Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde i budgetpropositionen: 8,9 miljarder euro för 2026
Andelen för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde i budgetpropositionen för 2026 uppgår till 8,9 miljarder euro, vilket är cirka 4,4 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2025. I budgetpropositionen fortsätter satsningarna på utbildning, forskning och kompetens, även om de offentliga finanserna fortfarande är ansträngda.
Småbarnspedagogik, förskoleundervisning, grundläggande utbildning och fritt bildningsarbete
Under undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel föreslås sammanlagt cirka 902 miljoner euro för småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och det fria bildningsarbetet.
För att genomföra åtgärderna i regeringsprogrammet och utveckla den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken föreslås en anslagshöjning med 50 miljoner euro 2026. Anslagshöjningen riktas till att stärka den grundläggande utbildningen, bland annat genom att reformera stödet för lärande och höja hemkommunsersättningarna till privata utbildningsanordnare till 100 procent. Bristen på personal inom småbarnspedagogiken fortsätter att åtgärdas genom modellen för fortbildning, för vilken det anvisas 6 miljoner euro.
Inom det fria bildningsarbetet anvisas 5 miljoner euro för att stärka invandrarkvinnors integration. Dessutom fortsätter stärkandet av integrationsutbildningen på svenska.
Utbildningen på andra stadiet
För yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen föreslås sammanlagt cirka 1 413 miljoner euro, vilket är cirka 43 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2025.
Enligt budgetpropositionen uppgår statsandelsfinansieringen för yrkesutbildningen till 2 110 miljoner euro och för gymnasieutbildningen till 968 miljoner euro. Siffrorna omfattar utöver den statliga finansieringen även en kommunal finansieringsandel, som uppgår till 1 126 miljoner euro för yrkesutbildningen och 607 miljoner euro för gymnasieutbildningen.
För de studerande på andra stadiet som anländer från länder utanför EU- och EES-staterna med uppehållstillstånd för studerande införs läsårsavgifter från och med den 1 augusti 2026. Utbildningen för studerande som är skyldiga att betala läsårsavgift finansieras inte i fortsättningen med statsandelsfinansiering. Därför minskas den finansiering som beviljas utbildningsanordnare med sammanlagt 12 miljoner euro 2026, varar 10 miljoner euro gäller yrkesutbildningen och 2 miljoner euro gäller gymnasieutbildningen.
I enlighet med vad som beslutats tidigare minskar statsandelsfinansieringen för yrkesutbildning med 5 miljoner euro och projektfinansieringen för utbildning på andra stadiet med 1 miljon euro som ersättande sparåtgärder. Orsaken till detta är att begränsningen av avgiftsfriheten för läromedel för utbildning på andra stadiet inte genomfördes.
Högskoleutbildningen och forskningen
För högskoleundervisning och forskning föreslås ett anslag på drygt 4 miljarder euro för nästa år, vilket är 135 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2025.
Regeringen har i enlighet med det nationella målet om att höja finansieringen för forskning och utveckling och den gällande FoU-finansieringslagen förbundit sig till att höja statens FoU-finansiering till 1,2 procent i förhållande till BNP fram till 2030. Statens FoU-finansiering beräknas uppgå till 1,07 procent i förhållande till BNP (cirka 3,17 miljarder euro) år 2026. Lagen om statlig finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet uppdateras så att finansministeriets senaste ekonomiska prognos beaktas i lagen. Enligt den gällande lagen skulle den senaste ekonomiska prognosen inte ha beaktats förrän i samband med beredningen av budgetpropositionen för 2028. En uppdaterad kalkyl som utgår från en svagare BNP-utveckling än tidigare beräknat visar att de årliga höjningarna av FoU-finansieringen enligt finansieringslagen från och med 2026 kommer att uppgå till cirka 240 miljoner euro, i stället för tidigare 280 miljoner euro. Minskningen riktas till den FoU-tilläggsfinansiering som ännu inte fördelats för 2026.
Den statliga finansiering som riktas direkt till universitetens och yrkeshögskolornas FoU-verksamhet ökas nästa år med 30 miljoner euro. Förutsättningarna för forskning vid högskolorna stärks också genom annan tidigare fastställd tilläggsfinansiering för FoU-verksamhet, till exempel pilotförsöket med doktorandutbildning, för vilket 86 miljoner euro har reserverats för 2026 (262 miljoner euro totalt åren 2024–2027). År 2026 kommer dessutom den nationella medfinansieringen av EU-finansierade FoU-projekt till högskolorna och IT-centret för vetenskap CSC att uppgå till drygt 34 miljoner euro.
För att ersätta EuroHPC LUMI med en ny superdator föreslås 75 miljoner euro för 2026 (Finlands finansieringsandel sammanlagt 250 miljoner euro åren 2025–2028). För en mångsidigare användning av ekosystemet för högpresterande datorsystem och stärkande av kompetensen föreslås 8 miljoner euro för 2026.
