UKM:s framtidsöversikt: Kunskapskedjan i skick
Utbildning och kompetens står i direkt förbindelse med såväl nationalekonomin som med individens inkomstnivå, hälsa, välfärd och samhälleliga delaktighet. I ett samhälle som baserar sig på kunnande uppnår man en betydande konkurrensfördel genom högskoleutbildning och forskning.
Kultur ger mervärde till livet, samhället och ekonomin. Ett kulturellt minne och en kulturell identitet, kreativitet och nytt kulturellt innehåll är grunden för ett värdigt liv, bildning och en utveckling av samhället. Ungdoms- och idrottspolitiken spelar en central roll när det gäller att utveckla beredskap som är nödvändig med tanke på delaktighet, samhällelighet och demokrati.
Det arbete som utförs inom utbildningens och kulturens verksamhetsområde har vittomfattande verkningar på det mänskliga kapitalet, människors välfärd och framgång. Cyklerna är långa och ett kännetecknande drag är horisontaliteten, säger kanslichefen Anita Lehikoinen om utgångspunkterna för undervisnings- och kulturministeriets framtidsöversikt.
- Finland är känt för sitt goda utbildningssystem. Vi har lyckats med att kombinera kompetens på hög nivå, jämlikhet och effektivitet. Men under de senaste åren har kunskapsgrunden blivit svagare och vi har halkat efter i den internationella utvecklingen. Vi måste hålla hela kunskapskedjan i skick, betonar Lehikoinen.
För att uppnå bättre inlärningsresultat måste skolsamfundet utvecklas ur en synvinkel som beaktar välfärden i ett helhetsperspektiv. Småbarnsfostran och grundläggande utbildning jämnar ut utgångspunkter, främjar jämlikhet och stärker den sociala kohesionen. De bildar grunden för framtida framgångar och uppbyggandet av kompetens. Det är viktigt att under alla omständigheter prioritera och satsa på början av kunskapskedjan. Man bör stödja inlärningsglädjen och människors vilja att utveckla sig själva och samhället.
Digitaliseringen möjliggör nya sätt att lära sig och att undervisa. Inom hela skolsystemet bör man satsa på att utveckla och ta i bruk digitala och andra inlärningsmiljöer. Genom att utnyttja informations- och kommunikationsteknologi i utbildningen kan på ett positivt sätt påverka inlärningsmotivationen och -resultaten.
Nivån på högskoleutbildningen och forskningen bör höjas snabbare än i de konkurrerenade länderna så att det i Finland kan skapas arbetsuppgifter som kräver en hög kompetens. Högskolesystemet bör som helhet vara konkurrenskraftigt och av hög kvalitet. Finland har dock endast möjlighet att satsa på några områden inom världstoppens forskningsverksamhet. För att garantera den nationella konkurrensfördelen krävs en reform av högskolesystemets verksamhetsstrukturer och att man gör finansieringsgrunden mer mångsidig.
På grund av snabba förändringar i arbetslivet blir det allt viktigare att arbetstagarna utvecklar och förnyar sin kompetens. Man bör utveckla utbildningssystemet så att det i högre grad blir en helhet som integreras i arbetslivet. Utbildningssystemet bör ha som mål att stöda ett livslångt utvecklande av kunnande och kompetens. Av kulturell mångfald följer en ny slags kreativitet och möjligheter för reformer i samhället.
De kreativa branschernas ekonomiska betydelse har vuxit. Finland har en liten befolkningsmängd och språk- och marknadsområdet är litet. Målen med egenvärde och de instrumentella målen i fråga om kulturbranschens utvecklingsåtgärder bör hållas i balans. Därför behöver vi en stark och omfattande kulturpolitik som möjliggör skapandet av högklassigt inhemskt innehåll, även sett ur globaliseringens perspektiv. Upphovsrättssystemet bör utvecklas i samarbete med de aktörer som berörs av kulturell innehållsproduktion och distribution. Bestämmelserna kring användandet av material som skyddas av upphovsrätten bör fungera även i en digital miljö.
Nya former av ungdomsarbete, kulturtjänster och motion förutsätter en reform av den offentliga understödspraxisen. Att man rör på sig för lite är ett problem ur såväl individens och folkhälsans som ur nationalekonomisk synvinkel. Genom att på ett betydande sätt förbättra samarbetet mellan olika förvaltningsområden främjar man befolkningens idrotts- och motionsaktivitet.
De senaste årens anpassningsåtgärder inom den offentliga ekonomin har på ett betydande sätt inverkat på utbildning och kultur. På grund av de minskade ekonomiska resurserna inom den offentliga sektorn och en starkare helhetsstyrning förutsätter en utveckling av välfärdssamhället att man utvärderar verksamheten inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde på nytt, att man förnyar strukturer och styrning samt att man hittar nya sätt att ordna tjänster.
Ytterligare information
- kanslichefen Anita Lehikoinen, tfn0295 3 30182
- konsultativa tjänstemannen Ilkka Turunen, tfn 0295 3 30321
_ _ _
Undervisnings- och kulturministeriets framtidsöversikt (på finska)
Undervisnings- och kulturministeriets framtidsöversikt är tjänstemännens och verksamhetsområdets sakkunnigas syn på ändringar, mål och nödvändiga åtgärder inom de närmaste åren i fråga om förvaltningsområdets verksamhetsmiljö. Översikten är till nytta för politiska beslutsfattare och den sträcker sig över de två närmaste regeringsperioderna.
Ministeriernas framtidsöversikter publicerades i samband med diskussionstillfället Uudistuva Suomi 3.10.2014 i Lilla parlamentets auditorium i riksdagen. Tillfället ordnades av riksdagens framtidsutskott och statsrådets kansli.