Kulturen spelar en viktig roll i utvecklingssamarbetet

Utgivningsdatum 29.5.2007 8.00
Typ:Pressmeddelande -

I internationella sammanhang har kulturens och kultursektorns betydelse stärkts inom utvecklingssamarbetet, speciellt genom Unescos och Europarådets arbete men även på senare tid genom den europeiska kommissionen. I synnerhet UNESCO:s allmänna förklaring om kulturell mångfald och dess genomförande är av avgörande betydelse i sammanhanget.

- Inom utvecklingssamarbetet framträder två aspekter som anknyter till kulturen. Å ena sidan har utvecklingssamarbetet en kulturanknyten dimension som det är möjligt att stärka med interkulturell kompetens. Vidare kan man utnyttja kultur som ett verktyg som främjar dialogen människor emellan. Å andra sidan hänvisar man till kultursektorn där konst och utveckling av kulturen i sig är en verksamhet, konstaterade kultur och idrottsminister Stefan Wallin när han öppnade seminariet Rättvis kultur – kultur för hållbar utveckling

Seminariet Rättvis kultur – kultur för hållbar utveckling samlar idag den 29 maj nordiska aktörer och tjänstemän inom kultur- och utvecklingspolitik samt representanter för utvecklingsländerna till ett två dagar långt seminarium till Hanaholmen, kulturcentret för Finland och Sverige. De mest framträdande talarna vid seminariet är författare Henning Mankell från Sverige och direktör Palesa Kadi från Sydafrika.

Seminariet fokuserar på kultursektorns kreativa och innovativa roll i utvecklingssamarbetet. Kultursektorn har ett viktigt uppdrag när det gäller att främja hållbar social och kulturell utveckling och att minska fattigdom. Att stärka kultursektorerna i samarbetsländerna och främja ett aktivt samhälleligt deltagande är syftet med utvecklingssamarbetet som hänför sig till kultursektorn. Det finns klara beröringspunkter mellan utvecklingssamarbetet inom kultursektorn och främjandet av mänskliga rättigheter, ökad förståelse mellan kulturer och god förvaltning. Kulturell frihet och kulturell mångfald är även självständiga utvecklingsmål.

- Konsten och de skapande branscherna har en framträdande betydelse också i ett ekonomiskt sammanhang. De besitter en potential som man har förstått att fullt ut uppskatta först under senare tid. De skapande branschernas roll och ekonomiska möjligheter betonas speciellt i sådana utvecklingsländer som eventuellt saknar ekonomiskt kapital och naturresurser av mera betydande slag. I gengäld har de här länderna ofta ett rikt andligt kapital och en rik kultur att falla tillbaka på, fortsatte Wallin.

Av de nordiska länderna har i synnerhet Sverige, Norge och Danmark redan inlett ett systematiskt utvecklingssamarbete inom kultursektorn. Nya möjligheter för ett intensifierat nordiskt samarbete kartläggs under seminariet.

Kulturens roll i utvecklingssamarbetet har i Sverige, Norge och Danmark vuxit under de senaste åren. Även i Finland finns det goda exempel. Finland har exempelvis satsat på utbildning inom kultursektorn, främjat kulturproduktion, bidragit till att professionellt verksamma personer i ökande grad bildar nätverk samt intensifierat samarbete mellan personer och organisationer som företräder professionella i norr och i söder. Med projekt som ansluter sig till litteratur främjar man ökad läskunnighet på områden med stor fattigdom. Detta gör man bl.a. genom att utveckla biblioteken, att stödja en ökande utgivning av litteratur för barn samt läskunnighetskampanjer av olika slag. Finland har bl.a. satsat mycket på långvarigt utvecklingssamarbete som stöder rätten till utbildning på eget modersmål. Syftet med stödet som riktas till museer är att främja skyddet av kulturarv, som i många länder är i fara bl.a. på grund av smuggling och konflikter.

Rättvis kultur innebär förverkligade kulturella rättigheter och allas tillgång till kulturell mångfald oavsett ålder, kön, språk, tillhörighet till nationell minoritet, funktionshinder, etnisk, religiös eller kulturell bakgrund. Dessa aspekter bör fungera som rättesnören också inom utvecklingssamarbetet.