Arbetsgrupp har lagt fram förslag till utveckling av studiestödet - både nödvändiga och grundliga reformer tas upp
Den arbetsgrupp som haft i uppgift att bereda en totalreform av studiestödet har bedömt såväl nuläget som de viktigaste utvecklingsbehoven i fråga om studiestödet. De nödvändiga utvecklingsbehov som tas upp gäller bland annat att återinföra studiestödets indexbindning och att utveckla ränteunderstödet och praxis för beviljande av lån i syfte att öka studielånets säkerhet. Arbetsgruppens förslag överlämnades till minister Sandra Bergqvist den 30 januari.
De viktigaste grundligare ändringar som föreslås gäller ökning av studiepenningens andel, utveckling eller slopande av studielånskompensationen samt studiestödstiderna. Dessutom behöver begreppen kring studiestöd förtydligas och verkställigheten av systemet underlättas. Under den fortsatta beredningen är det nödvändigt att bedöma konsekvenserna av förslagen.
- Arbetsgruppen har bedömt studiestödets nuläge på ett mångsidigt sätt och lagt fram flera välbehövliga utvecklingsförslag som man kommer att ta ställning till under våren. I enlighet med regeringsprogrammet är avsikten att trygga försörjningen under studietiden, stärka de sporrande elementen i studiestödet och stödja slutförandet av studierna inom målsatt tid, säger idrotts- och ungdomsminister Sandra Bergqvist.
Studiestöd för studerande på andra stadiet: fokus på incitament och på de läropliktigas försörjning
Studiepenning: Beloppen justeras på basis av index och nivån på studiepenningen höjs i syfte att främja tillräckligt stöd. Föräldrarnas inkomstgränser binds till index och höjs. Rätten till studiestöd för studerande i familjer med låga inkomster tryggas också i fortsättningen.
Studielån: Statsborgen beviljas studerande som bor självständigt oavsett ålder, men inte minderåriga som bor hos en förälder. Målet är att minska skuldsättningen bland de yngsta studerandena.
Maximitid för studiestöd: Stöd för andra studier än studier som omfattas av läroplikten beviljas för högst 50 månader. Detta gör det möjligt att avlägga examen på andra stadiet efter gymnasiet eller att utnyttja studiestödet i vuxen ålder.
Rätt till studiestöd: Studiestöd beviljas för utbildning som står under offentlig tillsyn i Finland.
Dessutom inkluderas de läropliktigas rese- och inkvarteringsförmåner i studiestödet. Möjligheterna att reformera stödet för skolresor utreds senare.
Studiestöd för högskolestuderande: försörjning under och incitament för avläggande av en första examen inom målsatt tid
Studiepenning: Beloppen justeras på basis av index och nivån på studiepenningen höjs i syfte att främja tillräckligt stöd.
Studielån: Villkoren för studielånskompensation kan reformeras på ett kostnadsneutralt sätt, till exempel så att de börjar tillämpas stegvis. Detta utvidgar rätten till kompensation och främjar användningen av lånet och avläggandet av examen inom utsatt tid.
Studiestödstid: Antalet stödmånader ökas i syfte att främja avläggandet av högskoleexamen, antingen för alla högskolestudier eller separat för varje examen. Under de extra stödmånaderna består studiestödet av studiepenning, bostadstillägg och statsborgen för studielån eller av bostadstillägg och förhöjd statsborgen för studielån.
Måltidsstöd: Rätten till måltidsstöd preciseras så att den gäller studerande som avlägger högskoleexamen i Finland. Möjligheterna att införa en alternativ modell för måltidsförmån utreds.
Element som förbättrar studielånets användbarhet och säkerhet
Inkomstgränserna för ränteunderstödet höjs och understödets täckning förbättras i syfte att beakta situationen för studielåntagare med låga inkomster och i syfte att förebygga utgifter för statens borgensansvar.
Praxis för beviljande av lån och skötseln av borgensansvarsskulden utvecklas och lånemedvetenheten ökas i syfte att förbättra studielånets användbarhet.
