Haku

Högskoleutbildning Vid universiteten råder undervisnings- och forskningsfrihet samt konstnärlig frihet. Högskolorna svarar för innehållet i och kvaliteten på utbildningen. Undervisnings- och kulturministeriet ställer på basis av prognostiseringen ...

Fritt bildningsarbete Fritt bildningsarbete är en utbildningsform som hör till det finska utbildningssystemet och som det föreskrivs om i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998). Utbildning inom fritt bildningsarbete erbjuds av medborgarinstitut...

Vetenskap och forskning Forskningspolitiken stöder verksamhetsförutsättningarna för de organisationer som bedriver forskning och som stöder forskning. Den nya kunskap och det nya kunnande som forskningen resulterar i tjänar till exempel företag, s...

Högskolor, övriga offentliga forskningsorganisationer och vetenskapliga institutioner Högskolesystemet i Finland består av universitet och yrkeshögskolor. Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde finns 22 yrkeshögskolor och 13...

Utbildning för invandrare Personer med invandrarbakgrund deltar i huvudsak i samma småbarnspedagogik och utbildning som den övriga befolkningen. För att utveckla språkfärdigheterna och andra nödvändiga färdigheter ordnas stöd och förberedande unde...

12.1.2023 | Forsknings- och kulturminister Petri Honkonen har tillsatt professor Janne Saarikivi till utredare för ett projekt som syftar till att utreda finska och svenska språkets ställning inom universitetsutbildningen och den vetenskapliga forskningen. Filosofie magister Jani Koskinen bistår Saarikivi i projektet. Utredningsrapporten ska överlämnas till ministeriet senast den 31 mars 2023.

17.9.2020 | I den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 ingår ett anslag på sammanlagt 5 miljoner euro till yrkeshögskolorna och ett anslag på 5 miljoner euro till universiteten för att öka undervisningen inom den öppna högskolan samt för befrielse från avgifter för deltagande i detta slags studier för personer som varken deltar i utbildning eller i arbetslivet.

22.9.2025 | Andelen för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde i budgetpropositionen för 2026 uppgår till 8,9 miljarder euro, vilket är cirka 4,4 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2025. I budgetpropositionen fortsätter satsningarna på utbildning, forskning och kompetens, även om de offentliga finanserna fortfarande är ansträngda.

10.9.2010 | Hallituksen talousarvioesityksessä koulutus- ja tiedepolitiikan painopisteenä on perusopetuksen, korkeakoulutuksen ja tutkimuksen laadun kehittäminen. Nuorten pääsyä koulutukseen edistetään ja valmistumista nopeutetaan. Opintotukea kehitetään päätoimiseen opiskeluun kannustavaksi.

23.9.2024 | Undervisnings- och kulturministeriets andel av budgetpropositionen för 2025 uppgår till 8,45 miljarder euro, vilket är cirka 411 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2024. Genom budgetpropositionen genomförs regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering, vars mål är att under det rådande strama ekonomiska läget höja utbildningsnivån och förbättra förutsättningarna för vetenskap, forskning och utveckling.

25.4.2024 | Statsrådet har vid sitt sammanträde godkänt ändringar i statsrådets förordningar om avgifter som tas ut i universitetens och yrkeshögskolornas verksamhet. Maximiavgiften för öppen högskoleundervisning höjs från nuvarande 15 euro till 45 euro per studiepoäng.

9.10.2023 | Undervisnings- och kulturministeriets andel av budgetpropositionen för 2024 uppgår till 8,0 miljarder euro, vilket är 274 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2023. Budgetpropositionen genomför regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering genom satsa på en höjning av utbildnings- och kompetensnivån hos hela befolkningen. Syftet med åtgärderna i budgetpropositionen är ...

20.12.2021 | Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen har dragit upp riktlinjer för att utöka antalet nybörjarplatser vid högskolorna runtom i Finland med över 2 000. Yrkeshögskolorna får sammanlagt 822 och universiteten sammanlagt 1 469 nya nybörjarplatser för utbildningar som inleds hösten 2022. Besluten baserar sig på framställningar från högskolorna.

28.8.2023 | Undervisnings- och kulturministeriet föreslår ett anslag på 7,9 miljarder euro för sitt förvaltningsområde i statsbudgeten för 2024. Anslaget är 236 miljoner euro större än i den ordinarie budgeten för 2023.

5.8.2022 | Undervisnings- och kulturministeriet föreslår ett anslag på 7,6 miljarder euro för sitt förvaltningsområde i statsbudgeten för 2023. Anslaget är 175 miljoner euro större än i den ordinarie budgeten för 2022.

21.6.2021 | Reformen av social- och hälsovårdstjänsterna förutsätter ny kompetens och nya verksamhetssätt. Undervisnings- och kulturministeriet och social- och hälsovårdsministeriet har tillsammans tillsatt ett projekt som syftar till att utveckla utbildningsutbudet inom social- och hälsovården så att det mer flexibelt svarar mot individuella behov och arbetslivets behov. Projektet ska granska högskoleutbildnin...

21.1.2021 | Hos nästan 60 procent av de högskolestuderande var de generiska färdigheterna, dvs. deras generella kompetens, på en nivå som högst kan betecknas som tillfredsställande, och hos cirka 40 procent på minst god nivå. Resultaten framgår av slutrapporten för projektet Kappas! som utförts av Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet och Centret för universitetspedagogik vid Helsingfors universitet.

13.8.2020 | Undervisnings- och kulturministeriet föreslår 7,3 miljarder euro för sitt förvaltningsområde i budgetpropositionen för 2021. Anslagsökningen uppgår till 385 miljoner euro. I ministeriets budgetförslag bereder man sig bl.a. på att höja läropliktsåldern och därigenom på avgiftsfri utbildning på andra stadiet. Anslagen riktas också till andra reformer som överenskommits i regeringsprogrammet. En del...

2.6.2020 | Tisdagen den 2 juni beslutade regeringen om den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2020. Den fjärde tilläggsbudgetpropositionen är ett led i åtgärderna för återhämtning efter coronavirusepidemin. Med tilläggsbudgetpropositionen bidrar regeringen till en hållbar återhämtning efter krisen. De tillägg som anvisas för stärkandet av kompetensnivån, forskning och främjandet av innovationer är viktiga för att stärka den finländska ekonomins framtida prestationsförmåga.

4.6.2020 | Det föreslås att lagen om grundläggande utbildning och lagen om Europeiska skolan i Helsingfors ska ändras temporärt. Det föreslås att temporära bestämmelser om exceptionella arrangemang för ordnandet av undervisningen fogas till lagen om grundläggande utbildning och lagen om Europeiska skolan i Helsingfors. Enligt propositionen ska utbildningsanordnaren genom sitt beslut kunna övergå till exceptionella undervisningsarrangemang, om epidemiläget kräver det.