Sök

Högskoleutbildning Vid universiteten råder undervisnings- och forskningsfrihet samt konstnärlig frihet. Högskolorna svarar för innehållet i och kvaliteten på utbildningen. Undervisnings- och kulturministeriet ställer på basis av prognostiseringen ...

Högskolor, övriga offentliga forskningsorganisationer och vetenskapliga institutioner Högskolesystemet i Finland består av universitet och yrkeshögskolor. Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde finns 22 yrkeshögskolor och 13...

Vetenskap och forskning Forskningspolitiken stöder verksamhetsförutsättningarna för de organisationer som bedriver forskning och som stöder forskning. Den nya kunskap och det nya kunnande som forskningen resulterar i tjänar till exempel företag, s...

Fritt bildningsarbete Fritt bildningsarbete är en utbildningsform som hör till det finska utbildningssystemet och som det föreskrivs om i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998). Utbildning inom fritt bildningsarbete erbjuds av medborgarinstitut...

Biblioteksnätverket Med hjälp av biblioteksnätet och samarbete biblioteken emellan säkerställer undervisnings- och kulturministeriet finländarnas rätt till bildning. Vidare handlar det om att se till att alla intresserade får tillgång till central...

Utbildning för invandrare Personer med invandrarbakgrund deltar i huvudsak i samma småbarnspedagogik och utbildning som den övriga befolkningen. För att utveckla språkfärdigheterna och andra nödvändiga färdigheter ordnas stöd och förberedande unde...

22.9.2025 | Andelen för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde i budgetpropositionen för 2026 uppgår till 8,9 miljarder euro, vilket är cirka 4,4 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2025. I budgetpropositionen fortsätter satsningarna på utbildning, forskning och kompetens, även om de offentliga finanserna fortfarande är ansträngda.

20.11.2025 | Som en del av budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen att den öppna högskoleutbildningen kompletteras med en studiesedel för unga som blivit utan studieplats. Dessutom föreslås finansiering för nya nybörjarplatser vid universitet och yrkeshögskolor. Satsningarna är en del av höjningen av utbildningsnivån i enlighet med regeringsprogrammet. Nybörjarplatserna och studiesedeln är en del av de tillväxtåtgärder som det beslutades om vid halvtidsöversynen.

12.1.2023 | Forsknings- och kulturminister Petri Honkonen har tillsatt professor Janne Saarikivi till utredare för ett projekt som syftar till att utreda finska och svenska språkets ställning inom universitetsutbildningen och den vetenskapliga forskningen. Filosofie magister Jani Koskinen bistår Saarikivi i projektet. Utredningsrapporten ska överlämnas till ministeriet senast den 31 mars 2023.

25.4.2024 | Statsrådet har vid sitt sammanträde godkänt ändringar i statsrådets förordningar om avgifter som tas ut i universitetens och yrkeshögskolornas verksamhet. Maximiavgiften för öppen högskoleundervisning höjs från nuvarande 15 euro till 45 euro per studiepoäng.

17.9.2020 | I den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 ingår ett anslag på sammanlagt 5 miljoner euro till yrkeshögskolorna och ett anslag på 5 miljoner euro till universiteten för att öka undervisningen inom den öppna högskolan samt för befrielse från avgifter för deltagande i detta slags studier för personer som varken deltar i utbildning eller i arbetslivet.

23.9.2024 | Undervisnings- och kulturministeriets andel av budgetpropositionen för 2025 uppgår till 8,45 miljarder euro, vilket är cirka 411 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2024. Genom budgetpropositionen genomförs regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering, vars mål är att under det rådande strama ekonomiska läget höja utbildningsnivån och förbättra förutsättningarna för vetenskap, forskning och utveckling.

9.10.2023 | Undervisnings- och kulturministeriets andel av budgetpropositionen för 2024 uppgår till 8,0 miljarder euro, vilket är 274 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2023. Budgetpropositionen genomför regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering genom satsa på en höjning av utbildnings- och kompetensnivån hos hela befolkningen. Syftet med åtgärderna i budgetpropositionen är ...

17.4.2024 | Regeringen har förbundit sig att vidta åtgärder för att höja antalet högskoleutbildade unga vuxna så nära 50 procent som möjligt före 2030. I OECD-länderna har andelen personer i åldern 25–34 som har en högre utbildning stigit med ett tjugotal procentenheter under de senaste två decennierna och är nu 47 procent. I en internationell jämförelse är Finland ett undantag med en högskoleutbildningsgrad på 40 procent bland unga.

20.12.2021 | Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen har dragit upp riktlinjer för att utöka antalet nybörjarplatser vid högskolorna runtom i Finland med över 2 000. Yrkeshögskolorna får sammanlagt 822 och universiteten sammanlagt 1 469 nya nybörjarplatser för utbildningar som inleds hösten 2022. Besluten baserar sig på framställningar från högskolorna.

9.12.2022 | Den nationella strategin för kontinuerligt lärande vid högskolorna tydliggör högskolornas roll i det kontinuerliga lärandet. Målet är att förnya utbudet inom kontinuerligt lärande till en tydlig och lättillgänglig helhet som förnyas i rask takt. Med hjälp av lösningar för kontinuerligt lärande som bygger på forskning, utveckling och innovation skapar man förutsättningar för spetskompetens och utbildning på arbetsplatserna.

28.8.2023 | Undervisnings- och kulturministeriet föreslår ett anslag på 7,9 miljarder euro för sitt förvaltningsområde i statsbudgeten för 2024. Anslaget är 236 miljoner euro större än i den ordinarie budgeten för 2023.

5.8.2022 | Undervisnings- och kulturministeriet föreslår ett anslag på 7,6 miljarder euro för sitt förvaltningsområde i statsbudgeten för 2023. Anslaget är 175 miljoner euro större än i den ordinarie budgeten för 2022.

21.1.2021 | Hos nästan 60 procent av de högskolestuderande var de generiska färdigheterna, dvs. deras generella kompetens, på en nivå som högst kan betecknas som tillfredsställande, och hos cirka 40 procent på minst god nivå. Resultaten framgår av slutrapporten för projektet Kappas! som utförts av Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet och Centret för universitetspedagogik vid Helsingfors universitet.

21.6.2021 | Reformen av social- och hälsovårdstjänsterna förutsätter ny kompetens och nya verksamhetssätt. Undervisnings- och kulturministeriet och social- och hälsovårdsministeriet har tillsammans tillsatt ett projekt som syftar till att utveckla utbildningsutbudet inom social- och hälsovården så att det mer flexibelt svarar mot individuella behov och arbetslivets behov. Projektet ska granska högskoleutbildnin...