Arbetsgruppen: Många vägar till utbildning i arbetsledning

Under de närmaste åren kommer flera tusen personer med uppgifter inom arbetsledning att lämna arbetsmarknaden. Rekryteringsbehovet av arbetsledare växer speciellt inom byggnadssektorn och industrin, men också inom många serviceområden. De tillträdande unga åldersgrupperna räcker inte till för att ersätta det tomrum som uppstår då en stor del av arbetskraften går i pension, utan även personer som redan är ute i arbetslivet måste rekryteras för arbetsledaruppgifter. Samtidigt bör utbildningen i arbetsledning göras mera attraktiv. Arbetsgruppen som utrett nuläget inom utbildningen, kompetensbehoven inom byggnadssektorn och industrin samt de kvantitativa utvecklingsbehoven av utbildningen överräckte sin promemoria till undervisningsminister Antti Kalliomäki på fredagen.

Enligt arbetsgruppen bör utbildning i arbetsledning ordnas så att personer med olika utbildningsbakgrund och arbetserfarenhet smidigt och ändamålsenligt kan skaffa sig den kompetens som behövs i arbetsledningsuppgifter inom deras bransch. Det bör vara möjligt att utbilda sig till arbetsledare inom alla branscher såväl i yrkeshögskolor som i yrkesutbildning på andra stadiet.

Arbetsgruppen konstaterar att det krävs intensivt samarbete mellan utbildningsanordnare och arbetslivet för att behovet av utbildning i arbetsledning skall kunna tillfredställas. Vid sidan av det offentliga utbildningssystemet behövs även utbildning som finansieras och ordnas av företag och arbetsplatser. Dessutom bör utbildningsmodeller som utgår från arbetslivet utvecklas ytterligare och arbetsgivarna bör i högre grad se till förutsättningarna för utbildning på arbetsplatsen.

Yrkesutbildningen på andra stadiet - speciellt tilläggsutbildningen och fortbildningen - borde enligt arbetsgruppen utvecklas så att den i högre grad kan erbjuda en väg till kompetens i arbetsledning. Den förberedande utbildningen för specialyrkesexamina bör utvecklas så att den ger den arbetsledarkompetens som krävs i grunderna för examina. Arbetsgruppen konstaterar också att läroavtalsutbildningen i arbetsledning bör förstärkas genom ett tillräckligt utbud samt genom att förutsättningarna för utbildning på arbetsplatser tryggas. Utbudet av tilläggsutbildning i form av läroavtal bör ökas enligt arbetslivets behov.

Inte bara specialyrkesexamina, utan också påbyggnadsexamina, som bygger på grundläggande yrkesutbildning och därefter inhämtad tillräcklig arbetserfarenhet, behöver utvecklas. Detta skulle göra det möjligt att förena yrkeshögskolornas och yrkesutbildningsanordnarnas kompetens. Genom de nya utbildningsformerna kunde man svara på de branschspecifika kompetensbehoven i arbetsledning.

För genomförandet av påbyggnadsprogrammen och -examina svarar enligt förslaget anordnarna av yrkesutbildning i samarbete med yrkeshögskolorna. Utbildningen skall planeras och genomföras i samarbete mellan yrkeshögskolor, yrkesutbildningsanordnare, arbetslivet och andra centrala intressentgrupper. I den gemensamma utbildningen borde det också avtalas om principer enligt vilka redan genomförda studier vid behov kan räknas tillgodo i yrkeshögskolornas examensinriktade utbildning.

Sedan 1997 har det inom teknik och kommunikation varit möjligt att avlägga en produktionsinriktad ingenjörsexamen som är mera praktiskt inriktad än övrig ingenjörsutbildning. Ett flertal andra yrkeshögskoleexamina, till exempel tradenom- och restonomexamina, innehåller undervisning som ger en viss chefskompetens. Arbetsgruppen konstaterar dock att den produktionsinriktade ingenjörsexamen bör utvecklas så att den ger större möjligheter än för närvarande att skaffa sig kompetens som arbetsledare.

Enligt arbetsgruppen bör den praktiska inriktningen och arbetslivscentreringen i den produktionsinriktade ingenjörsutbildningen förstärkas. Undervisningsplanen bör utvecklas så att tyngdpunkten ligger mer på produktion, underhåll, byggande och de tekniska tjänsternas innehåll. Viktiga är även ledarkunskaperna hos människor och inom produktionen samt tekniskekonomisk och allmän kompetens i arbetslivet.

Den produktionsinriktade ingenjörsutbildningen bör utvecklas så att praktiken och de studier som sker på en arbetsplats bildar ett kontinuum som stöder studerandens yrkesutveckling. Genom studier på en arbetsplats i början av studietiden säkras den studerandes tillräckliga praktiska arbetslivserfarenhet i sin egen bransch och de studerande binds till en produktionsinriktad utbildning. I ett senare skede av studier på arbetsplatsen är det meningen att den studerande skall få studera uppgifter på arbetsledar- och tjänstemannanivå. Arbetsgruppen rekommenderar att planeringen av studier på arbetsplatsen, studiehandledningen och utvärderingen ytterligare utvecklas i den produktionsinriktade ingenjörsutbildningen. Studier på arbetsplatsen bör främjas genom anordnande av utbildning i arbetsledning för såväl handledande lärare som representanter för arbetsplatserna.

En avvikande mening till promenorian har anmälts.

-- -- --

Publikationen (Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2006:10) kan efter offentliggörandet läsas på adressen: http://www.minedu.fi/julkaisut/koulutus/2006/tr10/tr10.pdf

Ytterligare information: överinspektör Anne-Mari Sund, puh. (09) 160 77023, undervisningsrådet Mika Tammilehto, puh. (09) 160 77316