Projektunderstöd till kommunerna för att genomföra Finlandsmodellen för hobbyverksamhet läsåret 2026–2027

Understödet är avsett för att ordna hobbyverksamhet för barn och unga enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet. En kommun kan ansöka om understöd antingen ensam eller tillsammans med andra kommuner. Ansökningarna lämnas in till Tillstånds- och tillsynsverket. Ansökan om understöd görs i regionförvaltningens e-tjänst https://sahkoinenasiointi.ahtp.fi/sv 

Syftet är att stödja sådan hobbyverksamhet i samband med skoldagen som barn och unga tycker om. Hobbyerna ska väljas och anordnas utifrån de önskemål som framkommit när barn och unga hörts. Hörandet ska ha ordnats 2024 eller senare. 

Kommunerna kan utnyttja resultaten av undervisnings- och kulturministeriets Elevenkät 2024 (Elevenkäter om hobbyverksamhet – UKM – Undervisnings- och kulturministeriet) eller anordna ett eget hörande av barn och unga. Vid hörandet ska barns och ungas hobbyönskemål efterfrågas separat för varje skola.

Understödet är huvudsakligen riktat till lönekostnader samt rese- och materialkostnader för ledare av hobbyverksamheten samt assistenter till barn och unga med särskilda stödbehov. En del av understödet kan även riktas till skäliga samordningskostnader.

Ansökan om understöd görs i regionförvaltningens e-tjänst https://sahkoinenasiointi.ahtp.fi/sv. Om detta inte är möjligt, kan ansökan sändas per post till registratorskontoret innan ansökningstiden går ut.

Ansökan ska vara framme senast den 3 mars 2026 kl. 16.15. Ansökan avslås om den lämnas in till Tillstånds- och tillsynsverket efter utsatt tid. Sökanden ansvarar för att ansökan kommer fram inom utsatt tid.
 

Anvisningar för e-tjänsten:

Anvisningar för e-tjänsten finns på adressen https://sahkoinenasiointi.ahtp.fi/sv/oppaat-ja-materiaalit.

Ansökningar om statsunderstöd som beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket görs i regionalförvaltningsverkens e-tjänst. För tjänsten behövs Suomi.fi-identifikation, som fungerar med bankkoder, ett mobilcertifikat eller ett chipförsett id-kort.

Sökanden fyller i ansökningsblanketten och sänder in ansökan med bilagor via e-tjänsten. Via tjänsten sköts också följande:                                                            

• eventuella kompletteringar av ansökan
• sändande av beslutet till sökanden
• eventuell begäran om ändring i beslutet
• rapportering om användningen av understödet.

För att ansökan ska kunna bedömas ska den uppfylla följande villkor som gäller sökanden och hobbyverksamheten.

Sökanden (dvs. kommunen eller flera kommuner tillsammans) ansvarar för samordningen på kommun- eller regionnivån samt för att lokala premisser iakttas i genomförandet. Sökanden säkerställer också ett välfungerande samarbete mellan skolor (inkl. privata undervisningsanordnare) och hobbyarrangörer.  

Om understöd söks för ett projekt som är gemensamt för flera kommuner ska en av dessa utses till administratör för ansökan. Den administrerande sammanslutningen söker understödet och svarar för användningen av understödet, den eventuella återbetalningen av understödet och inlämnandet av en redogörelse för hur understödet har använts. Till ansökan ska fogas ett avtal som de deltagande sammanslutningarna har ingått om principerna för arbets- och ansvarsfördelningen och om understödets användning och ansvaret för användningen. Understöd får överföras som understöd till en projektpartner endast om tillstånd att vidarefördela understödet har begärts av Tillstånds- och tillsynsverket och ett sådant tillstånd beviljats och antecknats i understödsbeslutet.

