Temat för projektet Uleåborg2026 är den kulturella klimatförändringen (cultural climate change). Ett centralt mål är att skapa livskraft i regionen med hjälp av konst och kultur och att svara på gränsöverskridande krav genom samarbete. I projektplanen ingår utöver Uleåborgs stad 39 andra kommuner i Norra Finland. Uleåborg och partnerskapskommunerna ska skapa koncentrationer inom kreativ ekonomi, göra kulturarvet synligare och förbättra användningen av det och starta ett flertal projekt som kopplar ihop konst och kultur med hållbar utveckling, turism, teknik och vetenskap.
För arbetet med att bereda och genomföra projektet svarar Uleåborgs kulturstiftelse sr som inrättades av Uleåborgs stad den 7 oktober 2021 och registrerades den 1 december 2021. För att utvärdera effekterna av projektet och ta fram ny kulturpolitisk forskning svarar kulturpolitiska forskningscentret Cupore och Uleåborgs universitet.
Effekterna av Uleåborg2026-projektet kommer att vara omfattande i hela Norra Finland. Genom konst och kultur ökar projektet livskraften i regionen och skapar arbetstillfällen och en attraktiv livsmiljö, i synnerhet för unga så att de inte vill flytta bort från sin hembygd. Projektet ger resultat som man kan använda för att utveckla regionerna och städerna på ett kulturellt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. De europeiska kulturhuvudstadsprojekten har en allmänt betydande inverkan på stadens och regionens image, turism och sysselsättning.
Programmet Uleåborg2026 omfattar 110 projekt. Utöver dessa projekt öppnas det under 2024–2025 en utlysning för programmet Vi är kultur (Me olemme kulttuuria). Huvudbudskapet i kulturprogrammet är kulturell klimatförändring, och det programutbud som utvecklas kring detta är indelat i tre huvudteman: Modigt i utkanten, Den vilda staden och Motsatsernas makt.
De största projekten inom programmet är Puustia! (2023–2024) och Yhdenvertainen Oulu2026 (2023–2025).
Lista över projekten (på finska)
En expertjury följer upp och stöder beredningen av Uleåborgs kulturhuvudstadsprojekt 2021–2025
Den europeiska expertjuryn, som också deltog i valet av kulturhuvudstad, följer upp beredningen av projektet och ger stöd och råd till Uleåborg tills kulturhuvudstadsåret inleds. Juryn består av tio europeiska experter som utnämnts av unionens institutioner och upp till två nationella experter som utsetts av medlemsstaten i fråga. Dessutom kan medlemsstaten utse en observatör till uppföljningsmötena. Undervisnings- och kulturministeriet har utsett Riitta Vanhatalo och Kai Amberla till medlemmar i juryn.
Kommissionen bjuder in expertjuryn och de utnämnda städerna till tre uppföljningsmöten, av vilka det första hölls den 14 september 2022 (tre år före utnämningsåret 2026), det andra hålls i maj–juni 2024 (18 månader före utnämningsåret) och det tredje under hösten 2025 (två månader före kulturhuvudstadsåret inleds). Vid mötena fäster juryn uppmärksamhet vid hur beredningen framskrider och ger råd till städerna om hur man tar fram ett högklassigt kulturprogram och en effektiv strategi. Efter varje möte ger juryn ut en uppföljningsrapport av beredningsskedet och erbjuder råd om hur det lönar sig att gå vidare. Kommissionen kan också ordna ett besök för medlemmarna i juryn till den blivande kulturhuvudstaden.
Rapport från expertjuryn (på engelska)
Statsrådets principbeslut
Staten deltar i finansieringen av Uleåborg2026-projektet. Statsrådets principbeslut om statlig finansiering OKM/2022/5 godkändes den 27 januari 2022, enligt vilket staten deltar i finansieringen av projektet med 20 miljoner euro 2020–2026.
En förutsättning för den statliga finansieringen är att Uleåborgs stads medfinansiering av projektet är minst lika stor som den statliga finansieringen. En ytterligare förutsättning är att det i projektet också deltar ett stort antal regionala och lokala aktörer som har egna resurser. I enlighet med Uleåborg2026-programmet ska det statliga stödet gagna alla de kommuner som deltar i projektet. Det statliga stödet beviljas enligt statsunderstödslagen i form av specialunderstöd och beviljas Uleåborgs kulturstiftelse sr.
Statsrådets principbeslut om statens deltagande i finansieringen av projektet Uleåborg - Europeisk kulturhuvudstad 2026 (på finska)
Evenemanget Europeisk kulturhuvudstad
Europaparlamentets och rådets beslut nr 445/2014/EU innehåller bestämmelser om kulturhuvudstäderna. Finland genomför beslutet för första gången i fråga om 2026 års kulturhuvudstad, eftersom urvalsförfarandet för 2011 års kulturhuvudstad grundade sig på ett EU-beslut som föregick det nuvarande beslutet.
Varje år utses det två eller tre kulturhuvudstäder. Två kulturhuvudstäder väljs från två olika EU-medlemsstater. I det ovannämnda beslutet har medlemsstaterna kommit överens om en rotationsordning, och tävlingen förs således nationellt mellan medlemsstatens egna städer, inte mellan medlemsstaterna. Urvalsprocessen har två faser och genomförs av en oberoende expertjury. Vart tredje år utses en tredje europeisk kulturhuvudstad från ett EU-kandidatland eller från ett potentiellt kandidatland.
Kulturhuvudstäder 2023 är Veszprém (Ungern), Timisoara (Rumänien) och Elefsina (Grekland). Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 2229/2020/EU av den 23 december 2020 ändrades det ovannämnda beslutet om kulturhuvudstäder så att de planerade kulturhuvudstadsåren i Rumänien och Grekland flyttades framåt från 2021 till 2023.
Finland står värd för kulturhuvudstadsåret för tredje gången år 2026. Helsingfors var en av nio kulturhuvudstäder år 2000 och Åbo var tillsammans med Tallinn kulturhuvudstad år 2011.
Evenemanget Europeisk kulturhuvudstad för fram städernas betydelse som centrum för kulturlivet. Den stad som vinner titeln får en möjlighet att utvecklas kulturellt, socialt och ekonomiskt. Kulturhuvudstäderna betonar den kulturella rikedomen och mångfalden i Europa och de kulturella särdrag som är gemensamma för européerna. Därtill främjar evenemanget kulturens betydelse i utvecklingen av städerna.
Lista över europeiska kulturhuvudstäder (på engelska)
Material
