Lagutkasten för strukturreformen av gymnasiet, den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningen samt det fria bildningsarbetet skickades ut på remiss

Gymnasiets, den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningens samt det fria bildningsarbetets strukturer koncentreras och finansieringen förnyas under 2014-2016. Lagutkasten i anslutning till gymnasiets, den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningens samt det fria bildningsarbetets anordnarnätverk och tillstånd samt reformen av gymnasiets och den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningens finansieringssystem har skickats ut på remiss.

Utbildningssystemets verksamhet effektiveras och utbildningsanordnares förutsättningar att på ett mera flexibelt sätt genom undervisning och utbildning av hög kvalitet svara på de studerandes, arbetslivets, det övriga samhällets och regionernas föränderliga behov. Målet är att på ett betydande sätt reformera verksamhetspraxis och strukturer samt att på ett mera verkningsfullt och produktivt sätt använda de krympande resurserna inom utbildning.

Regeringens kulturpolitiska ministerarbetsgrupp har godkänt riktlinjerna för strukturreformen av gymnasiet samt den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningen. På basis av riktlinjerna har beredningen av lagutkastet om anordnarnätverket skickats ut på en remisrunda som tar slut 17.11.2014.

Målet med strukturreformen är ett livskraftigt och mångsidigt nätverk av gymnasieutbildningsanordnare. Anordnarnätverket för den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningen skall enligt förslaget bestå av branschövergripande utbildningsanordnare som täcker hela yrkesutbildningens serviceutbud och inriktningar. Inom det fria bildningsarbetet är målet ett livskraftigt nätverk som baserar sig på starka anordnare.

Ett tjänstemannaförslag om en reform av gymnasieutbildningens och den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningens finansieringssystem har skickats ut på en remissrunda som tar slut 14.11.2014.

Finansieringen för gymnasieutbildningen samt den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningen skall enligt förslaget framöver basera sig på statsbudgetens anslagsnivå, inklusive kommunens finansieringsandel för gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen. Nu baserar den sig på den faktiska kostnadsnivån. Finansieringen skall i huvudsak bestå av basfinansiering, prestationsbaserad finansiering och effektbaserad finansiering. Finansieringen utbetalas enligt förslaget i första hand för prestationer och resultat, inte studietid.

Då åldersgrupperna blir mindre tryggar reformen gymnasieutbildningens kvalitet och regionala tillgänglighet. Reformen stöder också utvecklingen av gymnasienätverket och utbildningens produktivitet samt sporrar till att slutföra utbildningen. Finansieringen av den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningen stöder bättre än för tillfället målen för examina, kortare utbildningstider och bättre utbildningskvalitet.

Meningen är att reformen träder i kraft 1.1.2017. Reformerna baserar sig på regeringens strukturpolitiska program och på rambeslutet för 2014.

Ytterligare information:
- kanslichefen Anita Lehikoinen, tfn 0295 3 30182
- överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen, gymnasiet och grundläggande yrkesutbildning, tfn 0295 3 30258
- direktör Kirsi Kangaspunta, yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete, tfn 0295 3 30136

Mer om projektet på UKM:s webbplats.