Hobbyverksamhet som understöds:
-    Verksamheten ska i regel ske i skolans lokaler eller i lokaler som ligger nära skolan. Hobbyverksamheten kan också ordnas någon annanstans, om hobbyns innehåll kräver det (t.ex. simning, utförsåkning, bowling, ridning, konstmuseiklubb). 
-    Verksamheten ska ordnas i samband med skoldagen (direkt efter lektionerna eller på morgonen före lektionerna) under skolornas arbetstid, med hänsyn till hur barnen och de unga orkar och hur deras tidsscheman ser ut. 
-    Verksamheten ska vara regelbunden och ordnas varje vecka (av motiverade skäl kan undantag göras exempelvis när ledaren har lång väg till skolan). En hobby kan bestå av flera olika grenar eller aktiviteter som varierar vecko- eller månadsvis. Ett undantag är nya hobbyförsök för högstadieelever där man samlas 1–2 gånger.  
-    Verksamheten ska inledas senast i september 2026 och pågå under hela läsåret.
-    Verksamheten ska vara riktad till eleverna i några eller alla av årskurserna 1–9 inom den grundläggande utbildningen (även elever i privat- och övningsskolor). Barn i årskurserna 1–2 som deltar i morgon- och eftermiddagsverksamhet kan delta i hobbyverksamhet enligt Finlandsmodellen också så att hobbyarrangörerna leder verksamheten i anknytning till morgon- och eftermiddagsverksamheten. 
-    Verksamheten ska vara antingen handledd verksamhet eller ungdomars hobbyverksamhet på eget initiativ i en övervakad miljö.

Hobbyarrangörerna kan vara

• idrottsföreningar, kulturaktörer (t.ex. barnkulturcentrum, museer, konstinstitutioner och traditionsföreningar), ungdomsorganisationer, företag, andra sammanslutningar som ordnar hobbyverksamhet eller kommunerna själva. 

Kommunen ska ge de valda hobbyarrangörerna behövliga uppgifter om Finlandsmodellen för hobbyverksamhet och avtala om hobbyverksamheten, inklusive ansvarsfrågor, kontakt med vårdnadshavare och skolor, vikariat för ledare, information om hobbyverksamheten, eventuella transportfrågor och användning av skolans utrustning och lokaler. Kommunen ska hålla regelbunden kontakt med hobbyarrangörerna under projektets gång.  

Exempel finns på förteckningen över hobbyaktörer (Hitta en hobbyarrangör – Finlandsmodellen för hobbyverksamhet)

Ansökan ska innehålla följande punkter:
1. En beskrivning av valet av hobbyarrangörer samt samarbetet mellan kommunen, skolorna och hobbyarrangörerna.  

Kommunen ansvarar för valet av hobbyarrangörer utifrån barns och ungas hobbyönskemål. Arrangörerna kan vara lokala, regionala eller nationella aktörer. Även kommunen kan vara hobbyarrangör. 

Vid valet av hobbyarrangörer ska yrkesskickligheten hos arrangören och ledaren för hobbyverksamheten samt kvaliteten på handledningen betonas. 

2. Skolspecifik plan för anordnande av hobbyverksamhet (separat bilaga)

Till ansökan ska fogas en hobbyplan som innehåller följande uppgifter för varje skola:

-    vilka hobbyverksamheter skolan har för avsikt att ordna och antalet hobbyverksamheter
-    eventuella nya hobbyförsök för högstadieelever. I hobbyförsöket får unga testa någon hobby (idrottsgren, konst- eller kulturaktivitet eller någon annan hobby). Vid valet av grenar och branscher ska man utnyttja resultaten av Elevenkäten 2024 eller något annat hörande om vilka hobbyer högstadieeleverna vill testa. I hobbyförsöket samlas man 1–2 gånger, och om de unga så önskar, kan verksamheten efter det fortsätta varje vecka. Hobbyförsök ska ordnas för sådana hobbyer som det är realistiskt att ordna regelbundet.
-    arrangörer och ledare för hobbyverksamheterna samt vid behov en plan för att hitta de arrangörer som ännu saknas. Den ansvariga personen ska ha fyllt 18 år. Yngre kan vara ledare för hobbygrupper. 
-    om hobbyverksamheten inte ordnas i skolan, platsen för hobbyverksamheten
-    vid behov också hur kommunen har beaktat eventuella språkminoriteter såsom svenskspråkiga och samiskspråkiga barn och unga.
-    en separat bilagemall (Excel) kan användas vid behov.

