Grupp: Finland skall få ett toppuniversitet inom teknik, handel och konst

Planeringsgruppen uppskattar att forskningsområdena inom den helhet som Tekniska högskolan, Helsingfors handelshögskola och Konstindustriella högskolan bildar är av central betydelse för utvecklingen av Finlands konkurrenskraft. Planeringsgruppen föreslår kraftiga åtgärder för att man effektivt och snabbt ska kunna utnyttja de möjligheter som står till buds. Detta betyder att de tidigare nämnda universiteten, som hör till de mest ansedda universiteten i Finland på sina områden, slås samman till ett teknologiskt, ekonomiskt och konstindustriellt universitet som kan konkurrera på internationell nivå såväl om toppforskare som om de mest begåvade studerandena.

Grundandet av ett starkt och strukturmässigt nytt universitet är ett nationellt projekt som gagnar hela det finländska samhället. Eftersom universitetet skall vara internationellt konkurrenskraftigt inom forskning och undervisning på toppnivå behövs det tillräckliga resurser, ett ledningssystem som stöder en strategisk reform, en självständig personalpolitik samt en inlärnings- och studerandecentrerad kultur inom undervisningen och forskarutbildningen.

Planeringsgruppen föreslår följande:
• i inledningsfasen bildas det nya universitetet av tre högskolor (Schools) Tekniska högskolan, Helsingfors handelshögskola, Konstindustriella högskolan
• universitetets enhetsstruktur och lösningarna på läroämnesnivå specificeras allt efter hur universitetet riktar sig till olika områden genom sin egen strategi och hurudana landsomfattande beslut som fattas om den strukturella utvecklingen av högskolorna
• namnet på universitetet slås fast under den fortsatta beredningen
• universitetet är en privaträttslig stiftelse. Fram till år 2012 placerar staten 500 miljoner euro och näringslivet och andra privata donatorer minst 200 miljoner euro i stiftelsens grundkapital
• universitetets verksamhet finansieras genom statsunderstöd, konkurrensbaserad forskningsfinansiering, utbildningstjänster, avkastningen på stiftelsens kapital samt genom donationer till grundkapitalet och till olika fonder
• universitetets finansieringsgrund förstärks avsevärt: de medel som används för verksamheten fördubblas fram till år 2012 (från 171 miljoner år 2007 till 342 miljoner år 2012) genom att universitetet beviljas statsunderstöd
• universitetets strategiska ledning utgörs av stiftelsens styrelse och en av styrelsen vald rektor (President) som har vittgående befogenheter
• stiftelsens högsta beslutsfattande organ är en styrelse som består av framstående personer utanför universiteten. I styrelsen ska åtminstone staten, vetenskapssamfundet, näringslivet och alumnikåren vara representerade
• varje högskola leds av en dekanus (Dean) som utnämns av universitetets styrelse på förslag av rektorn. Dekanus huvuduppgift är att utveckla högskolans forskning och undervisning och dess växelverkan med det övriga samhället
• dekanus utnämner institutionernas prefekter och leder en direktion som behandlar akademiska frågor inom högskolan. I direktionen skall professorerna, den övriga akademiska personalen samt studerandena vara representerade
• varje högskola väljer själv sina studerande och bygger upp sina examensprogram utgående från lagstiftningen och de principer som universitetets styrelse fastställer
• i sin strategi förenar universitetet bred grundutbildning och spetsforskning på internationell nivå, utnyttjar universitetets allt starkare mångvetenskaplighet och skapar nya slags strukturer för att främja universitetets interna samarbete. Exempel på detta är tvärvetenskapliga forskningsprogram, examina som kombinerar olika utbildningsområden samt Innovationsinstitutet som grundas för att fördjupa samarbetet mellan forskningsområdena och främja produktutveckling, innovationsforskning och företagsamhet.
• i sina biämnen och valfria studier kan studerandena utnyttja universitetets hela undervisningsutbud; antalet utländska examensstuderande och utbytesstuderande samt engelskspråkiga examensprogram ökas på ett kontrollerat sätt till en betydligt högre nivå än för närvarande
• anställningsvillkoren för lärare och forskare, karriärsystemet och möjligheterna att bilda egna forskningsgrupper följer praxis som hjälper universitetet att konkurrera om internationella toppforskare inom sina kärnområden
• i och med status som privaträttslig stiftelse övergår man från tjänsteförhållanden till anställningsförhållanden; den gamla personalens pensionsutfall och andra anställningsförmåner hålls minst på samma nivå som tidigare enligt vad som utreds särskilt; universitetet får arbetsgivarens förhandlingsrättigheter i fråga om anställningsvillkor
• man försöker göra det nya universitetets kampusstruktur tätare genom att göra kampusområdet så enhetligt som möjligt på lång sikt och utreder de möjligheter som Otnäs i Esbo erbjuder
• de mål och finansieringsramar som förslagen utgör tas upp i programmet för den regering som bildas våren 2007 så att man kan avancera raskt i grundandet av universitetet.