För Finlands Akademi föreslås en fullmakt för forskningsprojekt till ett belopp av 527,2 miljoner euro, vilket är 12 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2025.
För att höja effektiviteten och produktiviteten i betydande statliga satsningar på forskning och utveckling är det nödvändigt att säkerställa tillgången till kompetent arbetskraft, tillräckligt med utbildning och Finlands attraktionskraft för utländska talanger. Regeringen har förbundit sig att vidta åtgärder som strävar efter att höja antalet högskoleutbildade unga vuxna så nära 50 procent som möjligt före 2030. I budgetförslaget ingår ett permanent tillägg på sammanlagt 3,8 miljoner euro för att öka antalet nybörjarplatser vid högskolorna från och med 2026. Som en del av halvtidsöverläggningens tillväxtåtgärder beslutade man att öka antalet nybörjarplatser vid högskolorna och att för sådana som utexaminerats från utbildning på andra stadiet och blivit utan högskoleplats införa en avgiftsfri studiesedel på 30 studiepoäng, som kan användas vid öppna högskolor. De anslag som anvisas för dessa åtgärder bereds så att de kan tas in i det kompletterande budgetförslaget för 2026.
Utgiftsanpassningarna har en måttlig inverkan på den totala nivån för högskolornas finansiering. Samtidigt som den statliga finansieringen av universitet och högskolor ökar till nästan 3,3 miljarder euro 2026, införs det nya besparingar på 83,8 miljoner euro, det vill säga cirka 2,7 procent. Det föreslås att högskolornas basfinansiering höjs på motsvarande sätt som höjningen av kostnadsnivån med 82 miljoner euro.
Studerande
Studiestödssystemet främjar heltidsstudier. Av anslaget reserveras 906,3 miljoner euro för utgifterna för studiepenning och bostadstillägg. I beloppet har man beaktat överföringen av andra studerande än de som är vårdnadshavare för ett barn från det allmänna bostadsbidraget till studiestödets bostadstillägg den 1 augusti 2025. Höjningen av lånebeloppen har lett till ökade utgifter av statsborgen för studielån, och för detta föreslås ett anslag på sammanlagt 250,3 miljoner euro.
För måltidsstödet för högskolestuderande reserveras 40 miljoner euro. Måltidsstödet höjs från och med den 1 januari 2026 från nuvarande 2,55 euro till 2,80 euro.
För utgifterna för stödet för skolresor föreslås ett anslag på 94,2 miljoner euro. Från och med den 1 augusti 2025 har rätten till stöd för skolresor begränsats till studerande som har rätt till avgiftsfri utbildning.
Konst och kultur
För anslagen för konst och kultur föreslås cirka 547,5 miljoner euro, vilket är 9,5 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2025.
År 2026 är Uleåborg Europas kulturhuvudstad. Programmet genomförs i samarbete mellan 40 kommuner, och i projektet deltar 40 företag som samarbetspartner. Staten deltar i finansieringen av projektet med sammanlagt 20 miljoner euro, varav andelen för 2026 är 9,5 miljoner euro.
Utbyggnaden av Nationalmuseet framskrider enligt planerna och väntas blir klar i juni 2026. För att stödja museets utvidgade verksamhet samt produktionen av program och utställningar anvisas sammanlagt 10,84 miljoner euro år 2026. Museet öppnas för allmänheten år 2027.
Inom undervisnings- och kulturministeriets understöd för konst och kultur görs en besparing på sammanlagt 10,18 miljoner euro. Utöver den minskning på 7,8 miljoner euro som vid budgetförhandlingarna riktades till företagsstöden, omfattas dessa understöd också av den besparing på 1,6 miljoner euro i investeringsstöden för kulturlokaler som det beslutades om vid ramförhandlingarna samt av en engångsbesparing på 0,78 miljoner euro i omkostnaderna.
Vid budgetförhandlingarna beslutade regeringen om nedskärningar i företagsstöden på 7,8 miljoner euro när det gäller de understöd som undervisnings- och kulturministeriet beviljar för främjande av konst och kultur. De nedskärningar som riktas mot filmbranschen har minskats till 5,5 miljoner euro.
Idrottsväsendet
Som anslagsnivå för idrottsverksamheten föreslås 157,8 miljoner euro för 2026, vilket är cirka 3 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2025. Anslagsökningen beror främst på justeringarna av statsandelen för riksomfattande idrottsutbildningscenter. Idrottsväsendets andel av anpassningen av statsfinanserna uppgår 2026 till 2,92 miljoner euro och riktas huvudsakligen till statsunderstöden för byggande av idrottsanläggningar.
