskulturen utmanar lärarnas kompetens allt mer.
Traditionen med att läraren utför sitt arbete ensam är fortfarande rådande i gymnasierna. Att lära sig av andra, att göra saker tillsammans samt annan praxis i anslutning till en utvecklad gemenskap är mera sällsynta företeelser i Finland jämfört med andra länder.
Övergången från andra stadiet till fortsatta studier är långsammare i Finland än genomsnittet i OECD-länderna. En tredjedel av studenterna fortsätter studera direkt efter gymnasiet. Antalet studerande som håller ett mellanår har vuxit med över tio procent på tio år.
Gymnasierna samarbetar ofta med högskolorna och arbetslivet på olika sätt. Samarbetet har utvidgats men verksamhetsmodellerna har förblivit branschspecifika och lokala.
Alla gymnasieelever har inte möjlighet att få erfarenheter av internationell verksamhet, trots att ungas egen verksamhetsmiljö är allt mer internationell. Endast var nionde gymnasist åker för att studera utomlands. I ca hälften av gymnasierna fanns internationella studeranden.
Målet ett attraktivt gymnasium som motsvarar framtidens kompetensbehov
Gymnasieutredningen ger bakgrundsfakta för planeringen och förverkligandet av undervisnings- och kulturministeriets projekt Det nya gymnasiet. Regeringen fattade beslut om gymnasiereformen under vårens ramförhandlingar. Målet med reformen är att öka gymnasieutbildningens attraktionskraft som en allmänbildande utbildningsform som förbereder för högskolestudier, att stärka utbildningens kvalitet och inlärningsresultat samt att göra övergången från andra stadiet till högskolenivån smidigare.
Utredningen har gjorts som ett tjänstemannaarbete inom ramen för UKM:s enhet för gymnasiereformen. Som utomstående sakkunniga deltog Sirkku Kupiainen vid Centret för utbildningsevaluering vid Helsingfors universitet samt Katariina Salmela-Aro vid Helsingfors universitet.
• Lukioselvitys – kooste lukion nykytilaa ja kehittämistarpeita koskevista selvityksistä ja tutkimuksista (på finska)
• Information om projektet Det nya gymnasiet
Mer information:
- projektchef Tiina Silander, tfn 0295 3 30188
- specialmedarbetare Daniel Sazonov, tfn 045 129 6812