Det finländska universitetsväsendets ställning inom det internationella universitetsfältet uppfyller inte de krav som globaliseringen ställer. I många utredningar och både inhemska och europeiska strategier har man konstaterat att det finns ett behov att reformera universitetens strukturer, verksamhet och ledningssystem samt stärka universitetens internationalitet och finansieringsgrund. Finlands konkurrenskraft förutsätter både ett högklassigt högskolesystem och enskilda universitet där forskningen och undervisningen inom nyckelområdena ligger på internationell toppnivå eller nära den.

Planeringsgruppen poängterar att förslagen måste förverkligas som en helhet för att man skall nå det mål som ställts upp – ett universitet av världsklass.

För att genomföra dessa åtgärder grundar man en projektorganisation under ledning av undervisningsministeriet genast efter att besluten om regeringsprogrammet har fattats. För projektet bildas en ledningsgrupp som består av representanter för statsmakten och näringslivet samt av rektorerna för de tre tidigare nämnda universiteten och av andra behövliga experter. Projektet fördelas i delprojekt. Delprojekt behövs åtminstone för grundandet av stiftelsen, ändringar i lagstiftningen, organisationsstrukturen och ledningssystemet, statens grundfinansiering och styrning, personalfrågor, studiefrågor och studentservice samt kampus- och fastighetsfrågor. Universitetet ska börja sin verksamhet 1.1.2009.

Undervisningsministeriet utnämnde statssekreterare Raimo Sailas från finansministeriet som ordförande för planeringsgruppen. Till övriga medlemmar kallade ministeriet rektor Matti Pursula, Tekniska högskolan, rektor Eero Kasanen, Helsingfors handelshögskola, och rektor Yrjö Sotamaa, Konstindustriella högskolan. Undervisningsministeriet utsåg dessutom professor Yrjö Neuvo och kansler Matti Lehti som medlemmar. Deras uppgift var att samla en grupp sakkunniga från näringslivet som stöd för planeringsarbetet. Arbetsgruppens sekreterare var professor Turo Virtanen från Helsingfors universitet. Universiteten tillsatte ett sekretariat på tre personer till gruppens förfogande. Helsingfors handelshögskola utsåg professor Sami Torstila som sekreterare, medan Konstindustriella högskolan utsåg direktör Eija Nieminen och Tekniska högskolan diplomingenjör Matti Hosia. Som kontaktperson vid undervisningsministeriet fungerade undervisningsrådet Ari Saarinen.

Ytterligare information:
- statssekreterare Raimo Sailas, ordförande, tfn (09) 160 33000
- rektor Matti Pursula, Tekniska högskolan, tfn (09) 451 2000
- rektor Eero Kasanen, Helsingfors handelshögskola, tfn (09) 431 38200,
- rektor Yrjö Sotamaa, Konstindustriella högskolan, tfn (09) 756 30200
- professor Turo Virtanen, generalsekreterare, tfn (09) 1912 4824

_ _ _

Tre planeringsgrupper har berett nya strukturer för universitetens verksamhet. Grupperna överräcker sina förslag 19.2.2007. En gemensam struktur för verksamheten vid Åbo universitet och Åbo handelshögskola bereddes under ledning av vicehäradshövding Markku Linna och en gemensam struktur för Joensuu universitet och Kuopio universitet under ledning av professor Reijo Vihko. Under ledning av statssekreterare Raimo Sailas bereddes ett förslag om fördjupat samarbete mellan Tekniska högskolan, Helsingfors handelshögskola och Konstindustriella högskolan samt en därtill hörande plan för genomförande och en tidtabell för delprojekten.

Den strukturella utvecklingen av universiteten baserar sig på statsrådets beslut från år 2005 om den strukturella utvecklingen av det offentliga forskningssystemet samt på undervisningsministeriets principiella riktlinjer från år 2006 för utvecklandet av det finländska högskolenätet. Det nuvarande högskolenätet på 20 universitet och 28 yrkeshögskolor är alltför tätt i förhållande till de resurser som anslås och i en internationell jämförelse. Undervisningsministeriet understöder olika projekt som syftar till att utveckla högskolorna strukturellt och ta fram modeller för samarbete mellan universiteten.

En förbättring av kvaliteten på universitetens undervisning och forskning och en höjning av universitetens internationella attraktionskraft och konkurrensförmåga förutsätter att verksamheten samlas i större helheter och att högskolorna profilerar sig, samarbetar, bildar nätverk och blir mera internationella.