3. Information om hobbymöjligheter 
Kommunen ska se till att alla elever känner till hobbymöjligheterna enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet.
I ansökan ska det beskrivas vilka kommunikationsformer som används för att informera barn och unga samt deras vårdnadshavare om hobbymöjligheterna. Informationen ska nå barn och unga på bred front. Skolorna ska ordna informationsmöten eller i samband med föräldramöten informera om hobbymöjligheterna enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet.
Finlandsmodellen för hobbyverksamhet ska presenteras på kommunens webbplats.

4. Uppsökande hobbyverksamhet samt hobbyverksamhetens tillgänglighet
Sökanden ska beskriva de åtgärder som syftar till att göra det möjligt för varje barn och ung person att utöva en hobby. 

Syftet med uppsökande hobbyverksamhet är att i Finlandsmodellen för hobbyverksamhet få med även sådana barn och unga som löper särskild risk att hamna utanför verksamheten. Orsaken till detta kan vara till exempel familjebakgrund, avstånd till skolan och hobbyer, funktionsnedsättning eller sjukdom eller brist på intresse. Kommunen kan bedriva uppsökande hobbyverksamhet på olika sätt som sänker tröskeln för att delta, komma med och anmäla sig till en hobbygrupp. Kommunen kan samarbeta med till exempel ungdomsarbetare, skolkuratorer, hälsovårdare och vårdnadshavare.

Kostnaderna för den uppsökande hobbyverksamheten kan anges i projektets totala kostnader. Som övriga kostnader kan anges till exempel kostnader för att ledsaga till hobbyer, tolktjänster, tillfällen att testa en hobby samt uppsökande hobbyverksamhet under skoldagen. 

Kommunen kan utforma sina egna sätt att bedriva uppsökande hobbyverksamhet. På webbplatsen för kontaktpunkten för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet finns exempel på god praxis i olika kommuner: https://harrastamisensuomenmalli.fi/sv/information-pa-svenska/god-praxis/ 

5. Försäkringar
Kommunen ska ansvara för att alla barn och unga som deltar är försäkrade under hobbyverksamheten.

Bedömningskriterier
Understöden beviljas efter prövning. I bedömningen beaktas projektets ändamålsenlighet i relation till utlysningens mål, hur realistisk verksamhets- och ekonomiplanen är samt projektets kvalitet och omfattning. Vid inbördes bedömning av ansökningarna tillämpas följande kriterier: 

1. Kvaliteten på hobbyverksamheten
 
1.1 Val av och information till hobbyarrangörer samt ledarnas kompetens 
En beskrivning av valet av hobbyarrangörer genom öppen ansökan och av hur man informerat om ansökan. En beskrivning av kommunens åtgärder och kriterier för att säkerställa att de valda arrangörerna/ledarna har nödvändiga kunskaper och färdigheter med hänsyn till hobbyns innehåll samt arbetet med barn och unga.

1.2. Barns och ungas delaktighet och omfattningen och kvaliteten av hörandet
I ansökningsblankettens punkt om hörande ska det beskrivas hur hörandet har genomförts och presenteras hur barnens och de ungas hobbyönskemål har genomförts.

I ansökan ska det beskrivas hur barns och ungas delaktighet förverkligas. Delaktigheten består i synnerhet av att barn och unga tillsammans med ledaren deltar i planeringen av innehållet i hobbyn (i början av verksamheten) och att ledaren regelbundet frågar om deras önskemål och åsikter under läsåret.