Regeringen stöder stora idrottsevenemang (EM i friidrott och VM i nordisk skidsport) med 0,850 miljoner euro år 2026. Den totala finansieringen av stora idrottsevenemang ökar från 2 miljoner euro till 2,85 miljoner euro.
För att öka den fysiska aktiviteten har det reserverats 20 miljoner euro per år för regeringsperioden. Med anslaget genomförs det förvaltningsövergripande programmet Finland i rörelse som stöder en fysiskt aktiv livsstil och funktionsförmåga. Fysisk aktivitet och elitidrott främjas i enlighet med regeringsprogrammet.
Ungdomsarbetet
Som anslagsnivå för ungdomsarbetet föreslås 70,5 miljoner euro för 2026, vilket är knappt en miljon euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2025. Ändringen beror främst på utgifter av engångsnatur under 2025.
Ungdomarnas välfärd stöds i enlighet med regeringsprogrammet. Regeringen har utarbetat ett omfattande åtgärdsprogram för att förebygga utslagning bland unga. Programmet har ingen separat finansiering.
Ungdomssektorns andel av anpassningen av statsfinanserna uppgår 2026 till 0,260 miljoner euro och riktas huvudsakligen till statsunderstöden.
Hobbyverksamheten för barn och unga (Finlandsmodellen för hobbyverksamhet)
I budgeten för 2026 föreslås en permanent höjning av anslaget för främjande av hobbyverksamhet för barn och unga (Finlandsmodellen för hobbyverksamhet) med 5 miljoner euro, vilket skulle stabilisera anslagsnivån på 19,4 miljoner euro.
Ärenden som gäller religionssamfund
Det anslag som anvisats för evangelisk-lutherska kyrkans samhälleliga uppgifter (begravningsväsendet, folkbokföringen och bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och värdefullt lösöre) och det understöd som betalas till ortodoxa kyrkan minskar med sammanlagt 10 miljoner euro. Minskningen beror på den uppskattade ökningen av intäkterna från kyrkoskatten, vilket i sin tur föranleds av att regeringen vid ramförhandlingarna våren 2024 beslutade att slopa förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen för att balansera de offentliga finanserna.
Efter nedskärningarna anvisas cirka 96 miljoner euro för evangelisk-lutherska kyrkans samhälleliga uppgifter och cirka 2,2 miljoner euro för statsunderstödet till ortodoxa kyrkan.
Regeringspropositioner som lämnats i samband med budgetpropositionen
Regeringens proposition med förslag till ändring av lagstiftningen om språkexamina
I propositionen föreslås det att de allmänna språkexamina och språkexamina för statsförvaltningen förnyas. Genom att digitalisera språkexamina möjliggör man smidigare examensprocesser och svarar man på det ökande antalet examinander.
Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om yrkesutbildning och till vissa lagar som har samband med den
I propositionen föreslås det ändringar i uppdragsutbildningen för yrkesutbildning. Det föreslås också läsårsavgifter för tredjelandsmedborgare inom utbildningen på andra stadiet.
Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om grundläggande utbildning och till vissa lagar som har samband med den
I propositionen föreslås det att det till lagen om grundläggande utbildning fogas bestämmelser om påbyggnadsundervisning för förberedande undervisning som ordnas inom den grundläggande utbildningen. I propositionen föreslås det att bestämmelser om finansiering av den nya verksamheten fogas till lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och att ett tekniskt omnämnande av den nya finansieringen fogas till lagen om statsandel för kommunal basservice. Dessutom föreslås det att maximibeloppet för de avgifter som tas ut för morgon- och eftermiddagsverksamhet höjs.
Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 2 § i lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhällsuppgifter och 119 § i lagen om ortodoxa kyrkan
I propositionen föreslås det att beloppet av den statliga finansiering som beviljas evangelisk-lutherska kyrkan för de samhällsuppgifter som den sköter och beloppet av det statsunderstöd som beviljas ortodoxa kyrkan tillfälligt minskas åren 2026 och 2027.
Mer information
- Heidi Backman, kanslichef, tfn 0295 330 040
- Eeva-Riitta Pirhonen, överdirektör (småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och fritt bildningsarbete), tfn 0295 330 258
- Petri Lempinen, överdirektör (yrkesutbildning och gymnasieutbildning), tfn 0295 330 180
- Sirkku Linna, överdirektör (högskoleutbildning och forskning), tfn 0295 330 515
- Jorma Waldén, vik. överdirektör (konst- och kulturpolitik, grundläggande konstundervisning, kyrkliga ärenden och ärenden som gäller andra religiösa samfund), tfn 0295 330 338
- Kirsti Laine-Hendolin, överdirektör (ungdoms- och idrottspolitik, studiestöd), tfn 0295 330 126
- Pasi Rentola, ekonomidirektör, tfn 0295 330 211