Tre personer tilldelas hederstiteln konstakademiker

Republikens president Sauli Niinistö har förlänat titeln konstakademiker till dramatikern, teaterregissören och dramaturgen Sirkku Peltola, kompositören Kaija Saariaho och performancekonstnären Roi Vaara. Konstnärerna tar emot hederstiteln vid en tillställning som ordnas i Helsingfors i mars.

Republikens president förlänar hederstiteln akademiker åt en synnerligen välmeriterad konstnär på framställning av konstrådet. Titeln är livslång och medför ingen lön. Elva personer kan samtidigt vara konstakademiker. 

Konstakademiker är för närvarande mediekonstnären Eija-Liisa Ahtila, fotografen Carl-Johan (Caj) Bremer, filmregissören Pirjo Honkasalo, danskonstnären Marjo Kuusela, arkitekten Juha Leiviskä, författaren Hannu Mäkelä, textil- och modekonstnären Vuokko Eskolin-Nurmesniemi och kapellmästaren Jorma Panula. 

Konstrådets motiveringar

Sirkku Peltola

Sirkku Peltola (f. 1960, Kangasala) är en av Finlands mest spelade dramatiker och framgångsrika regissörer. Peltolas karriär är omfattande, rik och mångsidig. Förläningen av titeln akademiker till Peltola motiveras med att hon representerar teaterkonsten både som dramatiker, dramaturg och regissör. Framställningen motiveras även av att scenkonstkommissionen föreslår att Peltola ska tilldelas titeln akademiker samt av det faktum att Peltola har arbetat och fortsätter att arbeta omfattande i hela Finland. Hon har regisserat föreställningar för bland annat stadsteatrarna i Jyväskylä, Lahtis, Kuopio och Helsingfors samt för KOM-teatern och Tammerfors Arbetarteater. 

Peltola har arbetat inom teaterbranschen sedan 1980-talet och skrivit över 30 pjäser. Peltolas estetik är stark och igenkännbar. Hennes litterära produktion omfattar både dramer, komedier, barnpjäser och musikaler. Hon är en av våra få nutida dramatiker som har skapat alternativ till de stora scenernas angloamerikanska musikal- och farsrepertoarer.

Peltola har haft framgång även internationellt. Peltolas pjäser har översatts till flera olika språk och spelats runtom i världen. Hennes mest kända verk är till exempel Suomen hevonen (2004), som inledde familjen Kotalas släktsaga, samt musikalerna Suruttomat (2004), Patukkaooppera (2007) och Tytöt 1918 (2018). Hon har fått flera olika erkännanden och priser, såsom Lea-priset (2002), Olavi Veistäjä-priset (2005), Finlandspriset (2005) och Pro Finlandia-medaljen (2018). 

Kaija Saariaho

Kaija Saariaho (f. 1952) är en av de internationellt mest framgångsrika finländska konstnärerna. Utnämningen av Kaija Saariaho till akademiker motiveras både av hennes exceptionellt omfattande, mångsidiga och personliga livsverk och av den aktuella tematiken i hennes skaparkraft. Saariahos fyrtioåriga produktion omfattar över hundra olika kompositioner.

Internationellt sett är hon mest känd som operakomponist och en förnyare av genren, vars kompositioner har framförts och spelats in på olika håll i världen. Saariaho har samarbetat aktivt med andra konstaktörer och främjat verksamhetsförutsättningarna för musiklivet i Finland.
I Saariahos operor förs en för högkulturen exceptionellt djärv dialog om vår tids konflikter i fråga om världsbilder. Hon har genom sitt exempel uppmuntrat en helt ny generation av kompositörer att söka fördomsfria lösningar och utvidgat sitt inflytande till även andra konstarter.

Saariaho har fått många viktiga internationella priser och hyllningar för sina verk, bland annat Venedigbiennalens Guldlejon för livsverk 2021. I december 2021 valde New York Times Saariaho till årets bästa kompositör.

Kaija Saariaho har fått flera andra internationella utmärkelser under sin karriär, bl.a. Nordiska rådets musikpris (2000), Grawemeyer-priset (2003), Michael Ludwig Nemmers-priset (2007), Léonie Sonnings musikpris (2011) och Frontiers of Knowledge-priset (2017). Saariaho har också beviljats Pro Finlandia-medaljen 2005 och Sibelius-priset 2009.

Valet av Kaija Saariaho motiveras av hennes exceptionellt banbrytande och framstående internationella karriär samt av att både musikkommissionen och scenkonstkommissionen har föreslagit Saariaho till akademiker.

Roi Vaara

Roi Vaara (f. 1953, Moss, Norge) är en internationellt erkänd pionjär inom performancekonst, som sedan 1980-talet har gjort konstformen synlig i Finland. Förläningen av titeln akademiker till performancekonstnären Roi Vaara motiveras med att han representerar en konstart som anknyter till den visuella konsten och som inte tidigare har varit representerad bland konstakademikerna. Detta skapar mångfald i helheten av konstakademiker och höjer performancekonstens ställning. Framställningen motiveras också av att kommissionen för visuell konst har föreslagit Vaara till konstakademiker. 

Roi Vaara är inte bara pionjär inom performance utan också en föregångare inom video-, installations- och samhällskonsten i Finland. Roi Vaaras konstnärliga karriär inleddes redan i början av 1980-talet, då hans performance Valkoinen mies förändrade bildkonstens paradigm och gjorde performance till en intressant konstform i Finland. Roi Vaara har skapat över 500 performanceföreställningar och hans konst har visats i över 50 länder.

Sedan 1988 har Vaara varit aktiv i det inflytelserika performancekollektivet Black Market International, vars arbetsmetod med långvariga performanceföreställningar bygger på ett fritt och öppet utbyte av idéer. År 2001 arrangerade Vaara världens största performancefestival EXIT i Helsingfors. Cirka 300 konstnärer från 34 olika länder tog emot den öppna festivalinbjudan. Festivalen Poikkeustila och arbetet i Ö-ryhmä var också banbrytande i Finland.

Roi Vaara fick Ars Fennica-priset 2005 och Pro Finlandia-medaljen 2010. Han är en grundande medlem och hedersmedlem i föreningen Muu ry. Vaara studerade vid konstindustriella högskolan 1972–75 och vid Jyväskylä universitet 1976–77. Han har föreläst och undervisat vid konstskolor, konstuniversitet och konstakademier i flera olika länder.

Bakgrund

Sedan akademikerna Kirsi Kunnas-Syrjä, Ralf Långbacka och Outi Heiskanen avlidit innehar således åtta meriterade konstutövare för närvarande hederstiteln akademiker.

Titeln akademiker inom vetenskap får samtidigt innehas av högst sexton finländska vetenskapsidkare.

Mer information: Laura Norppa, kulturråd, tfn 0295 330 050