1.3 Hobbyverksamhets tillgänglighet
Varje barn och ung person ska ges möjlighet att utöva åtminstone en hobby som de tycker om. Vid planeringen av verksamheten kan stödmaterialet för tillgänglighet på webbplatsen för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet användas.

1.4 Innovativa hobbyinnehåll, nya hobbyförsök och högstadieelevernas deltagande
Med innovativa hobbyinnehåll avses bland annat hobbyer som förenar konst och motion eller nya hobbyinnehåll som bygger på barns och ungas idéer. 

En beskrivning av de nya hobbyförsök som ska ordnas. 

En beskrivning av kommunens åtgärder för att få högstadieeleverna med i hobbyerna, om högstadieelevernas deltagande för närvarande är lågt i kommunen. 

1.5 Beaktande av lokala särdrag 
Till exempel samordning av skoltransporter med hobbyer och utnyttjande av motion och idrott, kultur, kulturarv eller annan kompetens på lokal nivå i hobbyer.

1.6 Åtgärder för att utveckla genomförandet
Kommunens åtgärder för att utveckla sitt genomförande av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet jämfört med föregående läsår, med beaktande av feedback från barn och unga.

2. Det planerade antalet barn och unga som ska delta i hobbyverksamheterna samt antalet ledda timmar. Andelen barn och unga som deltar i verksamheten av alla barn och unga i kommunen. 

2.1 Allmänna grunder

I enlighet med sin strategi arbetar undervisnings- och kulturministeriet för att stärka allas förmågor och kompetens, för att förnya samhället genom kreativ, utforskande och ansvarsfull verksamhet och för att trygga förutsättningarna för ett meningsfullt liv på lika villkor. Undervisnings- och kulturministeriets strategi finns på adressen: https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/items/eab1d718-89d3-4772-b901-11136a7d44fa

I bedömningen och jämförelsen av ansökningarna kan det därmed räknas till fördel om verksamheten eller projektet bidrar till att främja jämställdhet, likabehandling, delaktighet, ömsesidig respekt och hållbar utveckling i enlighet med verksamhetslöftet i undervisnings- och kulturministeriets strategi. 

3. Allmänna förutsättningar enligt statsunderstödslagen

Tillstånds- och tillsynsverket kan bevilja understöd endast om de allmänna förutsättningarna för beviljande av understöd enligt statsunderstödslagen uppfylls. Tillstånds- och tillsynsverket beaktar de allmänna förutsättningarna också i beslutet om understödets belopp.
Allmänna förutsättningar för beviljande av statsunderstöd (7 § 1 mom. i statsunderstödslagen):

Det ändamål för vilket statsunderstöd söks är samhälleligt godtagbart.
Beviljandet av understöd är motiverat med avseende på de mål som satts för användningen av statsunderstödet.
Beviljandet av understöd är nödvändigt när man beaktar annat offentligt stöd som den sökande erhållit samt arten och omfattningen av projektet eller verksamheten.
Beviljandet av statsunderstöd orsakar endast ringa snedvridning av konkurrensen och verksamheten på marknaden.
Om understödet hänför sig till lönekostnader, kan understöd beviljas endast av synnerligen vägande skäl om stödmottagaren har straffats för att ha anlitat utländsk arbetskraft som saknar tillstånd (7 § 2 mom. i statsunderstödslagen).

4. Hinder för beviljande av understöd
Den som tidigare har fått understöd av regionförvaltningsverket ska se till att de redovisningar för användningen av understödet som förutsätts i understödsbesluten har lämnats in inom utsatt tid. Regionförvaltningsverket avslår ansökan om sökanden väsentligt åsidosatt sin skyldighet att ge regionförvaltningsverket uppgifter om användningen av tidigare beviljade understöd.

Ansökan avslås om den kommer in efter utsatt tid.

Användningstiden för understödet är 1.8.2023–31.7.2027. Understödet kan täcka högst 75 procent av totalkostnaderna för det projekt som understöds. Annat statsunderstöd kan inte anges som en del av självfinansieringsandelen. 