Ett alternativ till det allmänna bostadsbidraget som uppmuntrar till samboende och är ekonomiskt attraktivt
Från och med den 1 augusti 2025 är bostadstillägget högst 80 procent av de kommungruppsspecifika maximigränserna för boendeutgifter (296/248 eller 216 euro i månaden). Bostadstilläggets belopp bör bindas till index för att säkerställa att stödet räcker till när boendekostnaderna stiger. Stödet för en studerande som studerar utomlands består av antingen studiepenning, bostadstillägg och statsborgen för studielån eller studiepenning och statsborgen för studielån, vilket förenklar systemet.
- Studiestöd är den primära stödformen för heltidsstuderande, och det är avsett att trygga försörjningen under studietiden. Således bör tyngdpunkten i utvecklingen av stödet ligga på att stärka de element som har en inverkan under studietiden, bland annat studiepenningen, bostadstillägget och statsborgen för studielån. Om man med studiestödet dessutom vill främja avläggandet av examen inom målsatt tid, ska villkoren för studiestödet också stödja detta mål. I den fortsatta beredningen måste man därför bedöma om det finns behov av särskilda incitament, säger arbetsgruppens ordförande, konsultativa tjänstemannen Virpi Hiltunen.
- Enligt lagen om studiestöd (65/1994) består studiestödet av studiepenning och bostadstillägg som betalas till studerande och av statsborgen för studielån.
- Bankerna beviljar studielån på marknadsvillkor.
- Rätt till studielånskompensation har en studielåntagare som tagit emot en studieplats för en första högskoleexamen den 1 augusti 2014 eller senare och som har avlagt examen inom utsatt tid.
- Staten kan betala räntorna för en studielåntagare med låga inkomster till banken (ränteunderstöd).
- För att sänka priset på studentmåltider för högskolestuderande betalas det måltidsstöd till studentrestaurangerna (2,55 euro per måltid).
- Kostnaderna för skolresor för andra än högskolestuderande stöds i enlighet med lagen om stöd för skolresor (48/1997). Från och med den 1 augusti 2025 har studerande som fullgör sin läroplikt inom avgiftsfri utbildning och som har lång skolväg rätt till stöd för skolresor. Stöd för skolresor kan betalas till biljettförsäljaren, utbildningsanordnaren eller den studerande själv beroende på den studerandes färdförhållanden.
Målet för totalreformen är att
- säkerställa en tillräcklig stödnivå för studier på heltid
- uppmuntra till att avlägga examen inom målsatt tid
- öka studielånets säkerhet
- förtydliga systemet och underlätta verkställigheten.
Utgifterna för studiestöd i statsbudgeten
År 2024 fick sammanlagt 332 575 studerande studiestöd. Av dessa var 212 442 högskolestuderande, resten studerade vid andra läroanstalter eller utomlands (Kelasto). I statsbudgeten för 2025 uppgår utgifterna för studiestöd till sammanlagt 1 065 miljoner euro, varav 67 procent (699,3 miljoner euro) består av utgifter för studiepenning och bostadstillägg.
Andra studerande än de som är vårdnadshavare för ett barn övergår den 1 augusti 2025 från att omfattas av det allmänna bostadsbidraget för enskilda hushåll till att omfattas av det individuella bostadstillägget till studiestöd. Från och med den 1 augusti 2025 får den studerande sammanlagt högst 1 425,38 euro per månad i studiestöd, varav studiepenningen är högst 279,38 euro per månad och bostadstillägget 296, 248 eller 216 euro per månad beroende på hemkommun.
Beloppet av statsborgen för studielån är högst 850 euro i månaden. Utgifterna av statsborgen för studielån är 225,9 miljoner euro, varav studielånskompensationernas andel är cirka 98 miljoner euro. Den genomsnittliga studielånskompensationen är cirka 5 000 euro. Utgifterna för måltidsstödet för högskolestuderande uppgår till cirka 39,6 miljoner euro och utgifterna för stöd för skolresor till 100,2 miljoner euro. Stödet för skolresor är 158 euro per månad per mottagare.
Promemoria från den arbetsgrupp som berett en totalreform av studiestödet
Mer information: Virpi Hiltunen, konsultativ tjänsteman, arbetsgruppens ordförande, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 110, [email protected]