Utredare föreslår ändringar i kompensationssystemet för kopiering för enskilt bruk

Hovrättsrådet Kristiina Harenko föreslår i sin utredning att det nuvarande budgetfinansierade kompensationssystemet för kopiering för enskilt bruk utvecklas i riktning mot ett lagringsbaserat system. Syftet med reformen är att harmonisera systemet med EU:s informationssamhällsdirektiv 2001/29/EG.

Utredaren föreslår att det ska tas ut en kompensationsavgift hos tillverkare och importörer av lagringsanordningar och vid behov hos återförsäljare. Avgiften ska utöver digitala lagringsanordningar (MP3-spelare, digitalboxar med hårddisk och DVD-spelare) också omfatta mobiltelefoner, datorer och surfplattor samt vissa andra anordningar och tjänster. Som ett alternativ föreslår utredaren att avgiften kopplas till faktureringen för nätabonnemang.

Storleken på avgiften ska grunda sig på kopieringsutredningar där det utreds vilka material som kopieras, var de har sitt ursprung och vilka anordningar de lagras på. På basis av detta är det möjligt att fastställa produktspecifika avgifter. Dessutom kan det vara nyttigt att i utredningarna bedöma i vilken mån extra minnen och webblagringstjänster används för säkerhetskopiering.

Utredaren föreslår att kompensationssystemet även ska omfatta litterära verk, bildkonstverk och fotografiska verk samt radio- och televisionsföretags utsändningar och fotografier som nationellt skyddas av närstående rättigheter. Utredaren uppskattar som skäligt belopp av kompensation 14–15 miljoner euro, med undantag för offline-kopiering. Det tas inte ut någon separat avgift för skannrar, skrivare och fotokopieringsmaskiner.

– Utredningen utgör ett utmärkt kunskapsunderlag för ministeriets fortsatta bedömningar kring ärendet och granskning av reformalternativen. Det handlar om en komplex helhet med många frågor som ännu behöver utredas vidare. Jag är optimistisk att vi till slut hittar en fungerande lösning som uppfyller kraven i EU-rätten, säger forsknings- och kulturminister Mari-Leena Talvitie.

Fortsatt beredning: den nya kopieringsutredningen och arrangemang inför reformen 

Enligt utredaren krävs det mycket ytterligare utredningar under den fortsatta beredningen. Dessutom tar det tid att organisera förvaltningen av kompensationsavgiften innan det nya systemet kan införas. En realistisk uppskattning är således att det nya systemet inte kan träda i kraft förrän den 1 januari 2027. Lagen ska dock träda i kraft i ett tillräckligt tidigt skede så att det ska finnas tillräckligt med tid för att organisera förvaltningen innan det nya systemet tas i bruk.

I samband med den fortsatta beredningen är det nödvändigt att genomföra en ny kopieringsutredning där man utreder kopieringsvolymerna för material av olika slag samt de källor och anordningar som använts. Utredningen ska också omfatta kopiering från internet samt kopiering av texter och bilder för enskilt bruk. I utredningen bör man bedöma hur mycket skyddat material som lagras på externa hårddiskar, USB-minnen och molntjänster och i hur stor omfattning det då handlar om säkerhetskopiering. 

Kopieringsutredningen behövs för att fastställa hur stora avgifterna ska vara och hur kompensationen ska fördelas mellan olika grupper av rättsinnehavare.

Eftersom det nuvarande systemet inte uppfyller kraven i informationssamhällsdirektivet, bör reformen genomföras så snabbt som möjligt. Till dess betalas kompensationen enligt den nuvarande modellen med budgetfinansiering. 

Kompensation för kopiering för enskilt bruk

Kompensation för kopiering för enskilt bruk betalas med stöd av EU-direktivet och nationell lagstiftning till upphovsmän som ersättning för att varje medborgare får kopiera och lagra verk för eget bruk.

I Finland betalas kompensationen ur statsbudgeten och redovisas till upphovsmännen. Enligt upphovsrättslagen ska beloppet av kompensation vara sådant att det kan betraktas som rimligt.

Reform av kompensationssystemet för kopiering för enskilt bruk

Mer information: Aura Lehtonen, regeringssekreterare, tfn 0295 330 340

Information om kompensationssystemet

• Rimlig kompensation är ett självständigt begrepp inom EU-rätten. Med rimlig kompensation avses tillräcklig ersättning till upphovsmännen för den skada som eventuellt orsakas av kopiering för enskilt bruk, som med stöd av lag är tillåten utan upphovsmannens tillstånd. Skyldigheten till kompensation gäller privatpersoner som har tillgång till anordningar eller tjänster som lämpar sig för kopiering.
• Medlemsstaternas skönsmässiga bedömning: Medlemsstaterna har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller kompensationssystemet. De kan bestämma vem som ska betala ut kompensationen, i vilken form och på vilket sätt kompensationen ska betalas och hur stor kompensationen ska vara, med hänsyn till de särskilda omständigheterna.
• Uttag av kompensationsavgift: Avgiften kan tas ut hos tillverkare och importörer, som kan överföra avgiften på konsumenterna. Avgiften kan tas ut för alla lagringsanordningar, om inte anordningens slutliga användningsändamål går att reda ut. Systemet ska möjliggöra befrielse från eller återbetalning av avgift, om anordningen inte tas i privat bruk.
• Skyldigheten att betala kompensation: Kompensationen omfattar upphovsmännens verk, upptagningar av utövande konstnärers framföranden, upptagningar av fonogramframställares fonogram och filmframställares filmer samt radio- och televisionsutsändningar. Här ingår musik, filmer, annat ljudmaterial samt grafiskt och audiovisuellt material.
• Omfattningen av kopiering: Kompensationen gäller kopiering för enskilt bruk oberoende av på vilket sätt kopieringen görs.
• Storleken på kompensationsavgiften: Medlemsstaterna bestämmer hur stor kompensationsavgift som tas ut. En avgift kan tas ut för anordningar med lagringskapacitet även om inget material de facto kopieras. Storleken på avgiften påverkas bland annat av anordningens primära användningsändamål och användningen av tekniska åtgärder.
• Användningen av flera anordningar: Kompensationsavgift behöver inte tas ut för alla anordningar, om material kopieras för enskilt bruk med flera anordningar i ett och samma förfarande. Om en avgift emellertid tas ut för flera anordningar får det inte leda till överkompensation.
• Den kollektiva förvaltningsorganisationen: Organisationen förvaltar den kompensation som tillkommer rättsinnehavarna. Organisationen har rätt att få de uppgifter som behövs för att ta ut och återbetala avgifter. Det ska finnas rätt att överklaga organisationens beslut hos ett oberoende organ, till exempel en domstol.
• Direkt och indirekt kompensation: Kompensation betalas både i form av direkt kompensation till enskilda upphovsmän och i form av indirekt (kollektiv) kompensation för upphovsmännens gemensamma ändamål. Det är tillåtet och förenligt med informationssamhällsdirektivet att betala kompensation i form av kollektiva ersättningar.

Mer om ämnet

En reform av kompensationssystemet för kopiering för enskilt bruk är under utredning (undervisnings- och kulturministeriets pressmeddelande 8.8.2024)