Statsunderstödet får endast användas för det ändamål som anges i understödsbeslutet. Grunden för understödsbeslutet är de kostnader och den finansiering som anges i ansökan. De faktiska totalkostnaderna ska föranledas av det projekt som anges i statsunderstödsansökan och statsunderstödsbeslutet.
Understödet kan användas för följande godtagbara kostnader: 

• ledarnas löne- och arvodeskostnader och resekostnader samt ovannämnda kostnader för assistenter till barn och unga som är i behov av särskilt stöd 
• rimliga löne- och resekostnader för samordnaren (samordningskostnaderna kan utgöra högst 20 procent av projektets totala kostnader)
• välmotiverade kostnader för transport till hobbyplatserna 
• lokalkostnader för projektet när det inte är möjligt att använda skolans lokaler på grund av innehållet i hobbyverksamheten (kostnader för användningen av kommunens egna lokaler kan inte anges)
• nödvändiga och skäliga utrustnings- och materialkostnader
• övriga skäliga kostnader (t.ex. mellanmål när det krävs för att barn och unga ska orka).

De godtagbara kostnaderna definieras i understödsbeslutet och dess bilagor. 
De totala kostnaderna kan också omfatta andra kostnader för projektet än godtagbara kostnader (t.ex. merkostnader för skoltransporter till följd av projektet). Kostnader för användningen av kommunens egna lokaler och lokaler i bolag som kommunen har bestämmande inflytande över kan inte anges i projektets totala kostnader. Samordningskostnaderna kan utgöra högst 20 procent av projektets totala kostnader. Alla totalkostnader (även andra än godtagbara kostnader) och intäkter ska i redovisningsskedet bokföras på det kostnadsställe som skapas för projektet eller verksamheten.

Som godtagbara kostnader räknas löner eller arvoden som för varje löntagare utgör högst ett belopp som motsvarar en årslön på 80 000 euro inklusive lagstadgade lönebikostnader. Lönen kan betalas ut antingen som penninglön eller naturaförmån. Om en anställds arbetstid delvis inriktas på projektet, ska mottagaren av understödet på tillförlitligt sätt med hjälp av arbetstidsuppföljning påvisa att arbetsinsatsen direkt hänför sig till projektet. Arbetstidsredovisningen ska lämnas som bilaga till slutredovisningen. Även en arbetstidsplan eller arbetstidsbestämmelse anses vara tillräcklig dokumentation. 

Statsunderstödet är avsett att täcka det underskott för projektet som uppstår då man från de godtagbara kostnaderna drar av övriga understöd samt de intäkter projektet ger upphov till. Om understödet överstiger det realiserade underskottet, ska den överstigande delen återbetalas till Tillstånds- och tillsynsverket.

Mottagaren av understödet ska iaktta upphandlingslagstiftningen. Undervisnings- och kulturministeriet har fastställt att stödmottagaren ska begära anbud av fler än en leverantör vid sådana upphandlingar av varor och tjänster där upphandlingens värde underskrider det nationella tröskelvärdet, men där värdet utan mervärdesskatt överstiger 30 000 euro. 

Stödmottagarens ekonomi och förvaltning ska ordnas på behörigt sätt.  

Tillstånds- och tillsynsverket har rätt att i samband med utbetalningen av statsunderstöd och övervakningen av hur understödet används utföra nödvändiga granskningar som gäller stödmottagarens ekonomi och verksamhet (16 § i statsunderstödslagen). 

Mottagaren av understödet ska registrera redovisningen för användningen av understödet i Tillstånds- och tillsynsverkets e-tjänst omedelbart när projektet avslutats, dock senast inom två månader från det att tiden för användningen av understödet löpt ut. I redovisningen ska det ingå både en ekonomisk rapport och en verksamhetsrapport. Av mottagaren av understödet förutsätts ekonomisk rapportering enligt kostnadsställe eller projekt.